Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer inkomstskillnader i det svenska samhället mellan skilda och de som skaffat en ny partner, utifrån hypotesen att skilda har en sämre löneutveckling än de som skaffar en ny partner efter skilsmässa. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut i det svenska samhället idag används data från 2010. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad ifrån Gary Beckers teori om specialisering och humankapital som innebär att individer i en parrelation specialiserar sig på betalt eller obetalt arbete för att maximera nyttan inom familjen. Denna specialisering leder till att parterna i olika utsträckning investerar i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket får vidare konsekvenser i form av olika inkomstutveckling. Tidigare forskning från olika västerländska länder visar att gifta och sammanboende generellt har en högre lön än skilda, och att kvinnor ofta drabbas hårdare ekonomiskt än män vid en skilsmässa. Detta är särskilt framträdande i de fall då paret har gemensamma barn. De individer som skaffar en ny partner efter skilsmässa kan undgå att drabbas av lika svåra ekonomiska konsekvenser, och denna effekt verkar större än att istället öka sin arbetstid för att komma upp i lön. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen 2010 och har analyserats genom multipla linjära regressioner samt logistiska regressioner. Det huvudsakliga resultatet motsäger till viss del tidigare forskning då det visar att skilda är den gruppen som har den högsta timlönen. Gifta tjänar ungefär lika mycket oavsett om de är i sin första relation eller har ett tidigare sammanboende bakom sig. Detta resultat kan bero på att skilda i Sverige har mer tid att investera i sitt humankapital på arbetsmarknaden, vilket leder till att de blir skickligare inom sitt yrke och därmed får en högre timlön. Det kan också bero på att effekten av att en gång ha specialiserat sig kvarstår, även om individen skiljer sig.

The existence of income inequality between individuals in a society is a constant source of debate. There are many ways in which it is conceivable that the income inequality in a country can affect economic growth. The driving force behind, for example, undergoing higher education may be that it is expected to provide a future higher income. If the wage gap between unskilled and educated labor is too small, this drive can be lost and the level of education in the country will be low, which may lower the possibility of more efficient production and higher future economic growth. The purpose of this thesis is to investigate the effect of income inequality on economic growth in OECD-countries. The thesis also aims to investigate why this effect arises by analyzing whether the income distribution has an impact on the growth savings ratio, population growth, human capital and productivity. This is conducted with a panel data approach on the OECD countries with data over the period 1990-2010.

Kina har under de senaste 30 åren haft en ekonomisk tillväxt med närmare 10 procent per år. Men i takt med den ekonomiska utvecklingen har också inkomstskillnaderna mellan kust‐ och inlandsregionerna ökat. I den här uppsatsen har jag valt att studera skillnaderna i utländska direktinvesteringar, humankapitalsatsningar och infrastrukturinvesteringar mellan regionerna för att se om dessa faktorer kan förklara den ojämna inkomstfördelningen. Min slutsats är att det finns stora skillnader i investeringsnivåer, främst i FDI, mellan kust‐ och inlandsregionerna. Och att den kinesiska staten har haft stor påverkan på inkomstgapet, kanske kan den tises som den drivande kraften bakom de växande inkomstskillnaderna.

<p>Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet.</p><p>Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.</p><p> </p>

Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimen­sionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makro­ekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barna­födandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efter­frågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbild­ningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldra­försäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt. / The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

This paper explores the income effect which motherhood has on women, using (American) Census data. The hypothesis states that the income effect is negative. Previous studies have shown that indeed children lower the income of women and that it is decreased with every additional child. We test our hypothesis using data from the Census Bureau from the year 2018, consisting of over 800 000 answers, and running multiple regressions to measure the effect which the number of children have on a woman’s income. As predicted, the results indicate that our hypothesis is true with a 26% decline in income when a woman has one or more children. Marriage has a negative effect on income while completing higher levels of education raises it.

