No description available.

ABSTRACT   New in a foreign country – the importance of civic orientation Jessica Gerhardt & Hiba Sultan   We have examined the information on parenting in Sweden that is given to new immigrants through civic orientation. The aim of the study was to investigate how new arrivals are being informed of Swedish laws and regulations relating to child rearing and corporal punishment. The study also aims to examine how a lack of information about raising children in civic orientation can affect newly arrived families. Our empirical work has been created by a focus group interview with the child and family unit on social services and a call interview with an SFI-teachers who teach newly arrived immigrants in civic orientation. The results were analyzed by a social psychological perspective that explains society's impact on the individual. The results show that all respondents agree that there are flaws in the civic orientation of newly arrived immigrants, both in terms of education and content. A lack of civic orientation can lead to children of new arrivals become physically and mentally abused according to Swedish law. Newly arrived families should be given guidance on which methods are appropriate for raising children in Sweden.   Keywords: civic orientation, child rearing, parenting, child abuse, aga-law

Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.

Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem förskollärare i Skåne och Blekinge. Undersökningen har sin utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv. Resultatet har delats upp i fyra olika teman: språket, mångkulturell förskola, fortbildning/erfarenheter och arbetssituation. Via våra intervjuade pedagoger har vi fått reda på att det inte finns några stora skillnader kring hur pedagoger beskriver arbetet med nyanlända barn i svensk förskola. Alla pedagoger är eniga om att språket spelar en stor roll i hur barnet klarar av att integreras i barngruppen.

Detta är en empirisk studie grundad på erfarenhet från fyra förskollärare som arbetar på skildaförskolor varav alla med flertalet nyanlända barn. Via kvalitativa intervjuer berättade förskollärarnaom sina uppfattningar angående uppdraget att stärka nyanlända barns språkförmåga i förskolan.Resultatet visar hur förskollärarna ställer sig till våra frågeställningar. Vissa hade utförliga svarsom visar på kunskap och engagemang, men vi mötte även förskollärare som inte hade lika mycketatt tilläga i frågan. Gemensamt visade de att uppdraget inom barns språkutveckling låg dem varmtom hjärtat.

Under de senaste åren har en stor mängd nyanlända barn kommit till Sverige som flyktingar. En hel del har skrivits och debatterats kring hur det påverkar skolan. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur fritidshemmen anpassar sin verksamhet för att hantera nyanlända elever samt hur de arbetar med trygghetsskapande och språkutveckling? Studien har gjorts genom intervjuer på två fritidsavdelningar på en skola i Stockholm som tagit emot nyanlända elever som inte talar svenska. Resultatet visar att fritidshemmet inte arbetat efter någon specifik modell. En modell som skulle kunna användas som grund i fritidshemmens arbete med nyanlända elever är STOP-modellen. / During the last years many new refugees have arrived in Sweden, many of these are children. In media there has been many debates on how this would affect the schools in general. In this thesis I have chosen to examine how the schools recreation centres adopt their operations to cope with the newly arrived pupils with a starting point in the official curriculum. The study is based on interviews at two school recreation centres in Stockholm who have received newly arrived pupils who do not speak Swedish. The result shows that the recreational centres have not really used any specific model to plan their operations. One model that could be used by the recreational centres and their work with newly arrived pupils is the so-called STOP-model.

Syftet med studien har varit att ta del av förskollärares upplevelser av integrationen med nyanlända barn och familjer i förskolan. Studien är kvalitativ och inspirerad av en hermeneutisk metod. Genom att ta del av förskollärares upplevelser har vi med hjälp av en tolkande ansats belyst en del av de förutsättningar som förskollärare upplever sig behöva vid integrering. Som insamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer som har analyserats och tolkats. Intervjuerna har skett med sju olika förskollärare på fem olika förskolor i två kommuner. Genom de tolkningar som vi har gjort av förskollärarnas upplevelser visar studiens resultat att förskollärarna upplever arbetet med integreringen som komplext. Detta har synliggjorts med hjälp av fyra olika kategorier som vuxit fram genom våra tolkningar av det som förskollärarna har delgett. Dessa fyra kategorier är Integrering i förskolan, Demokratisk värdegrund, Kommunikationssätt och Stöd och kompetens utveckling. I dessa kategorier beskrivs förskollärarnas upplevelser om vad integreringen av nyanlända barn och familjer i förskolan kan innebära och de förutsättningar förskollärarna anser sig behöva. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

The aim of this study was to examine newly arrived pupils’ language and writing skills in Swedish over a shorter period of time. The pupils are in second grade and their native language is Farsi. The method of the study was a conversation with the pupils where they retell a story orally and then in writing. The conversations carried out for five weeks during three occasions. The findings of this study were that the pupils, after conversations, still could just retell few words in Swedish orally and in writing. They are not able to produce an entire sentence in a conversation. The finding also shows that it can take a long time before they reach the same level as a native speaking Swedish pupil of the same age.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som utförts på en 7-9 grundskola. Studien syftar till att ge en fördjupad syn av hur andraspråkselever upplevde matematikundervisningen i sina forna hemländer och i jämförelse med den svenska matematikundervisningen de möter. Syftet är även att söka svar på hur andraspråkseleverna skulle vilja bli stöttade för att nå högre måluppfyllelse. Statistik från Skolverket visar att elever med utländsk bakgrund har svårare att nå målen i matematik än elever med svensk bakgrund. Undersökningen visar att eleverna har problem med det svenska språket vilket i sig är ett hinder när de ska lära sig matematik men de tycker samtidigt att de svenska matematiklärarna är duktiga på att förklara så att de förstår. I undersökningen berättade några elever som hade en längre svensk skolgång bakom sig att matematiken hade börjat bli svårare nu när deras kunskaper och förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt som de hade lärt sig i sina hemländer inte räckte till. Därför är det viktigt att matematiken stöttas upp med studiehandledning på deras modersmål så att andraspråkselevers förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt inte stannar av bara för att undervisningsspråket är på svenska. Avslutningsvis kan man säga att när man jämför de nio intervjuade ungdomarnas matematikundervisning från sina forna hemländer med den svenska undervisningen är det primärt längden och kvalitén av deras matematikundervisning som skiljer och det visar sig vara en salig blandning av skolbakgrunder.