Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tränare på junior- respektive seniornivå inom svensk innebandy på elitnivå ser på tidig specialisering. De frågeställningar som studien använder sig av är: - Hur ser tränare på senior- och juniorelitnivå på tidig specialisering inom innebandy? - Skiljer sig ställningstagandet till tidig specialisering mellan tränare på junior- och senior-nivå?  Metod För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Sex stycken intervjuer har utförts på tränare som är verksamma inom lag som spelar i de två högsta serierna i landet. Tre av tränarna är verksamma på seniornivå och tre är verksamma på juniornivå. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har antingen utförts i form av möte (fyra stycken) eller över telefon (två stycken). Studiens definition av tidig specialisering är när barn och ungdomar som är 14 år eller yngre väljer att endast spela innebandy intensivt året runt, vilket utesluter deltagande i andra idrotter. Resultat Resultatet i denna studie visar att de intervjuade tränarna inte ser tidig specialisering som något måste eller eftersträvansvärt. Studiens samtliga deltagare förespråkade en multilateral träningsbakgrund. Att endast inrikta sig på en enskild idrott i ung ålder menade deltagarna inte var nödvändigt för att bli en duktig innebandyspelare. Att ställningstagandet gentemot tidig specialisering skulle skilja sig åt mellan junior- respektive seniortränare var inget som denna studie kunde påvisa. Slutsats Att specialisera sig i tidig ålder var inte något som varken tränare på senior- eller juniornivå ansåg som nödvändigt för att lyckas bli en framgångsrik innebandyspelare. Att som ung utöva flera idrotter sågs snarare som en fördel bland respondenterna / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn har förutsättningar att växa upp under trygga förhållanden. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har över tid blivit alltmer specialiserad med motivering att höja kompetensen. Om organisationsform kan kopplas till kvalitet specifikt i barnavårdsutredningar är i liten utsträckning forskat om. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om det utifrån organisationsform kan finnas kvalitetsskillnader i barnavårdsutredningar avseende tillämpning av barnperspektiv samt handläggning utifrån lagar och föreskrifter. Fyra kommuner med olika organisationsmodeller representeras; personbunden specialisering, problembaserad specialisering, integrerad samt multispecialiserad organisationsmodell. Utifrån dokumentanalys har fem utredningar i varje kommun granskats. Databearbetning utifrån innehållsanalys utmynnade i tre teman; barnets delaktighet, behovsbedömning samt dokumentation och struktur. Resultaten uppvisar ett grundläggande barnperspektiv i utredningarna men konkret tillämpning av barnperspektiv skiljer sig åt. Den integrerade organisationsmodellen är den vars utredningar i störst utsträckning tillvaratagit och tillmätt barnets åsikter betydelse. Störst brister i tillämpning av barnperspektiv uppvisar den personbundna samt multispecialiserade organisationen där barnet inte varit delaktig i beslut om insatser som rör denne. Dessa utredningar är även de som bedöms ha störst brister i tillämpning av regelverk som syftar till att stärka barnets rättigheter. De slutsatser som kan dras utifrån de utredningar som granskats är att det finns kvalitetsskillnader, men eftersom bakomliggande faktorer inte undersökts går det inte att avgöra huruvida dessa skillnader kan härledas specifikt till organisationsform. Eftersom flera faktorer kan spela in och påverka kvalitet är organisationsform inom IFO ingen garanti för god kvalitet i barnavårdsutredningar.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vad etablerade tränare och forskare anser om tidig specialisering inom den manliga idrotten, specifikt lagbollspel, och vad de anser om dess positiva och negativa effekter. Frågeställning Vad anser tränare och forskare om tidig specialisering för pojkar inom lagidrotter, specifikt bollsporter, och vilka positiva respektive negativa effekter, både fysiska och psykiska, anser de att det finns? Metod Kvalitativa intervjuer var den metod som användes. Intervjuerna gjordes efter en semi-strukturerad intervjuguide. I denna studie intervjuades totalt åtta deltagare, varav fyra tränare och fyra forskare. Data bearbetades utifrån en hermeneutisk tolkning, vilket innebär att vi jämfört och tolkat intervjuerna i ett försök att komma fram till slutsatser med hjälp av fraser som intervjupersonerna använder sig av. Resultat Alla deltagare var eniga om att tidig specialisering, som den bedrivs idag, är negativ för barn, bland annat eftersom det innebär stor skaderisk. Tre av deltagarna uttalade sig dock positivt om tidig specialisering, under förutsättning att ungdomstränarna har kunskapen att bedriva allsidig träning utöver den idrottspecifika träningen. Slutsats Våra resultat visar att erfarna tränare och forskare anser att tidig specialisering som den bedrivs nu, där kunskapen bland ungdomstränarna inte anses tillräcklig, är övervägande negativt.  Dels för att det finns en stor skaderisk och dessutom en risk för utbrändhet och tappad motivation. Vidare anses att om kunskapen hos tränarna ökar så att träningen kan bedrivas allsidigt så att skador inte uppstår och så att motivationen inte faller på grund av för hög träningsdos så ses inget fel i att bedriv fokuserad idrottsträning redan i ung ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.

