Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap. Vidare konstruerar diskursen den önskvärdamedborgaren som arbetande, formellt utbildad och icke-invandrare. Resultatendiskuteras i relation till både svensk och internationell forskning kringutanförskap och social exklusion.

Gistrand, C. has studied “Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health”, University of Gävle in the course theory and method of application and thesis work. The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths’ views of health and what they thought about the contributions to society. The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted.. The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits. Addicts, criminal behaviors, economy and social exclusion also impacts health and they interact with each other, so it’s very complex for the society to know which effort they should prioritize. The selection group thought that the society should develop a number of alternative activites for young people to engage in on their spare time. The conclusion is that unemployed youth tend to suffer from social exclusion, poor economy and that leads to bad health and can develop an addict or a criminal behavior. It’s important for the public health that the society support every individual.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Economic remittances are money transfers worldwide from migrants to their country of origin. This study aimed to examine which significance the remittance has for the sender. How do the senders describe their experiences of remittances, what strategies are used in the process of remitting and how has the migrants’ social and economic situation in the host country been affected by remitting? The issues were answered through six semi-structured interviews with remitting migrants. The theoretical approach consisted of the concepts transnational social space, reciprocity and social exclusion. The findings were that remittances had great value to the senders with both negative and positive outcomes. Strategies formed to live up to expectations to remit were group wise, long-term and practical. Remittances had an impact on choices regarding recreational activities, housing and employment. Our conclusion is that remitting is an important act to maintain the bond to the country of origin, despite economic and social sacrifices. Being a participant in dual social worlds in which social and economic conditions differ shapes the experienced requirement to remitt.  Remittance cannot be seen as a sole factor for placing senders in social exclusion, though it can limit the sender economically and socially.

Child poverty in Sweden as a social phenomenon has been highlighted in various debates and in poverty research during the recent years. Children's economic vulnerability has gotten more place in research. An interest to highlight child poverty awakened and this study highlights child poverty through a resource perspective among children in preschools. This study aims to examine how preschool teachers perceive the child's assets to various resources as well as how preschool teachers perceive the impact of the preschool where they work on children's access to these resources. The study is qualitative and has used interviews as a tool. The respondents' answers were analyzed using previous research, and Pierre Bourdieu's theoretical concepts capital, field and habitus as analytical tools. Four preschool teachers in two different preschools in the area Norsborg were interviewed. The results show that preschool teachers perceive that there are differences between children in access to different resources. Some lacks in resource assets has proven to be clearer than others, such as children's clothing. However, the causes of children's access to various resources have been harder to understand. Another result of this study is that preschools in various ways contribute to children's different resource assets by example that all activities that kids do with preschools will be free for children and their parents. Another way for preschools that affect children's access to resources is the way preschools informs the children’s parents about different activities. But there are also differences between the preschools where one of the preschools in this study allows kids to bring their own toys from home, which can contribute to resource differences between the children in the preschool. / Barnfattigdom i Sverige som ett samhällsfenomen har på senare år lyfts fram i olika debatter. Inom fattigdomsforskning har studier om just barns ekonomiska utsatthet fått allt större plats. Utifrån detta väcktes ett intresse att belysa barnfattigdom bland barn på förskolor genom ett resursperspektiv. Denna studies syfte är att undersöka hur förskolepedagoger uppfattar barns tillgångar till olika resurser samt om förskolepedagogerna uppfattar om den förskola de arbetar på påverkar barns tillgång till dessa resurser. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer där respondenternas svar har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och kapital som analysverktyg. Fyra förskolepedagoger på två olika förskolor i området Norsborg har intervjuats. Resultaten visar att förskolepedagogerna uppfattar att det finns skillnader mellan barn avseende tillgång till olika resurser. Några bestämda brister i resurstillgångar har visat sig vara tydligare än andra så som barns kläder. Däremot har det varit svårare att kartlägga orsakerna till barns olika tillgångar. Ett annat resultat av denna studie är att förskolorna på olika sätt bidrar till barns olika resurstillgångar genom exempelvis att alla aktiviteter som barnen gör med förskolorna är kostnadsfria för barn och deras föräldrar. Ett annat sätt för förskolorna att påverka barns tillgång till resurser är att förskolorna sprider information om olika fritidsaktiviter till barnens föräldrar. Men det finns även skillnader mellan förskolorna där en av förskolorna för denna studie tillåter barn att ta med egna leksaker hemifrån, vilket kan bidra till resursskillnader mellan barnen på förskolan.

The submitted diploma thesis has been focused on the chosen socio-pathological phenomena in terms of socially excluded Roma adolescents. The thesis is divided into two parts. In the theoretical part there I clarify first of all concepts as a social standard, a deviation and its basic theories, a culture of the poverty, I also deal with a delinquent and criminal behaviour in a context of the ethnicity, further I describe a social pathology in the Roma minority, a social exclusion of the Roma ethnic group including issues of social-excluded localities and in the end of the theoretical part I deal with an explanation of the concept Romany or the Roman ethnic group. An aim of the diploma thesis is to identify how Roma adolescent men and women living in social excluded localities perceive the social pathology. Because of the objectives and particularity of the research sample as well as the research investigation, I chose a qualitative research, a method of an interview and a technique of a half-standardized dialogue with open questions. The target sample includes 14 respondents aged 13 to 20 years. I addressed respondents in two socially excluded localities as follows: ? a dormitory of defaulters ? a dormitory of the housing estate type The result of the thesis is a recognition which phenomena are perceived by the social excluded Roma adolescents as pathological ones and which are their standard and whether they represent a factual standard for them or in what extent they have a personal experience with them.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study’s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age. A coach from the project was also involved and gave us his view of the project, its goals and objectives. Through all the interviewees statements regarding unemployment, it was confirmed that work has a significant impact on the identity of the elaboration and socialization. Knowing the community, to be useful to society and to earn their own money, are some of the important factors that can be accomplished by a employment. Young people experience work and activities as positive and developing. Being unemployed affects how individuals perceive themselves and their living situations. Young people who fall outside of the labor market has found difficulties to reengage themselves into work and society, and thus risking a life of alienation with bad economy and poor living conditions as a result.