Though successively decreasing over time, gender wage gaps are still large in all western countries. When gender wage gaps exist, there is an unequal distribution of economic power between men and women. This paper examines variables that significantly relate to the differences in the size of the gender wage gap across Swedish municipalities. With data gathered from Statistics Sweden and the Swedish Social Insurance Agency for the year 2011, a series of OLS regressions are performed. By examining what variables are statistically related to variations in the gender wage gap over municipalities, for example, average wage, human capital, gender segregation and work absence, the aim is to further contribute to the field of gender economics. The results in this paper show that the gender wage gap exists in all 290 Swedish municipalities. It varies greatly with women earning only 56 percent of men’s wages in Danderyd to women earning 87 percent of men’s wages in Haparanda. In municipalities where average wages are high the gender wage gap is large. Long-term illness and lowered capacity to work are strong factors negatively affecting the gender wage gap. In municipalities where women are more affected by long-term illness and lowered capacity to work than men the gender wage gap is larger. Furthermore, there is a significant relation between the gender wage gap and human capital. The gender wage gap is larger in municipalities where a large share of the population has a higher education.

I denna studie har vi med ett kvantitativt tillvägagångsätt analyserat hur den självskattade hälsan hos en sjukdomspopulation förhåller sig till socioekonomiska faktorer, social kontext och de tre inkomsthypoteserna. De tre inkomsthypoteserna avser absolutinkomsthypotesen, relativinkomsthypotesen och inkomstskillnadshypotesen. Datamaterialet som ligger till grund för denna studie baseras på registerdata över cirka 7700 patienter över 18 år från Stockholms län som genomgått ryggkirurgi under åren 2006–2016. Den självskattade hälsan analyserades både vid inskrivningstillfället i samband med ryggkirurgi samt som förändringen i den självskattade hälsan från inskrivningstillfället till ett år efter operationen. Till vår vetskap har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat sambandet mellan socioekonomiska faktorer och förändringen i självskattad hälsa i samband med vårdinsats, vilket är en del av vårt forskningsbidrag. Resultaten indikerar att social kontext inte har ett statistiskt signifikant samband med förändringen i självskattad hälsa. Vid analys av den initiala hälsonivån finner vi dock tvetydiga resultat för inkomstskillnadshypotesen och relativinkomsthypotesen. Vi finner att absolutinkomsten har en positiv korrelation med den självskattade hälsan både vid inskrivningstillfället och vid förändringen. Vi finner även att universitetsutbildning har ett statiskt signifikant och positivt samband med förändringen i självskattad hälsa dock gäller inte detta för den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället. Våra resultat indikerar även att vara född utanför Europa har en statistiskt signifikant negativ korrelation med den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället samt vid förändringen i självskattad hälsa. Våra resultat ger en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga till grund för skillnader i självskattad hälsa hos en sjukdomspopulation. Vidare ger studien underlag för utformning av policyrekommendationer som riktar sig mot en jämnare fördelning av hälsa i samhället genom implementering av tolk och individuellt anpassad information / In this study, we analyzed the correlation between differences in self-reported health, socioeconomic status, social context and the three income hypotheses. The three income hypotheses refer to the absolute income hypothesis, the relative income hypothesis and the income inequality hypothesis. The sample of our study consists of about 7700 individuals age 18 and above from Stockholm county who have gone through surgery due to back pain in the years 2006-2016. With a quantitative approach, we analyzed the correlations between socioeconomic status, social context and health at two times in conjunction to a health care input. To our knowledge has previous research not to a greater extent analyzed the connection between socioeconomic status and the change in health in connection to a health care input, which is part of the contribution of this study. The results indicate that social context does not have a statistically significant correlation with the change in health after a health care input, although we find ambiguous results for the income inequality hypothesis and the relative income hypothesis when analyzing the initial health status. We find that absolute income has a statistically significant and positive correlation with both the initial self-rated health and the change in self rated health over time. An education at university has a statistically significant and positive correlation with the change in self-rated health between the two-time periods, however we do not find this result for the initial health status. Our results indicate that to be born outside of Europe correlates negatively and statistically significant with the change in selfreported health and the initial health status. Our results give a deeper understanding and knowledge to which factors that could explain differences in health for a population with a defined disease. Furthermore, based on our results we give policy recommendations targeted at a more even distribution of health in Sweden through implementing the use of translators and individually customized information.