<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat.</p>

No description available.

Pojkar och flickor ses ofta som två homogena och två var för sig ensamt verkande grupper. Det är uppsatsförfattarnas främsta mål att illustrera problemen vilka uppstår av ett oproblematiserat könskategoriserande och istället sätta individen i fokus. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en fallstudie, problematisera kategorisering av människor inom forskning och låta könskategorisering agera exempel på en allmän problematik. Intresset hos uppsatsförfattarna ligger på att komma bort från en mekanisk förståelse av kön där målet med uppsatsen är insikt snarare än statisk analys.Frågorna vilka ställts för att konkretisera syftet är följande:-Hur agerar och reagerar läraren på olika störningsmoment i klassrummet?-I vilken utsträckning är pojkars och flickors aktivitet, enligt fallstudien, störningsmoment i klassrummet? -Är det i de undersökta klassrumssituationerna ett fåtal elever vilka tillkännager sig ofta eller är det många elever vilka tillkännager sig sällan?En fallstudie beslutades vara den mest lämpade metoden vid genomförandet av undersökningen och som metod inom fallstudien har uppsatsförfattarna använt sig av observationer. Observationerna vilka gjordes var så kallade strukturerade observationer. I vårt fall avses strukturerade observationer som observationer vilka utgår från i förväg utarbetade kategorier. Observationerna genomfördes i en nionde klass och en årskurs tre-klass på gymnasiet.Resultaten visade att flickorna som samlad kategori gav sig tillkänna i mycket högre utsträckning än pojkarna, men samtidigt gick det utläsa att det var några flickor vilka avsevärt höjde medelvärdet för könsgruppen. Samma förhållande förelåg hos pojkarna, där det var ett fåtal vilka tillkännagav sig i mycket högre utsträckning än resterande. Detta innebar att de elever vilka aldrig eller sällan gav sig tillkänna med rätt icke torde kategoriseras in under en grupp för vilken resultatet av granskningen för dem inte är karakteristiskt. I de undersökta och observerade klasserna visade det sig att 10 % av eleverna stod för 60 % av den totala mängd störande tillkännagivanden i klassrumssituationerna. Detta innebär att övriga elever icke bör beskyllas för att ha bidragit till en eventuell störning i klassrummet. Det är sålunda rimligt att sluta sig till att det finns faror med kategorisering av människor, då elever i negativ mening kan påverkas både socialt och pedagogiskt. Dessa slutsatser går även att applicera på och dra slutsatser kring kategorisering av människor i allmänhet.

This essay analyses how Judaism and Hinduism are portrayed in textbooks of religion. To get a width in the study three textbooks from different publishers are examined. The analysed textbooks are produced for secondary school according to the newest curriculum from 2011. The study inspects whether the books are consistent or not and if they are in what way and in which aspects the textbooks are inconsistent. It also focuses on generalizations and the problems that follow with it. The material has been divided into six categories. Then the categories are examined one by one and with the different perspectives of consistency and generalization.  The textbooks that have been studied are all inconsistent in some respect in their portrayals of the religions in question. These inconsistencies are mostly about the amount of space different aspects of both religions get. Sometimes one part of Judaism is well described while the same part is missing in the chapter about Hinduism.  Plenty of generalizations are found in the textbooks. These encourage the reader to think of the religions as more uniform than they really are. This also leads to certain people representing the entire religion. In Judaism it is the Orthodox Jews that are most often represented and in Hinduism it is Indian Hinduism that is described. This entails that the groups that are presented in the textbooks become stereotypes. Students may be led to believe that these are the only ways to practice the religious traditions.

