Denna uppsats handlar om relationen mellan föräldraledighet och ensamstående mödrar. Med ett långt tillbakagående historiskt avstamp, ämnar uppsatsen undersöka normer omkring föräldraskap, när och hur föräldraledighet först infördes och hur den utvecklats, och hur den ensamstående modern inkluderats, eller exkluderats, i sammanhanget. Uppsatsen avhandlar en tid om 137 år, som är uppdelad i fyra mindre tidsperioder. Utifrån en genuskonstruktivistisk teoriram bestående av fyra element – ett kulturellt, ett normativt, ett institutionellt och ett om subjektiv identitet – appliceras en analysmodell i respektive tidsperiod, för en strukturell bearbetning av material som bidrar till uppsatsens övergripande syfte. Tack vare en periodindelning, synliggörs förändringar men det är också möjligt att identifiera vilka normer som kvarstår. Genusroller har gett stor påverkan på kvinnor och mäns förväntade antaganden och medborgaransvar över en lång tid och fastän förändringar har skett, har vissa strukturer överlevt. Inom ramen för den svenska föräldraförsäkringen, får juridiska vårdnadshavare till barn som omfattas av den svenska socialförsäkringen 480 dagar i föräldrapenning, som kan tas ut i ändamål att avstå arbete för att ta hand om barn med ekonomisk ersättning. Vid fall då barnet har en juridisk vårdnadshavare, tillfaller alla föräldrapenningdagar denna, men om barnet har två juridiska vårdnadshavare – vilket en majoritet av alla barn i Sverige har idag – delas föräldrapenningen rakt av mellan dem 150 av de 240 föräldrapenningdagarna en förälder får överföringsbara, men 90 dagar är öronmärkta för respektive förälder. När föräldraförsäkringen infördes år 1974 – innan föräldraförsäkringen fanns en moderskapsförsäkring som endast riktade sig mot mödrar – var inga dagar reserverade för någon förälder, men över tiden då mönstret att kvinnor tog ut en stor majoritet av all föräldrapenning vidtog politiker åtgärder för att jämna ut den sneda fördelningen av föräldraledighetsuttag: jämställdhetsåtgärder! Från och med 1995 har föräldrapenningdagar öronmärkts i tre etapper i jämställdhetens namn. För föräldrar som inte lever ihop kan det vara praktiskt svårt att dela på en föräldraledighet med ett litet barn. Historiskt sett är det oftast kvinnor som lever ensamma med barn och idag är det vanligast att även separerade föräldrar har gemensam vårdnad, alltså delas föräldrapenningen mellan föräldrar som inte lever ihop. Med ett stort historiskt perspektiv, söker studien förklaring på hur normer producerats och vilka som upprätthålls i konstruktionen av villkoren för föräldraledighet: på vilka premisser är den formulerad, vilken funktion ämnar den att fylla? Utifrån dessa förställningar reflekteras därefter ensamstående mödrars villkor i fråga om föräldraledighet. Uppsatsens slutsatser är att föräldraledighetsvillkoren, för det första, är baserade på en stark tvåsamhetsnorm. Detta har lett till att det jämställdhetskoncept som innebär att logiken för att syftet med jämställdhetsåtgärderna – det vill säga att män ska ta ut en högre andel föräldrapenning – är anpassat för att män ska ersätta kvinnors traditionella tid och ansvar i hemmet. Detta jämställdhetskoncept är sedermera inte applicerbart på ensamstående mödrar, då hon inte har någon man som ersätter henne i hemmet. För det andra, saknar jämställdhetssträvan i en stor utsträckning en nyansering av maktrelationer och inkludering av fler perspektiv än enbart den normativa tvåsamhetens.

Den 1 januari 2016 trädde en revidering av föräldraförsäkringen i kraft, där 90 dagar istället för 60 av de totalt 480 dagarna av föräldrapenning öronmärktes för respektive förälder som har gemensam vårdnad. Jämställdhet i kombination med föräldraledighet har varit ett ständigt aktualiserat ämne och jämställdhet i kombination med ett barnperspektiv är starkt betonat i den nuvarande upplagan av föräldraförsäkringen. Ett argument till att öronmärka fler dagar är att främja jämställdhet genom att öka manligt uttag av föräldrapenning, som trots en utjämning fortfarande domineras av kvinnor. Flera positiva effekter förutspås av en jämnare fördelning av uttag av föräldrapenning. Genom att män ökar sin närvaro i hemmet, frigörs kvinnors tid som kan ägnas åt arbete, vilket bidrar till ökad löneutveckling, karriärmöjligheter och pensionsstorlek. Studier indikerar dessutom ett samband mellan fäders föräldraledighet och en jämlikare fördelning av hushållssysslor. Denna logik förutsätts av att en kvinna delar sitt hushåll med någon, helst en man. År 2016 levde 12,4 procent av alla barn under 3 år med separerade biologiska föräldrar. Ensamstående mödrars tid i hemmet kan inte frigöras av någon på samma premisser som sammanboende par, därför kan uppdelningen av föräldraledighet bli problematisk. Denna uppsats syftar till att genom en WPR-analys av den senaste revideringen av föräldraförsäkringsreformen undersöka hur ensamstående mödrars situation reflekteras i jämställdhetsdiskursen. Studiens teoretiska ramverk inkluderar diskursiv institutionalism med syfte att studera hur jämställdhet som idé opererar inom institutionen – samt socialkonstruktivism som gör det möjligt att studera normers betydelse i produktionen av problem. Överlag är begreppet jämställdhet etablerat på premissen att kvinnor och män lever ihop i en tvåsamhet. Det finns kännedom om problematik kring föräldraledighet bland separerade föräldrar med gemensam vårdnad – en problematik som vidrörs men lämnas utan djupare analys. Frånvaron av ensamstående mödrars perspektiv i den nuvarande jämställdhetsstrategin i föräldraförsäkringen riskerar att ge allvarliga konsekvenser på ensamstående mödrars liv. Vad jämställdhetskonceptet i föräldraförsäkringen saknar är en fler dimensioner av analysnivåer däribland kvinnor som lever utan män. Att enbart utgå ifrån relationen mellan kvinnor och män är en för tunn grund att basera hållbara jämställdhetsåtgärder på.

