Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring varför familjer verkar mer villiga att förlora pengar till förmån för kvinnans föräldraledighet men inte mannens, i familjer där kvinnan tjänar en majoritet av hushållets inkomst. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka förväntningar, normer och värderingar upplever intervjupersonerna kring uppdelningen av föräldrapenningen- och ledigheten? Vilka faktorer lyfter de som viktiga för beslutsprocessen, och hur värderas dessa? Vilken roll tilldelas ekonomin, och varför? Tidigare forskning visar att föräldraförsäkringen inte ter sig likadant för båda föräldrar, då kvinnor förväntas ta mer ansvar för föräldraskapet medan mäns ledighet är mer flexibel. Utöver denna forskning används i analysen även teorier från Emile Durkheim och Viviana A. Zelizer, där familjen ses som en institution av ekonomiska transaktioner där pengar får olika värde beroende på vem de tillhör. Ett smalare perspektiv appliceras även hämtat från Max Weber och Yvonne Hirdman, där genusbetingade idealtypiska värderingar och handlingar används. Uppsatsens empiri bygger på semi-strukturerade intervjuer med 6 kvinnor, som tjänar mer än sin partner och tar ut mest föräldrapenning- och ledighet. Analysen visar, i linje med teorierna, på ett maktspel mellan institution och individ, med ett starkt förgivettagande kring fördelningen. Detta framkom i beskrivningar av upprepade korrigeringar från omgivningen vid avvikande från normen. Likt tidigare forskning upplevdes kvinnornas föräldraskap som mer villkorat och reglerat. Spädbarnsföräldrar är hjältar – men bara om de är män. Särhållningen mellan könen skedde även av några intervjupersoner, som framhöll mer traditionella och affektuella motiv till sina längre ledigheter. Faktorer som amning och arbetet ansågs viktiga men inte avgörande, och trots kvinnornas högre löner sågs ekonomin enbart som en praktisk pusselbit. Föräldraförsäkringen användes snarare på ett strategiskt sätt för att få den fördelning som föredrogs. Valet av ledighetsuttag berodde främst på föräldraideologi, inte ekonomi. Därför borde vidare forskning fokusera på betydelsen av normer och värderingar av föräldraskap. Då två intervjupersoner hade skild ekonomi från sin partner, vore även forskning kring hur detta påverkar beslutsprocessen intressant.

Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal. Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades. Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta.

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor.

Ett problem Försäkringskassan har är att deras regelverk gällande föräldrapenning är för komplicerat, vilket stöds av antal rapporter och studier. Detta har negativa konsekvenser i och med att det leder till att det blir svårare för föräldrar att få rätt ersättning för att vara hemma med sitt barn samt att det underlättar bidragsfusk. Denna studies syfte är att bidra med ökad kunskap kring hur svårigheter att förstå Försäkringskassans regelverk gällande föräldrapenning manifesteras i interaktionen mellan förälder och handläggare. Mer specifikt undersöker uppsatsen vilken funktion föräldrars uttryck för svårigheter att förstå regelverket har i samtalen, hur detta hanteras av handläggarna, samt vilka moraliska aspekter som tydliggörs. I uppsatsen genomförs en samtalsanalys av 44 samtal mellan förälder och handläggare vilka har hämtats från Försäkringskassans kundtjänst. I analysen identifierades tre huvudsakliga funktioner; uttryck som förklarande och motiverande, uttryck som urskuldande och uttryck som klagande. Dessa hanterades sedan på olika sätt av handläggarna där förklarande och motiverande uttryck bemöttes mindre empatiskt än uttryck som var urskuldande och klagande. Vidare visade analysen också att handlingen att uttrycka att något är svårt att förstå har moraliska konsekvenser då både förälder och handläggare behandlade den som problematisk. Föräldrar förväntas därmed att förstå Försäkringskassans regelverk som är erkänt komplext, vilket i slutändan kan innebära problem för förtroendet försocialförsäkringen.

<p>I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.</p>

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga.

<p>Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.</p>

Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.

Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

In 1974, the Swedish parental insurance, which includes remuneration in the form of parental benefit, has been statutory, and has thus existed for over 40 years. The issue of parental benefit and parental leave has to a large extent been the basis for the discussion on gender equality (Försäkringskassan, 2019). The issue of gender equality is a complex political issue, which can be described in the family sphere and how gender equality lives. It is problematic that women still take out more of parental leave than men. Who should take responsibility for the care of and households entails consequences far beyond the family sphere, especially for women's opportunities in the labor market (Statens offentliga utredningar, 2014). The purpose of this study is to examine a group's mother's reflections and experiences regarding the regulation and distribution of parental benefit in the parental insurance. What negotiations and strategies are behind the own distribution of parental benefit in their family. Women's conditions and the unequal power relations in the family sphere, ties in with how work in the home is distributed, how different tasks go to different family members, based on gender, based on different roles (Giddens &amp; Sutton, 2014). There is a picture of the family that is constantly negotiating. An explicit negotiation is an open debate with a discussion and an active and conscious decision-making, while an implicit negotiation is concealed and unspoken. The majority of everyday decisions are unspoken, implicit (Grönlund &amp; Halleröd, 2008). The study was conducted with a qualitative interview method, in order to best capture the interviewees' subjective experiences and thoughts. Then the material has been analyzed through thematic analysis, and interpreted through the theoretical framework. The study's results showed that the distribution of parental benefit in the parental insurance among the surveyed mothers is usually based on an experience that "it just became so". Their descriptions can be interpreted as saying that the distribution has mainly been created by so-called implicit negotiations, non-decisions (Grönlund &amp; Halleröd, 2008; Ahrne &amp; Roman, 1997). Based on routines and rituals, learned behaviors and expectations that can often be linked to notions of gender (Grönlund &amp; Halleröd, 2008). The most prominent problem that the study's results showed was the women's experience of being in a position of dependence on their partner, and a reluctance to do so. / 1974 lagstadgades den svenska föräldraförsäkringen som innefattar ersättning i form av föräldrapenning, den har alltså funnits i över 40 år.Frågan om föräldrapenning och föräldraledighet har i stor utsträckning kommit att ligga till grund för diskussionen om jämställdhet(Försäkringskassan, 2019).Jämställdhetsfrågan är en komplex politisk fråga, som kan börja beskrivas inom familjesfären och hur jämställt familjer lever. Det är problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut mer av föräldraledigheten än män. Vem som ska ta ansvar för omsorg av och hushåll medför konsekvenser långt utanför familjesfären, framförallt för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden(Statens offentliga utredningar, 2014).Syftet med denna studie är att undersöka en grupp mammors reflektioner och upplevelser kring regleringen och fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Vilka förhandlingar och strategier som ligger bakom den egna fördelningen av föräldrapenningen i deras familj. Kvinnors villkor och de ojämlika maktrelationerna i familjesfären, knyter an till hur arbete i hemmet fördelas, hur olika uppgifter tillfaller olika familjemedlemmar, utifrån kön, utifrån olika roller (Giddens &amp; Sutton, 2014). Det finns en bild av familjen som ständigt förhandlande. En explicit förhandling är en öppen förhandling med en diskussionoch ett aktivt och medvetet beslutsfattande, medan en implicit förhandling sker dolt och outtalat. Majoriteten av vardagliga beslut sker outtalade, implicit (Grönlund &amp; Halleröd, 2008).Studien är genomförd med kvalitativ intervjumetod, för att på bästa sätt kunna fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelser och tankar. Sedan har materialet analyserats genom tematisk analys, och tolkats genom det teoretiska ramverket. Studiens resultat visade att fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen bland det tillfrågade mammorna oftast grundar sig i en upplevelse av att ”det bara blev så”. Deras beskrivningar kan tolkas som att fördelningen framför allt har blivit till genom så kallade implicita förhandlingar, icke-beslut (Grönlund &amp; Halleröd, 2008)(Ahrne &amp; Roman, 1997). Som baseras på rutiner och ritualer, inlärda beteenden och förväntningar som ofta kan kopplas till föreställningar om kön (Grönlund &amp; Halleröd, 2008). Den mest framträdande problematiken som studiens resultat visade, var kvinnornas upplevelse av att hamna i beroendeställning till sin partner, och en ovilja till det.