Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1) Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

The main purpose with the essay is to highlight the difficulties and challenges that newly arrived women experience in the labor market. Furthermore, the essay aims to analyze theefforts that the Swedish Government is making for the establishment of newly arrived women in the labor market and what support is offered for these women. The essay will be referring to following three questions; 1. What obstacles and challenges do newly arrived women face in the establishment process?- What are the underlying factors to them according to the theory of gender systems and feminist institutionalism? 2. What initiatives in the forms of measures and decisions are proposed by theGovernment for the establishment of newly arrived women in the labor market?The content was studied through policy documents, official reports, and statistics. With the help of the questions, the content was investigated in which efforts are being made in the labor market for newly arrived women seen from a feminist perspective in the documents.The material was read and analyzed based on a qualitative analysis using a content analysis. The results of the study were analyzed through two theories, that is embedded in two feminist perspectives which are Institutional feminism and the gender system.Parental leave is described as the primary reason for refugee women’s absence from labor, followed by health issues, lack of education and discrimination. The presented results indicate that the establishment of newly arrived women in the labor market is not only important for their own integration and autonomy, but it also plays a significant role in the development of society and for immigrant children's education and integration. Furthermore, the study shows that the Government's efforts are deficient and unsatisfactory in relation to the establishment of newly arrived women in the labor market. The analyzed results of the study show that there is a lack of research on the subject and further efforts are requested.

Detta examensarbete ämnar belysa tankar om högstatusyrken hos nyanlända killar frånAfghanistan. Syftet är sammanlänkat i de två frågeställningar vi utgått från: Vad är etthögstatusyrke enligt nyanlända killar från Afghanistan? Finns det influenser som kansägas påverka nyanlända killar från Afghanistans syn på ett högstatusyrke?Arbetets titel ”Killar från Afghanistan och deras tankar om högstatusyrken” kansammanfattningsvis belysas genom undersökningens huvudresultat: att varahögutbildad; att hjälpa andra; att vara respekterad, att vara bra på något; lön. Somviktiga influenser inför ett yrkesval, var det vanligaste svaret att det skulle varaintressant och roligt. Yrken som uppgavs ha högstatus var exempelvis läkare ochadvokat. Samtliga killar ansåg att det yrke de ville bli och som kan sägas påverka deraskarriärval, hade hög status.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva sex nyanlända föräldrars uppfattningar om mötet med den svenska förskolan. Studien handlar om nyanlända föräldrars syn på bemötandet av personal i den svenska förskolan, samverkan samt vilka kommunikativa möjligheter och hinder föräldrarna har upplevt i kontakten med förskolan.Vår studie kommer att utgå från den franska filosofen Pierre Bourdieu och hans forskning kring det sociala och kulturella arvet. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där urvalet är nyanlända föräldrar, som kommer från europeiska länder. Det vi har lagt fokus på är en mindre grupp föräldrar som kommer från forna Jugoslavien. Resultatet av studien visar att det sociala nätverket, språkbegränsningar, kommunikationen, den kulturella bakgrunden, otillräcklig kunskap om den svenska förskolan samt otillräcklig kunskap om nyanlända föräldrar påverkar samverkan mellan hemmet och förskolan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning, visar att ett bra bemötande och förståelse mellan nyanlända föräldrar och personalen på förskolan, handlar om att visa respekt för varandra.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att utveckla och förbättra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlända sjuåringen kommer till, för att uppnå en likvärdig skola för alla. Samarbete i skolan och med föräldrarna belyses och diskuteras. Studien tar också upp frågan om skolpersonalens synsätt på modersmålets betydelse för elevens språkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i läs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlända sjuåringar kan arbeta i skolan och med familjen när det gäller att hjälpa en nyanländ elev som inte kan läsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan på användandet av modersmålet i läs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvåra arbetet med nyanlända sjuåringars läs- och skrivutveckling?Metod och teoriramStudien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar på forskningsfrågorna har två fokusgrupper med olika professioner i skolan använts. Gruppsamtalen tar sin utgångspunkt i ett beskrivet fall som handlar om en nyanländ sjuårig elev där bl.a. olika hinder och dilemman blir synliga. Informanterna i de båda grupperna arbetar på olika skolor. Den ena gruppen arbetar på en skola där ca 50 % av eleverna är flerspråkiga och lärarna är ovana vid nyanlända elever. Den andra skolan har 100 % flerspråkiga och skolpersonalen har en god vana vid att ta emot nyanlända elever. Nilholms (2014) specialpedagogiska perspektiv; Kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiven har använts i analys och diskussion.ResultatResultatet visar att skolor kan arbeta mycket olika med att hjälpa nyanlända elever att lära sig läsa och skriva. Erfarenheter och kunskaper skiljer mycket men även skolmiljöerna är olika och har betydelse för hur lärare arbetar. Att samarbeta med föräldrarna ses som viktigt av alla men hur det kan göras, eller hur det görs, skiljer sig åt. Ett dilemma, vad gäller samarbete, är den svårlösta problematiken med modersmålslärarnas splittrade arbetssituation med arbete på alltför många skolor. När det gäller synsättet på modersmålets betydelse för läs- och skrivutvecklingen framkommer en djupare medvetenhet på skolan som har 100 % flerspråkiga elever. KonklusionFramför allt visar studien att de nyanlända sjuåringarna i denna kommun får alldeles för lite stöd vilket riskerar att skapa ännu större framtida specialpedagogiska behov i form av t.ex. läs- och skrivsvårigheter och brister i ordförrådet som försvårar elevernas möjligheter att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Det visar sig också att skolpersonal kan ha mycket olika beredskap att ta emot nyanlända elever och att kompetensutveckling för ett interkulturellt förhållningssätt och en likvärdig skola för alla, behövs för att möta den nya globala tid vi lever i. / The study is about a newly arrived student's possibility to learn to read and write in a new language. How can we work in the school to help these children in the best way? The method used in the study is the focus group. Two groups of different schools talk about the discribed case. The case is about a newly arrived seven-year boy from Iraq. After that the conversations transcribed, analyzed and compared. Three research questions could be answered: How mean different professions that you can work at school and with the family when it comes to helping a newly arrived student who can not read and write? Which approach is different professonals on the use of the mother tongue in literacy development? What obstacles and dilemmas can hinder the work of newcomers literacy development? The resaults showed that the two groups had very different experiences and knowledge about working with newcomers. It was also found that newly arrived students at this age get very little support in the schools of this municipality. This can be a bigger problem for the students and for the schools in the future.Other resaults was about the monolingual norm in schools. The monoligual norm that exists today in most schools in Sweden may need to be discussed and changed to another approach, the intercultural. A new student needs to be treated as a multi-cultural in order to find their own identity. This is important for learning, says the school psychologist involved in the study.