Vid framställning av småskaliga kartor från storskaliga kartor behöver de kartografiska objekt som kartan utgörs av generaliseras för att den ska förbli läsbar. Historiskt har generaliseringen och urvalet vid skapandet av kartor utförts av kartografen när kartan ritats, men i dag kan generaliseringen göras automatiskt för att effektivisera generaliseringsprocessen. Automatisk generalisering är en avancerad process där flera algoritmer behöver användas för att generaliseringen ska efterlikna den en kartograf gör vid ritandet av en karta. Flera olika geografiska informationssystem och andra programvaror erbjuder möjligheten att automatiskt generalisera kartobjekt vid kartframställning, vilket är nödvändigt när stora datamängder ska generaliseras, men få jämförelser har gjorts mellan olika programvarors generaliseringsverktyg. Syftet med detta examensarbete är att jämföra och utvärdera verktyg för automatisk generalisering av kartobjekt i programvarorna ArcGIS Pro och FME Desktop. Det som undersöks och jämförs är hur verktygen i de båda programvarorna skiljer sig, om tidsåtgången vid användningen av verktygen är olika och hur resultatet efter generalisering av byggnader och vägar ser ut i de båda programvarorna. Resultatet från jämförelsen kan användas av kommuner eller olika länders nationella lantmäterier och kartverk vid valet av programvara för generalisering, eller vid generalisering av webbkartor. Tre typer av generaliseringsmetoder som kan användas på kartobjekt och som undersöktes vid jämförelsen av de två programvarorna i denna studie är förenkling, utjämning och sammanslagning. Vid digital och automatisk förenkling av linjer används förenklingsalgoritmer, vilka tar bort brytpunkter från linjens geometri för att förenkla den. Vid utjämning används utjämningsalgoritmer, vilka flyttar på brytpunkter i linjens geometri för att göra den mjukare. När sammanslagning av polygoner görs vid digital och automatisk generalisering grupperas först flera mindre polygoner ihop baserat på avståndet mellan dem, för att sedan ersättas av en enda större polygon. De data som i jämförelsen generaliserades i de båda programvarorna var vektordata från GSD-Fastighetskartan och från Karlstads kommuns baskarta. Resultatet från generaliseringen sammanställdes genom att antal brytpunkter, väglinjer och byggnadspolygoner samt byggnadsarea före och efter generalisering beräknades. Tidtagning gjordes på processerna i de båda programvarorna och programvarornas olika verktyg och respektive verktygs parametrar sammanställdes och jämfördes. Resultatet från jämförelsen visar att FME Desktop saknar möjligheter att tunna ut vägnätverk. Förenkling av väglinjer tar längre tid att genomföra i ArcGIS Pro och skillnaderna mellan det kvantitativa resultatet i båda programvarorna är liten, medan det finns några betydande skillnader i det grafiska resultatet, där topologin förändras efter förenkling i FME Desktop. De grafiska skillnaderna mellan utjämning av vägarna i de båda programvarorna anses vara obetydliga, men eftersom de utjämnade väglinjerna i ArcGIS Pro följer originallinjen närmre kan det medföra färre spatiala konflikter med kartobjekt i andra kartlager. Förenkling av byggnader anses inte lämpligt att göra med de verktyg som finns tillgängliga i FME Desktop. Det finns både för- och nackdelar med att göra sammanslagning av byggnader i FME Desktop istället för i ArcGIS Pro.

Detta forskningsprojekt handlar om att studera processerna för elevers matematiska tänkande på högstadiet under matematiklektionen. Matematiskt tänkande ses som en social aktivitet. Ur ett socialt perspektiv skulle det ses som en händelse, interaktion och kommunikationsmetoder. När elevernas engagerar sig i samtalet för att lösa matematiska problem, tolkas deras aktiviteter, handlingar och förklaringar som synliga tecken eller uttryck för deras matematiska tänkande. Här har jag argumenterat både för relevansen av att fokusera elevernas matematiska tänkande som det utvecklas i deras argumentation när de arbetar med undersökande arbetssätt, och av att använda sig av lärarforskning. Genom klassrumsobservation fick jag titta närmare på aspekter som påverkar tankeprocesserna. Syftet med denna studie är att identifiera och analysera elevernas matematiska tankeprocesser specifikt på specialisering, generalisering, gissning och övertygande, som de uppvisar i sina samtal. Data i studien samlades in i samband med genomförande av fyra aktiviteter som jag utarbetat, elevers samtalsinspelning, en enkätundersökning som hölls efter genomförande av två aktiviteter och genom klassrumsobservationer. Eleverna samtalade lösningar i mindre grupper. Lösningsförslag presenterade grupperna för varandra under matematiklektionen. Elevernas samtal analyserades sedan enligt de specifika egenskaper som identifierats som en nyckel till matematiskt tänkande. Jag fann att eleverna använder processerna för matematisk tänkande i sitt resonemang och att det finns skillnader på aspekterna mellan dessa processer beroende på informationen som är kopplad till problemet, urvalet av illustrationer baserades på ämnesperspektiv och erfarenheter. Resultatet visade också att det finns en koppling mellan dessa processer och ökade medvetenhet och lärande. Genom denna studie kan slutsatser dras om att lära sig specifika processer som specialisering, gissning, generalisering och övertygande ökar medvetenheten om hur eleverna tänker som sedan används för att anpassa undervisning för eleverna. En beskrivande modell för matematiskt tänkande presenteras och används sedan för att ge ett praktiskt svar på forskningsfrågorna. Forskningsresultat kan således används av både lärare och lärarstudenter som en modell när de planerar undervisningen.

