<p>Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.</p>

Ett av målen för svensk familjepolitik är att utjämna den sneda fördelningen i uttaget av familjeförsäkringen. Inom familjeförsäkringen hittas segmentet för den tillfälliga föräldrapenningen och i denna, ersättningen för vård av sjukt barn. Två modeller, med olika antal variabler, används för att åskådliggöra sambandet mellan andel barn som bor i traditionell kärnfamilj och andel nettodagar män tar ut för vård av sjukt barn. Resultatet påvisar att uttaget av nettodagar könen emellan är jämnare fördelat inom gruppen traditionell kärnfamilj än för den totala gruppen föräldrar. I Sverige lever idag omkring 78 procent av barn i åldern ett till elva år inom den traditionella kärnfamiljen.

<p>En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.</p>

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.