<p>En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.</p>

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.

Introduktion: Befolkningens hälsa påverkas i hög grad av hur väl samhället vi lever i fungerar. Samhällen präglade av våld, krig och terror får negativa konsekvenser för människors hälsa. Artificiell Intelligens (AI) är en kraftfull teknik med stora möjligheter att lösa samhällsproblem, men forskare varnar för att AI också kan innebära nya risker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vilka utmaningar och möjligheter som en ökande utveckling och implementering av AI kan ha på hälsans sociala bestämningsfaktorer inom området avsiktliga skador. Metod: Enligt Denyer och Tranfields (2011) metod genomfördes en systematisk litteraturstudie på 25 tekniska och humanistiska artiklar, som analyserades och syntetiserades med på förhand tydligt uppställda studiefrågor. Resultat: Artiklarna behandlande AI som används inom områden relaterade till avsiktliga skador och kategoriserades som tekniska eller humanistiska. De tekniska artiklarnas syfte var att utveckla AI för problemlösning medan de humanistiska artiklarna analyserade effekterna av implementering av AI. Möjligheterna med AI inkluderade förmågan att göra förutsägelser, fylla kompetensbehov, utnyttja big data och ta fram modeller som kan ge generella lösningar. Utmaningarna bestod av krav på en teoretisk grund, risk för bias, skapa eller välja lämpliga modeller och algoritmer, säkerställa kvalitet på data och databearbetning, validera lösningar, förhindra oavsiktlig användning, tydliggöra ansvar och få acceptans för lösningarna. Utvecklingen och implementeringen av AI påverkar främst tre av hälsans sociala bestämningsfaktorer: stödjande miljöer och friska människor, marknadens ansvar, samt god global styrning. Slutsats: Gemensam global reglering och större samhälleligt engagemang behövs för att säkerställa att konsekvenser för folkhälsan beaktas vid utvecklingen av AI. / Introduction: Public health is affected by the society in which people live. Communities characterized by violence, war and terror have a negative impact on human wellbeing. Artificial Intelligence (AI) is a powerful tool with a capability to solve problems in the society but scientists also warn that AI can induce new types of problems. Aim: The purpose of this literature study is to review which challenges and possibilities an increase in the development and implementation of AI can have on the social determinants of health within the area of deliberate injury. Methods: A systematic literature review was performed according to the method by Denyer and Tranfield (2011) and 25 technical and humanistic articles were analyzed and synthesized according to predefined research questions. Results: The articles about AI in the area of deliberate injuries were categorized as technical or humanistic. The purpose of the technical articles was to develop AI for problem solving while the humanistic articles analyzed the effects of AI implementation. The possibilities with AI included predictions, competence need, big data and models for general purposes. The challenges included theoretical grounds, bias, suitable models and algorithms, data quality and processing, validation, wrongful usage, responsibility and acceptance of the solutions. The development and implementation of AI especially affect three of the social determinants of health: healthy places healthy people, market responsibility and good global governance. Conclusion: A common global control and societal commitment is needed to secure that consequences for the public health is considered while developing AI.