Studiens syfte är framtaget med bakgrund av att de fyra räknesätten och deras samband har visat sig viktiga för elevernas djupare förståelse inom matematik. Svenska elever i årskurs 4 visar att taluppfattning är det svåraste matematiska området i TIMSS 2015 trots att eleverna redan i årskurs 3 enligt den nuvarande läroplanen (Skolverket, 2011) ska ha arbetat med de fyra räknesätten och deras samband. Fokus i den här studien är multiplikations och divisions samband. Utifrån detta fanns ett behov att bidra med kunskap om elevernas uppfattningar om sambandet mellan räknesätten samt de missuppfattningar och svårigheter som kan uppstå när elevernas räknar med tal som fokuserar sambandet mellan multiplikation och division. Den här studiens syfte är att bidra med förståelse om elevernas uppfattningar och de kritiska aspekter för lärande som kan finnas i elevers förståelse av sambandet mellan division och multiplikation. Studien genomfördes med 8 elevintervjuer som metod, eleverna gick i årskurs 4. Studiens resultat visar att elevernas uppfattning om sambandet mellan multiplikation och division är tydliga när de berättar om sambandet men att det blir mer komplext när de ska lösa uppgifter. Resultatet visa även att 4 kritiska aspekter inom fenomenet sambandet mellan multiplikation och division har identifierats. De fyra kritiska aspekterna är skutträkning, att illustrera multiplikation och division med andra representationsformer än siffror, att skilja multiplikation från addition samt att dividera med 0,5.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället. Som analysredskap har vi använt variationsteori och de begrepp som den innefattar samt kritiska aspekter. Vi jämför sedan resultatet med tidigare forskning. Resultaten visar att lärarens brister och förtjänster påverkar det intentionella lärandeobjektet, det vill säga om eleverna lär sig eller inte. Studien visar även att andra faktorer påverkar lärandet. Eleverna inte har några svårigheter med att urskilja högteknologiska artefakter men hade svårt att förvärva sig förståelsen för att ett naturligt föremål som bearbetas blir till ett tekniskt föremål. Anmärkningsvärt med studien var att vi upptäckte att flera elever tänker cykliskt när de tänker på en teknisk artefakt då de ser till hela tillverkningsprocessen.

<p>I dagens samhälle finns det en mängd olika maskiner för att underlätta ardagssysslorna, såsom batteridrivna dammsugare och gräsklippare. Gräsklippardomänen används i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven gräsklippare som har bäst generaliseringsförmåga. Gräsklippardomänen används som testdomän därför att det finns en oändlig mängd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra gräsklipparen klipper på ytor som den nyligen eller aldrig tränats på. Experiment har utförs på båda kontrollarkitekturerna i en simulator. Val av kontrollarkitektur spelar inte någon större roll för gräsklipparen. Bidraget med detta arbete är att undersöka hur bra de olika arkitekturerna generaliserar.</p>

I dagens samhälle finns det en mängd olika maskiner för att underlätta ardagssysslorna, såsom batteridrivna dammsugare och gräsklippare. Gräsklippardomänen används i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven gräsklippare som har bäst generaliseringsförmåga. Gräsklippardomänen används som testdomän därför att det finns en oändlig mängd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra gräsklipparen klipper på ytor som den nyligen eller aldrig tränats på. Experiment har utförs på båda kontrollarkitekturerna i en simulator. Val av kontrollarkitektur spelar inte någon större roll för gräsklipparen. Bidraget med detta arbete är att undersöka hur bra de olika arkitekturerna generaliserar.