Att integrera som nyanländ i Sverige och komma in på arbetsmarknaden kan vara en tuff resa. Det svenska utbildningssystemet kan vara en utmaning och att någonstans i lärande processen kan den nyanlända behöva vägledning av en studie- och yrkesvägledare. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med SFI-studerande i en mindre kommun i Sverige på vuxenutbildningen. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om SFI-studerandes upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inför sitt framtida karriärval. Den här studien ska också ge en djupare förståelse av vilka inre och yttre faktorer, de studerande upplever påverkar dem att utvecklas. De SFI- studerande har upplevt hinder och begränsningar inför sina framtida karriärval, men de har också sett möjligheter till att fortsätta sina studier för att komma närmare arbetsmarknaden. Det svenska språket har upplevts som det största hindret i SFI-studerandes utveckling och behovet av studie- och yrkesvägledning har funnits sedan SFI-studiernas start. Gemensamma faktorer som alla de intervjuade har upplevt är oro och stress inför framtiden, samt saknaden av att inte ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. En oro och stress som de SFI-studerande upplever påverkar deras tro på framtiden, tron på sina egna förmågor och deras handlingshorisont, kopplat till Careership Theory. Inför framtida forskning skulle studien kunna få ett annat perspektiv om intervjuerna istället var verksamma studie- och yrkesvägledare inom SFI. Genom att intervjua studie och yrkesvägledare kunde då studien få vägledarens upplevelser och de utmaningar de står inför att vägleda nyanlända. Studien skulle då kunna leda till en ökad förståelse hur arbetet med att vägleda nyanlända kan förbättras.

No description available.

Enligt Rädda Barnen (2016) flydde år 2015 över 30 miljoner barn, tusentals av dem hamnade i Sverige. Samtidigt är vårt land ett utav de länder där segregationen ökar allra mest (Lunneblad, 2013 b). För att stoppa segregationen finns inga snabba lösningar, arbetet måste utföras från grunden. Med anledning av det politiska världsklimatet och det faktum att Sveriges förskolor har och fortsätter att ta emot nyanlända barn genomfördes år 2011-2012 utvecklingsprojektet Barnets Bästa, i Göteborg. Syftet med projektet var att ge stöd till pedagoger som tar emot nyanlända barn (Göteborgs Stad, 2014). Svensk förskola är internationellt känd för att hålla en god kvalitét (Skolinspektionen, 2016) och har en god grund att ta emot nyanlända barn. För att möjliggöra en god integrering behöver dock de handlingsmodeller som finns, däribland Barnets Bästa, utvärderas. Syftet med vår studie var att, utifrån en fenomenografisk ansats, undersöka pedagogers uppfattningar om hur det var att arbeta med modellen Barnets Bästa i förskolans verksamhet. Vidare syftade studien till att undersöka pedagogers uppfattningar om hur modellen Barnets Bästa kunde bidra till att skapa en trygg miljö för nyanlända barn. Genom kvalitativa intervjuer sammanställdes resultatet som bearbetades med hjälp av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att pedagogerna var nöjda med innehållet i Barnets Bästa och att modellen upplevdes så effektiv att pedagogerna ville utöka användningen av modellen till samtliga barn i verksamheten. Samtidigt uppfattade pedagogerna att arbetet med Barnets Bästa var tidskrävande och svårt att genomföra i praktiken. I diskussionen kopplades resultat samman med teori, forskning, styrdokument och metod.

No description available.