Namibia, as most countries on the African continent, is facing a high rate of teenage pregnancies. It is one of the biggest social issues challenging contemporary society, contributing to social problems such as illegal abortions, baby dumping and suicide attempts. The aim of this bachelor thesis is to focus on young women and their experiences of being pregnant teenagers and young mothers. During this research process young mothers have elaborated on their own life situation discussing ideas that could have helped them during the pregnancy. They also give ideas on what could be helpful for them today. The research also pays attention to the attitudes that the young mothers face in their communities. The town were this research was carried out, Rundu, is situated in the Kavango region, which has the far highest rate of teenage pregnancies in the country. This is a qualitative research and data was collected through daily observations, conversations and semi-structured interviews. In the understanding of my results, I have used gender theory, social exclusion, social construction, stigmatisation and an intersectional perspective. According to the results six of my seven respondents were struggling during pregnancy and still do today. They struggle/struggled mainly due to lack of resources and money as well as not having enough people helping them taking care of the baby. Most of the young women left school at an early stage of the pregnancy. This either because school policies would not let them proceed or because school uniforms and shoes were getting too small. Attitudes present and the discourse on pregnant teenagers among young and old people in Rundu prevented some of the pregnant girls from taking part of a social life. They got blamed for falling pregnant. Some of them were feeling very ashamed over their condition and started living more isolated lives, not going in to town anymore and thereby missing health controls at the hospital. / Namibia har, som de flesta afrikanska länderna, en hög grad av tonårsgraviditeter. Tonårsgraviditeter är ett av landets största sociala bekymmer, eftersom det leder till andra sociala problem så som illegala aborter, ”baby dumping” och självmordsförsök. Syftet med denna kandidatuppsats är att lägga fokus på de unga mödrarna och deras upplevelser av att vara gravida tonåringar och unga mammor. I uppsatsen får de unga mammorna möjlighet att resonera kring sina egna livssituationer och kring vad som hade kunnat hjälpa dem under tiden då de var gravida. De berättar också om vilken sorts stöd de behöver idag. Uppsatsen lägger vidare fokus på attityder som de unga mammorna möter i de olika sammanhang där de befinner sig. Staden Rundu, som är platsen där empirin har samlats in, är belägen i Kavangoregionen, som har den absolut högsta siffran tonårsgraviditeter i hela landet. Detta är en kvalitativ studie och empiri har samlats in genom dagliga observationer, samtal och semi-strukturerade intervjuer. I analysen av resultaten har teorier kring genus, social exklusion, social konstruktion, stigmatisering samt ett intersektionellt perspektiv använts. Resultaten visar att sex av de sju informanterna hade det svårt under sin graviditet och fortfarande har det svårt idag. De har det kämpigt främst på grund av att de saknar ekonomiska tillgångar och människor omkring dem som kan hjälpa dem att ta hand om barnet. De flesta av informanterna lämnade skolan vid ett tidigt stadium av graviditeten. Det berodde antingen på att policies på de olika skolorna inte lät dem fortsätta eftersom de var gravida eller för att deras skoluniformer och skor blev för små. Attityder mot tjejerna och diskursen kring tonårsgraviditeter i Rundu hindrade en del av informanterna från att ta del av ett socialt liv. De fick skulden för att ha blivit gravida och vissa av dem skämdes väldigt mycket över sin situation. Detta ledde till att de började leva mer isolerat och inte gärna vistades inne i centrum. Vissa av tjejerna missade därmed kontroller på mödravården.

This dissertation thesis titled ``Social Determinants of Health in Selected Romany Communities{\crqq} adverts to the issues of relationship between the health condition and social and economic factors, as well as other external or culture-conditioned influences affecting them. I have based my work on the concept of ten social determinants of health by Wilkinson and Marmot (2005). The theoretical section adverts to the interrelation of particular determinants in the Roma communities and the specific role of stress affecting all determinants. Thereat, I have based my study on generally available findings, primarily those acquired from research surveys, against which I have compared the results of my research section. The objective of this presented thesis is to describe the influence of social determinants of health in the wider context of everyday living in selected Roma communities. In doing so, I have primarily focused on impediments to the full participation of the described target population in the living of the majority society due to social exclusion. The target population consists of five multi-generation Romany families from two separate locations. Two families enjoy a higher stratification status (including a representative of the Romany elite) and three live in socially excluded locations. Having considered the specifics of the target population and orientation on the common day of the respondents, I have opted for socio-ethnographic field research, i.e. a qualitative by a research method, with the prevailing technique being participative observation and interviews. Processed research data is presented, alongside discussions, in subchapters following upon the topics of the theoretical part of my thesis, i.e. particular groups of health determinants. The results indicate that it is not only the underprivileged socio-economic conditions that take a share in the worsened health condition of persons living in socially excluded locations but these also involve therefrom originating stressors, which are often specific (symbolic element of social exclusion, alternative sources of livelihood). I also attribute a special meaning to culture-conditioned norms and opinions that, in some cases, bear a negative influence on the health condition via behavioral factors (such as a low number of Roma mothers lactating their children or attitude to the abuse of habit-forming substances). Apart from the identification of the influence proportions breakdown by social determinants of health in Roma communities, I see the benefit of my thesis in its qualitative nature, predestining it for utilization in a wider, longitudinal quantitative research of the target Romany group.