Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentärfilm som berättar om Sveriges dröm om att få fler pappor att ta ut föräldraledighet genom kampanjer, reklamer och lagstiftningar. Den berättar även om statistiken och verkligheten -att få män väljer att vara föräldralediga.  Två pappor, far och son, som varit föräldralediga 1976 och idag får berätta om sina erfarenheter. Hur det är att gå mot den statistiska strömmen, varför de valde att göra det och hur det är att göra det.  Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentär där drömmar och lagstiftning om föräldraledighet möter normer och verklighet.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor.

<p>Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen.</p><p>Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar.</p><p>Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.</p>

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del. Både männen och kvinnorna tycker det är viktigt att dela på föräldraledigheten för att skapa en nära relation till sitt barn. Arbetsgivarens inställning upplevs påverka uttaget negativt p.g.a. oro för minskade möjligheter till en karriär eller löneutveckling. Den ekonomiska konsekvensen av fördelningen upplevs ha en mindre betydelse för valet. Kvinnan är den av föräldrarna som tar den största delen av föräldraledigheten och får därför de största negativa konsekvenserna.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008.

Syftet med denna C-uppsats är att studera hur olika utformningar av föräldraförsäkringen påverkar enskilda föräldrapars familjesituation. Upprinnelsen till att vi kom att intressera oss för detta var det förslag om reformerad föräldraförsäkring som kom från en utredning om föräldraförsäkringen i september 2005. Förslaget har till största delen inte trätt ikraft ännu beroende på att dess utformning kräver en utökning av föräldradagarna, och det är inte aktuellt i dagsläget. Det vi fann intressant att studera var hur familjer påverkas av att utformningen av föräldraförsäkringen förändras och vad det skulle kunna innebära om utredningens förslag träder ikraft. För att kunna studera detta valde vi att göra en enkätundersökning bland småbarnsföräldrar för att ta reda på hur olika utformningar påverkar den enskilda familjen. Det teoretiska underlag vi har haft som utgångspunkt inför denna studie är SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring ”Kärlek omvårdnad trygghet” och Lisbeth Bekkengens (sociolog och fil dr i arbetsvetenskap) avhandling Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Utifrån detta har vi sammanfattningsvis inriktat oss på hur föräldraförsäkringen används för att reglera uttag och fördelning av föräldradagar i syfte att öka jämställdheten, samt hur den ska verka för barnens bästa. Ett centralt begrepp som vi återkommer till genom hela uppsatsen är den barnorienterade maskuliniteten, som förklarar vad som kan ligga bakom många mäns resonemang när det gäller uttag av föräldradagar. Med syftet och teorin som underlag har enkätundersökningen utformats och genomförts. Den kom att besvaras av 57 föräldrapar. Utifrån detta har sedan resultatet av undersökningen, samt påföljande analys presenterats. Ett centralt resultat var att föräldrarna inte ansåg att jämställdheten skall ökas genom föräldraförsäkringen och dess utformning, utan det är barnens väl som bör komma i första hand. Uppsatsen avslutas med diskussion och slutsatser, där den mest framträdande slutsatsen var svårigheten att kunna förena föräldraskap för barnets bästa och för jämställdheten mellan könen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

<p>Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.</p><p>Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.</p>

<p>Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.</p><p>För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.</p><p>Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges. Utifrån detta kan utläsas att fördelningen av föräldraledighetsdagarna är starkt påverkade av föreställningarna kring mäns hinder för föräldraledighet. Resultaten har också tydligt visat att hindren delvis inte har förankring i verkligheten. I undersökningen framkom även att respondenterna hade en bristfällig kunskap gällande föräldraförsäkringen vilket vi tror kan ha bidragit till att de allmänna föreställningarna påverkat i den grad de gjort. Författarna anser därmed att informationen till föräldrarna borde bli bättre och att forskare inom området borde finna strategier för att nå ut med sin kunskap till allmänheten.</p><p>Nyckelord: Föräldraförsäkring, föräldraledighet, genussystem, diskurs och hinder</p> / <p>The purpose of this survey is to investigate how well parents ideas and conceptions concerning parental leave, matches factual circumstances, or if there is a difference? More specifically it has been investigated if it is the common conceptions concerning the obstacles for the male parental leave which is in control, or if it is the actual circumstances which control the parental leave? The survey is based on a quantitative empiric where the collection of data has been done through a selection of availability with a questionnaire as the measuring instrument.</p><p>In order to find the answer to the question at hand, theory in the field of parental leave and gender has been studied. The theory section contains a presentation of the parental leave discourse with its four obstacles; economy, workplace, the woman and the gender roles. The section is the base of our understanding and has also been the framework from which the questions for the survey have been constructed.</p><p>The results from the empirical survey have been analyzed together with relevant literature to give an answer to the question at hand. From this it can be read that the distribution of the days of the parental leave is highly affected by the conceptions and ideas males face concerning parental leave. The results also clearly show that the obstacles partially are not rooted in reality. In the survey it also surfaced that those responding had insufficient knowledge concerning the parental insurance which we believe has aided the conceptions and ideas to the influence and degree they have had. The authors hence believe that the information to the parents should improve and that researches in the field should find strategies in order to better inform the public of their knowledge.</p><p>Keywords: Parental insurance, parental leave, gender system, discourse and obstacle</p>