Ensamstående mödrar kan utifrån samhällets normer betraktas som ett socialt problem, eller en social framgång. Forskning har funnit att ensamstående mödrar ofta har sämre livsvillkor än andra samhällsgrupper, även i jämförelse med ensamstående fäder. Följande studie undersökte hur de ensamstående mödrarna själva såg på sin situation, utifrån stigma och social exklusion i det svenska samhället. Studien baserades på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med sju ensamstående mödrar. Resultaten visade att majoriteten av informanterna har upplevt stigmatiserande och socialt exkluderande behandling från såväl samhällsinstanser som övriga samhällsgrupper. Resultaten visade också på att samtliga informanter upplever att den generella förståelsen och det tillgängliga stödet för deras livssituation är bristfällig.

Introduktion: Att bli mor är en stor omställning i livet och det spelar då ingen roll om modern burit barnet i magen under nio månader, moderskap är ändå inget en kvinna egentligen kan förbereda sig på. Föräldraskapet är något som sker plötsligt och om modern då samtidigt även är ensamstående kan detta många gånger kännas överväldigande, vilket i sin tur kan bidra till att moderns psykiska hälsa påverkas negativt. Om kvinnan dessutom redan innan upplevt ångest, depression samt stress kan dessa symtom förvärras och då speciellt i samband med ett ensamt föräldraskap. Syfte: Att undersöka faktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys grundad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamstående mödrar är mer sårbara för psykisk ohälsa och att låg socioekonomisk status, ekonomisk utsatthet, brist på socialt stöd samt föräldrastress är några av de mest framstående faktorerna som kan leda till uppkomsten av psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Slutsats: Ensamstående mödrar är en utsatt samhällsgrupp vilka har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta då ensamstående mödrar ofta ställs inför ett flertal olika svårigheter samtidigt exempelvis som ekonomiska utsatthet, brist på socialt stöd och föräldrastress. Specifika förebyggande åtgärder samt interventioner inom både hälso-och sjukvården samt socialtjänsten bör därav utformas. Dessutom att på en hög politisk nivåutforma olika strategier för att ta itu med de socioekonomiska svårigheterna som familjer med en ensamstående förälder ofta ställs inför. Sveriges regering bör göra en kraftansträngning i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och eliminera faktorer i samhället, som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar / Introduction: Becoming a mother is a big change in life and it does not matter if the mother has carried the child in her womb for nine months, motherhood is still not something a woman can really prepare for. Parenting is something that happens suddenly and if the mother is also single at the same time, this can often feel overwhelming, which in turn can contribute to the mother's mental health being negatively affected. In addition, if the woman has already experienced anxiety, depression and stress before, these symptoms can worsen, especially in connection with single parenthood. Aim: To examine factors that can lead to mental illness among single mothers. Method: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: The results show that single mothers are more vulnerable to mental illness and that low socio-economic status, financial vulnerability, lack of social support and parental stress are some of the most prominent factors that can lead to the emergence of mental illness amongsingle mothers. Conclusion: Single mothers are a vulnerable group in the society who have an increased risk of suffering from mental illness. This is because single mothers often are faced with a number of different difficulties at the same time, for example as financial vulnerability, lack of social support and parental stress. Specific preventive measures as well as interventions in both health care and social services should be designed accordingly. In addition, at a high political level, to design various strategies to address the socio-economic difficulties that families with a single parent often are faced with. The Swedish government should make an effort in the development of the health promotion work to prevent and eliminate factors in society, which can lead to mental illness among single mothers.

<p>Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.</p><p>Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.</p><p>Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.</p>

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna. Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse. Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.

Introduktion: Ensamstående mödrars ekonomiska utsatthet utgör en riskfaktor för gruppens psykiska välmående. Ett problem som är känt sedan tidigare men som fortfarande är aktuellt än idag. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur ensamstående mödrar påverkas mentaltav sin ekonomiska utsatthet. Metod: Genom en systematisk granskning av artiklar utförs en innehållsanalys med hjälp av textkondensering. Resultat: Undersökningen visade på att ensamstående mödrars psykiska välmående påverkas av deras ekonomiska situation och att den psykiska ohälsan bland målgruppen fortfarande är hög. Identifierade teman: Socioekonomi, Kombinera arbetsliv och privatliv, Jämställdhet. Diskussion: Samband mellan ekonomi och psykisk ohälsa existerar men i framtida forskning behöver mer fokus ligga på policys och åtgärder eftersom problemet med psykisk ohälsa består inom målgruppen. / Introduction: The financial vulnerability of single mothers is a risk factor for the group's mental well-being. A problem that has been known for a long time but is still relevant today. Aim: The purpose of the literature review is to investigate how single mothers are mentally affecte ed by their financial vulnerability. Method: Through a systematic review of articles, a content analysis is performed using text condensation. Results: The study showed that the mental well-being of single mothers is affected by their financial situation and that mental illness among the target group is still high. Identified themes: Socio-economics, Combining working life and private life, Gender equality. Discussion: The link between economics and mental illness exists, but in future research more focusneeds to be on policies and measures as the problem of mental illness persists within the target group.