Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.

<p><p>This paper investigates how primary school teachers work with the introduction of newly arrived pupils in a municipality with a high percentage of immigrants. The paper also looks at how the teachers’ work has changed over time, between 1980 and 2008. The investigation is in the form of a survey and is based on three qualitative interviews with two teachers and one coordinator for introduction of newly arrived children in a Swedish municipality. Both teachers have worked at least twenty years in the primary schools where sixty percent of the pupils have foreign background. The result of the survey shows that the conditions have changed, to the better, for both of the teachers. When they started to work as teachers, all responsibility for the introduction of the newly arrived pupils rested on the teachers. Processes also varied within the municipality. Since 2005, when a coordinator for the introduction of newly arrived children was employed in the municipality, all the introduction of newly arrived children (0-18 years) carried out according to the same plan. Today, newly arrived pupils go to a preparation class for approximately two years before they begin in their “home class”. The transitional period between the preparation class and the home class is critical. Successful work with newly arrived pupils requires that consideration is taken to the background and former experiences of the pupil, that the pupil is taught Swedish as well as his/her mother tongue and that extra support is provided in the mother tongue. A well developed cooperation between class teachers, parents, mother tongue teachers, pupils’ wellfare staff and local authorities makes a good result.</p></p>

This paper investigates how primary school teachers work with the introduction of newly arrived pupils in a municipality with a high percentage of immigrants. The paper also looks at how the teachers’ work has changed over time, between 1980 and 2008. The investigation is in the form of a survey and is based on three qualitative interviews with two teachers and one coordinator for introduction of newly arrived children in a Swedish municipality. Both teachers have worked at least twenty years in the primary schools where sixty percent of the pupils have foreign background. The result of the survey shows that the conditions have changed, to the better, for both of the teachers. When they started to work as teachers, all responsibility for the introduction of the newly arrived pupils rested on the teachers. Processes also varied within the municipality. Since 2005, when a coordinator for the introduction of newly arrived children was employed in the municipality, all the introduction of newly arrived children (0-18 years) carried out according to the same plan. Today, newly arrived pupils go to a preparation class for approximately two years before they begin in their “home class”. The transitional period between the preparation class and the home class is critical. Successful work with newly arrived pupils requires that consideration is taken to the background and former experiences of the pupil, that the pupil is taught Swedish as well as his/her mother tongue and that extra support is provided in the mother tongue. A well developed cooperation between class teachers, parents, mother tongue teachers, pupils’ wellfare staff and local authorities makes a good result.

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept.  En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Syftet med studien är att analysera hur nyanlända elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lärare i förberedelseklass, och lärare som arbetar med svenska som andraspråk använder sig av i utbildningen av nyanlända elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lärare på tre skolor i två olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna låg fokus på vilka arbetssätt lärare använder sig av, gällande två viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen är relativt liten så ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men då likheterna är uppenbara så antyder det att samma arbetssätt förekommer på andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes på liknande sätt på alla undersökta skolor, det vill säga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartläggningen påbörjades omgående. Vidare individanpassas undervisningen för eleverna efter deras behov och förutsättningar. Eftersom de flesta nyanlända eleverna är kulturellt olika, så varierar också deras skolerfarenheter, vilket gör att undervisningsmetoderna skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. Svenskaundervisning och socialt samspel med andra svenska elever anses vara de två viktigaste faktorerna för de nyanlända elevernas integrationsprocess.

Forskning har visat att intensivvårdspatienter upplever en mängd problem efter sin vårdtid på intensivvårdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvårigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försämrad livskvalitet efter vårdtiden. Syftet är att utifrån aktuella forskningsresultat beskriva olika sätt för uppföljning av intensivvårdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvårdspatienterna efter utskrivning från IVA. Författarna fann ett flertal olika sätt att bedriva uppföljning efter vård på intensivvårdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrättande av tjänst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade på olika sätt. Den handlingsplan vi konstruerat och presenterar utgår från en kombination av; dagbok som används som en del i ett mottagningsbesök och en sjuksköterska som efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen besöker patienten på vårdavdelningen. Handlingsplanen visar enligt författarna på ett sätt att utforma en heltäckande och lyckad uppföljningsverksamhet som angriper problemen från flera riktningar. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

No description available.