Denna studie undersöker den svenska marknadens kortsiktiga reaktion på avknoppningar och företagens aktieutveckling efter att avknoppning skett. Studien undersöker även om specialiserande avknoppningar har större effekt än icke-specialiserande avknoppningar. Resultaten visar att avknoppningar genererar positiv kortsiktig abnormal avkastning, med större effekt för specialiserande avknoppningar. Vidare finner vi att moderbolag har sämre aktieutveckling året efter en avknoppning än under ett normalt år och att dotterbolag har en positiv aktieutveckling under det första året på börsen. Resultaten av den kortsiktiga avkastningen och dotterbolagens aktieutveckling är i enlighet med tidigare forskning medan resultaten gällande moderbolagens aktieutveckling efter en avknoppning går i motsatt riktning gentemot tidigare forskning. Vår slutsats är att den svenska marknaden reagerar likt internationella marknader på kort sikt, men på lång sikt är företagens utveckling efter avknoppning annorlunda jämfört med internationella marknader.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av försvårande omständigheter i organisationen och deras påverkan på bedömningar i barnavårdsutredningar. Studien bygger på ostrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. I intervjuerna framkommer att socialsekreterarna upplever att följande organisatoriska faktorer försvårar deras bedömningar i barnavårdsutredningar: resurser, specialisering, insatsrepertoar och lagstiftning. Med resurser avses tidsbrist, kunskapsbrist och kommunernas begränsade ekonomi. Socialsekreterarna upplever att dessa faktorer exempelvis leder till att vissa klienter inte får den hjälp som socialsekreterarna anser att de är i behov av. Socialtjänstens specialiserade enheter upplevs påverka samarbetet mellan olika enheter och försvårar på så sätt bedömningar i barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna i denna studie upplever även den begränsade insatsrepertoaren som en försvårande faktor, då klienterna måste passas in i en insatsmall. Även brist på familjehem upplevs som en svårighet i insatsrepertoaren vilken påverkar bedömningar. Slutligen upplever socialsekreterarna lagstiftning som en försvårande faktor när det gäller bedömningar i barnavårdsutredningar. I studien fördjupas sedan förståelsen av hur dessa faktorer kan påverka bedömningar. Det görs genom en analys utifrån olika organisationsteorier. Nyckelord: bedömning, organisation, socialsekreterare, barnavårdsutredning, socialtjänst, resurser, specialisering, insatsrepertoar, lagstiftning / This study aims to examine social workers experience of aggravating circumstances in the organization and their impact on the assessments in child protection investigations. The study is based on unstructured interviews with five social workers. The interviews reveal that the social workers experience the following organizational factors affecting the assessments in child protective investigations: resources, specialization, intervention repertoire and legislation. With resources means lack of time, lack of knowledge and limited local economy. The social workers experience for example, that these factors lead to that some clients do not get the help the social workers believe they are in need of. The social services specialized units perceived affect the co-operation between different units and therefor aggravate assessments in child protection investigations. The social workers in this study raised the limited intervention repertoire as an aggravating factor, the clients have to be fitted into an intervention template. Lacks of foster homes are perceived as difficulties in the intervention repertoire, which affect assessments. Finally the social workers experience legislation as an aggravating factor in child protection investigations. Through an analysis based on various organizational theories will the understanding of how these factors can impact assessments deepens in the study. Keywords: assessment, organization, social worker, child protection investigation, socialservice, resources, specialization, intervention repertoire, legislation

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien: <ol type="1">Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen? Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering? Metod Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering. Slutsats Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

No description available.

No description available.