Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen. Vi har ur vårt material kunnat utläsa tre subjektspositioner: den frågasatta tonårsmamman, den starka men känsliga tonårsmamman och den lyckliga tonårsmamman. De centrala aspekter av diskurser som är en bidragande faktor till hur dessa tonårsmammabloggar framställer sig själva och som vi kunnat lokalisera ur materialet är: tonårsmamman i ständig kontrast till den normativa mamman, tonårsmamman i försvarsposition, kommodifiering, ekonomisk ambivalens, tonårsmamman som visar upp en godtycklig bild, bloggreklam i kontrast till bloggens karaktär och ambivalent syn på ungt moderskap.

Namibia, as most countries on the African continent, is facing a high rate of teenage pregnancies. It is one of the biggest social issues challenging contemporary society, contributing to social problems such as illegal abortions, baby dumping and suicide attempts. The aim of this bachelor thesis is to focus on young women and their experiences of being pregnant teenagers and young mothers. During this research process young mothers have elaborated on their own life situation discussing ideas that could have helped them during the pregnancy. They also give ideas on what could be helpful for them today. The research also pays attention to the attitudes that the young mothers face in their communities. The town were this research was carried out, Rundu, is situated in the Kavango region, which has the far highest rate of teenage pregnancies in the country. This is a qualitative research and data was collected through daily observations, conversations and semi-structured interviews. In the understanding of my results, I have used gender theory, social exclusion, social construction, stigmatisation and an intersectional perspective. According to the results six of my seven respondents were struggling during pregnancy and still do today. They struggle/struggled mainly due to lack of resources and money as well as not having enough people helping them taking care of the baby. Most of the young women left school at an early stage of the pregnancy. This either because school policies would not let them proceed or because school uniforms and shoes were getting too small. Attitudes present and the discourse on pregnant teenagers among young and old people in Rundu prevented some of the pregnant girls from taking part of a social life. They got blamed for falling pregnant. Some of them were feeling very ashamed over their condition and started living more isolated lives, not going in to town anymore and thereby missing health controls at the hospital. / Namibia har, som de flesta afrikanska länderna, en hög grad av tonårsgraviditeter. Tonårsgraviditeter är ett av landets största sociala bekymmer, eftersom det leder till andra sociala problem så som illegala aborter, ”baby dumping” och självmordsförsök. Syftet med denna kandidatuppsats är att lägga fokus på de unga mödrarna och deras upplevelser av att vara gravida tonåringar och unga mammor. I uppsatsen får de unga mammorna möjlighet att resonera kring sina egna livssituationer och kring vad som hade kunnat hjälpa dem under tiden då de var gravida. De berättar också om vilken sorts stöd de behöver idag. Uppsatsen lägger vidare fokus på attityder som de unga mammorna möter i de olika sammanhang där de befinner sig. Staden Rundu, som är platsen där empirin har samlats in, är belägen i Kavangoregionen, som har den absolut högsta siffran tonårsgraviditeter i hela landet. Detta är en kvalitativ studie och empiri har samlats in genom dagliga observationer, samtal och semi-strukturerade intervjuer. I analysen av resultaten har teorier kring genus, social exklusion, social konstruktion, stigmatisering samt ett intersektionellt perspektiv använts. Resultaten visar att sex av de sju informanterna hade det svårt under sin graviditet och fortfarande har det svårt idag. De har det kämpigt främst på grund av att de saknar ekonomiska tillgångar och människor omkring dem som kan hjälpa dem att ta hand om barnet. De flesta av informanterna lämnade skolan vid ett tidigt stadium av graviditeten. Det berodde antingen på att policies på de olika skolorna inte lät dem fortsätta eftersom de var gravida eller för att deras skoluniformer och skor blev för små. Attityder mot tjejerna och diskursen kring tonårsgraviditeter i Rundu hindrade en del av informanterna från att ta del av ett socialt liv. De fick skulden för att ha blivit gravida och vissa av dem skämdes väldigt mycket över sin situation. Detta ledde till att de började leva mer isolerat och inte gärna vistades inne i centrum. Vissa av tjejerna missade därmed kontroller på mödravården.

Enligt statistik föreligger det en högre frekvens av tonårsfödslar i detta specifika brukssamhälle i jämförelse med en närliggande mellanstorstad.  Det existerar ofta en speciell bruksanda i brukssamhällen där arbete många gånger föredras framför utbildning. Uppmuntrar denna mentalitet till att skaffa barn i ung ålder och vilken betydelse och påverkan har mödrarnas ålder vid barnafödande? Skapar tonårsmammorna sin identitet genom att reproducera mödrarnas livsstil? För att ta reda på detta har fem tonårsmammor blivit intervjuade och fått lämna sin livsberättelse. Intervjufrågorna var uppdelade i tematisk ordning för att få en följsam berättelse. En professionell person som är anställd i en stödgrupp på orten har blivit intervjuad för att få en nyanserad bild av tonårsmammornas situation. Analysen av intervjuerna är genomförd med hjälp av teorier av Skeggs, Angelöw & Jonsson och Giddens om respektabilitet, roller och identitet. I forskningsprocessen upptäcktes vissa tydliga mönster gällande barnafödande och utbildningsnivå. De flesta tonårsmammorna hade mödrar som skaffat barn när de var i tonåren. De flest unga mammorna och deras föräldrar saknade eftergymnasial utbildning. Kulturen och den norm som råder i brukssamhället uppmuntrar ungdomar att skaffa barn tidigt. / According to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw & Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms  encourages young people to have children earlier.