Spelling suggestions: "subject:"framstående mödrar"" "subject:"utomstående mödrar""
1 |
Ensamstående mödrars utanförskap : En kvalitativ studie om att leva med knapp ekonomiNorman, Camilla January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ensamstående mödrar upplever vardagen vid knapp ekonomi. Uppsatsen är baserad på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien har sex stycken ensamstående mödrar och en socialsekreterare med ansvar inom försörjningsstöd deltagit. Resultatet visar hur de ensamstående mödrarna blir påverkade av samhälleliga konsumtionsmönster som är tydligt normbildande av vad som uppfattas normalt. Kvinnorna beskriver hur svårt det är att hantera vardagliga konsumtionsmönster i en strävan att tillhöra det normala. Studien belyser även hur konsumtion är ett sätt att visa vem du är och hur detta påverkar familjer med knapp ekonomi. Kvinnorna upplever ett inre utanförskap och försöker genom olika strategier minimera stigmat. / The purpose of this study was to examine how single mothers experiencing everyday life in economic hardship. The thesis is based on qualitative method of semi-structured interviews. In the study, six single mothers and one social worker with responsibilities in livelihood support participated. The result shows how single mothers are affected by societal consumption patterns that are clearly setting standards of what is considered normal. The women describe how difficult it is to handle everyday consumption in an effort to belong to normal. The study also highlights how consumption is a way to show who you are and how this affects families with economic hardship. The women experiencing an inner alienation and trying through various strategies to minimize the stigma.
|
2 |
EN FAMILJ I FÖRÄNDRING : En kvalitativ studie om frivilligt ensamstående mödrar i Sverige / A Changing Family : A qualitative study of single mothers by choice in SwedenGranbacke, Lydia, Sundström, Kristin January 2018 (has links)
Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.
|
3 |
Hur hanterar ensamstående mödrar med hemmavarande barn vardagen? : En kvalitativ studie av hur mödrar upplever rollen som förälder och rollen som yrkesversamMoa, Larsson, Sibela, Sehovic January 2018 (has links)
Syftet med undersökningen är att se hur ensamstående mödrar med hemmavarande barn hanterar sin vardag utifrån det dubbelarbete det innebär att vara ensam ansvarig för inkomst och barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att mödrarna upplever att det ligger ett större ansvar på dem än på pappan, i de fall det fanns en sådan med i bilden. De behövde även göra effektiviseringar i vardagen och personliga uppoffringar i form av intressen och socialt umgänge. Detta berodde främst på att man behövde lägga mer tid på barnet eller barnen. Resultatet visade även att olika roller för modern, påverkade olika känslor samt att i de fall man misslyckades att upprätthålla en god fasad befann sig i sin roll som mor och inte på arbetsplatsen.
|
4 |
”Jag har aldrig mått bättre än nu”, säger mamman som äntligen har hittat hem : En studie av ensamstående mödrar i tidningen Mama.Tuléus, Carl January 2020 (has links)
Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras. Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori. Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.
|
5 |
Bär eller brister det att vara ensamstående mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstående mödrars erfarenheter av att vara en förälder.Holmberg, Emma, Petersson, Rebecca January 2010 (has links)
No description available.
|
6 |
Informationspraktik hos ensamföräldrar som genomgått assisterad befruktning / Information Practice for single parents through assisted reproductionGunn, Sara January 2011 (has links)
The aim of this paper is to examine the actualities of Information Practicefor single women whose parentage has been made possible through assistedreproduction, which places these parents in a norm-breaking position.Study issues related to parents’ perceptions of information needs areinvestigated, as is the process of information retrieval and library usageas well as the obstacles and opportunities facing parents in search ofinformation related to their own family constellation. To this end, theoriesby Tom Wilson, Reijo Savolainen and Elfreda A. Chatman have been usedas a model of selection. Empirical data have been gathered from interviewswith eight single women, whose parentage has been made possible throughartificial insemination or IVF with sperm from an open or anonymousdonor. The analysis of empirical data has been performed through a processof sentence concentration from a phenomenological perspective, combinedwith sentence categorisation. The outcome demonstrates that parentalInformation Practice is not exclusively determined by experiences withinthe family, but is also related to social context and issues arising in relationto current legislation and societal norms regarding parenting and familyformation. Finally, it is evident that these parents’ special and norm-breaking position contributes towards their identifying with and activelyseeking out the support of people of similar family types, resulting in asocial network where the collective knowledge pool functions as a resourcein the process of information retrieval. / Program: Bibliotekarie
|
7 |
"Nu lever jag igen" : En hermeneutisk studie som belyser ensamstånde mödrars livsförhållande och upplevelserAyoub, Sonia January 2019 (has links)
No description available.
|
8 |
Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd : aktivt inom handläggning?Lindh, Alexandra, Nilsson, Karin January 2008 (has links)
<p>Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.</p>
|
9 |
Bär eller brister det att vara ensamstående mamma? : En kvalitativ undersökning om ensamstående mödrars erfarenheter av att vara en förälder.Holmberg, Emma, Petersson, Rebecca January 2010 (has links)
No description available.
|
10 |
Barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd : aktivt inom handläggning?Lindh, Alexandra, Nilsson, Karin January 2008 (has links)
Socialstyrelsen och Länsstyrelsen kom under en undersökning fram till att barn till föräldrar som är beroende av eller tar emot ekonomiskt bistånd, mår mycket sämre än barn som har självförsörjande föräldrar. Detta gäller även om barnen till de självförsörjande föräldrarna har lägre inkomst än den familjen som får bidrag. Vår studie är en utvärdering av hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i X kommun arbetar utifrån ett barnperspektiv. X kommun började år 2006 att arbeta mer aktivt med barnperspektivet i handläggning av långvarigt ekonomiskt bistånd. Syftet med studien är att se om det finns en skillnad mellan innebörden av barnperspektivet och hur det praktiseras inom försörjningsstödet på vuxenenheten inom rehab- och arbetsgruppen. Genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har vi bland annat undersökt vad socialsekreterarna kan om barnperspektivet och hur de praktiserar det. Intervjuerna har analyserats och utifrån analysen tillsammans med tidigare forskning och teorier har vi fått fram ett resultat. Resultatet visade att flertalet av respondenterna kunde svara för sig gällande barnperspektivets betydelse och hur man ska jobba utefter det men ändå var det inte alla som arbetade så. Slutsatsen av studien är att socialtjänsten i X kommun verkar kunna en hel del om barnperspektivet men ändå verkar de inte arbeta utefter det. Så samtidigt som socialsekreterarna vet om barnperspektivet så finns en hel del brister i hur de arbetar.
|
Page generated in 0.0824 seconds