Antalet patienter som vårdas på IVA ökar. Teknikens utveckling tillsammans med ökad kunskap inom medicin samt en åldrande population, gör att fler människor överlever kritisk sjukdom och IVA-vistelsen. Konsekvensen av detta blir att fler patienter skrivs ut från sjukhuset med ett stort behov av omvårdnad, behandling och fortsatt rehabilitering. Många olika strategier har arbetats fram de senaste åren för att hantera de fysiska och psykiska problem som patienterna drabbas av. Ett sätt är genom uppföljning på en post-IVA mottagning. Genom återbesöket ges möjligheten att träffa personal som vårdat patienten och samtidigt får de chansen att prata om minnen och känslor som patienten och de anhöriga bär på efter intensivvård. Studiens syfte var att beskriva hur patienten upplever besöket på en post-IVA mottagning efter att ha vårdats på IVA. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med livsvärldsteoretisk grund. För att genomföra studien kontaktades två intensivvårdsavdelningar i västra Sverige som har post-IVA mottagning. För att komma åt patienternas upplevelser av besöket valde vi att använda oss av en halvstrukturerad livsvärldsintervju och datamaterialet bearbetades genom innebördsanalys. Resultatet presenterades i följande teman: Att få en karta, Att reda ut sina minnen, Det var min egen stund, Att återse IVA rummet och Att få ett avslut och gå vidare. Det framkom att det var viktigt för patienten att få en orientering över sin tid på IVA samt få verktyg att kunna bearbeta sina minnen. Besöket beskrevs också som en stund där frågor och funderingar kunde besvaras samt få möjlighet att visa tacksamhet inför den hjälp man fått och att man var i livet. Det var även viktigt att se IVA miljön, där man vårdats, då detta gav patienten en bild av hur sjuk denne faktiskt varit. Slutligen gav besöket på post-IVA mottagningen en möjlighet att avsluta sjukdomstiden och kunna vända blad för att gå vidare.

Uppsatsen presenterar en intervjustudie av hur nyanlända elever mellan 18- 20 år upplever mottagningen och inkluderingen i det svenska skolsystemet. Intervjustudien genomfördes i enlighet med en kvalitativ forskningsdesign för att få fram resultatet. Teoretiska utgångspunkter i forskningen utgick från ett sociokulturellt perspektiv, etnisk identitet, grupprocesser för inkludering, mikrosociologiska teorier om bland annat inkludering och exkludering, Etablerade och outsiders samt stämplingsteori behandlas också i uppsatsen. Studiens resultat utgick från nyanlända elevers beskrivning av sina upplevelser, som kunde kategoriseras i olika tema. Studiens första tema utformas av elevernas egna upplevelser av introduktion i den svenska skolan, vilket synliggjorde språkets roll för en lyckad inkludering i skolan. Vidare framkom hur eleverna skildrade sina skolerfarenheter i deras hemländer jämfört med det svenska skolsystemet samt hur de beskrev lärarnas centrala roll och påverkan på elevernas utveckling. Resultatet visar hur elevernas inkludering i skolan kan främjas genom stöd och studievägledning men också på potentiella risker som kan leda till utanförskap och exkludering.

Cancervården i Sverige har kännetecknas av höga överlevnadstal och generellt hög kvalitetvid behandling av patienter, dock har det förekommit långa väntetider för patienter i väntan påbehandling. Som följd av detta inledde den svenska regeringen en nationell reform som skullehjälpa sjukvården att standardisera cancerpatienters vård som på sikt skulle påskyndabehandling av cancer, denna satsning kom då att kallas Standardiserade vårdförlopp.Målet med det nya nationella programmet var att i huvudsak skapa en jämlik cancervård i helaSverige, det som skulle genomföras var bland annat att minska väntetider, öka patientersnöjdhet med cancervården samt minska de regionala ojämlikheterna inom sjukvården.I region Gävleborg implementerades totalt 31 olika standardiserade vårdförlopp, mellan år2015-2018, varav fyra standardiserade vårdförlopp som personalen på gynekologiskamottagningen på Hudiksvalls sjukhus arbetar med. De olika standardiserade vårdförloppen äräggstockscancer (2016), livmoderhalscancer (2017), livmoderkroppscancer (2017) samtvulvacancer (2018).Syftet med denna studie är att undersöka hur personalens arbete på gynekologiskamottagningen har förändrats sedan man implementerat standardiserade vårdförlopp (SVF) iverksamheten. För att kunna möjliggöra detta har jag genomfört en frågeundersökning medpersonal som arbetar med standardiserade vårdförlopp på mottagningen.Studien visar att personalen som arbetar på gynekologiska mottagningen uppfyller Vedung’simplementeringsteori gällande möjligheten att förstå, vilja, kunna genom att de fåttutbildning, är positivt inställd till implementeringen av standardiserade vårdförlopp samt attde har de rätta resurserna för arbeta utifrån de som standardiserade vårdförlopp kräver.Studien visar även att personalens arbete har förändrats genom att de behöver vara meruppmärksam att följa SVF-patienter så de får den vård och behandling de behöver, inomangiven plats i vårdförloppet.