Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp. Genom att studera hur flickorna resonerar om sex och hälsa, samt hur de framställer sin syn på sexualitet, menar vi att man kan få kunskap om hur genuspositionerna ser ut i den sociala kontext där de befinner sig. Genom att få kunskap om det sociala sammanhang flickorna befinner sig i, kan man få insikter om deras livsvillkor och deras sociala förutsättningar som flickor och individer. Resultatet visade att flickornas såg på sex som framförallt en social företeelse. Sex lyftes fram som något som skedde i relation till någon eller några andra, antingen till en pojkvän eller till flickans sociala omgivning. Flickorna lyfte inte i någon större utsträckning fram sex som något som man hade för att det var skönt för eller för att man var sexuellt upphetsad. Synen på hälsa skiljde sig en del mellan flickorna. Två av flickorna beskrev hälsa som något som mestadels handlade om kroppen och dess fysiska tillstånd, medan en av flickorna menade att hälsa både berörde kroppen och psyket. Två av de tre flickorna menade att sex kunde påverka hälsan. De lyfte framförallt fram sex som något som påverkade den psykiska hälsan positivt.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp. Genom att studera hur flickorna resonerar om sex och hälsa, samt hur de framställer sin syn på sexualitet, menar vi att man kan få kunskap om hur genuspositionerna ser ut i den sociala kontext där de befinner sig. Genom att få kunskap om det sociala sammanhang flickorna befinner sig i, kan man få insikter om deras livsvillkor och deras sociala förutsättningar som flickor och individer. Resultatet visade att flickornas såg på sex som framförallt en social företeelse. Sex lyftes fram som något som skedde i relation till någon eller några andra, antingen till en pojkvän eller till flickans sociala omgivning. Flickorna lyfte inte i någon större utsträckning fram sex som något som man hade för att det var skönt för eller för att man var sexuellt upphetsad. Synen på hälsa skiljde sig en del mellan flickorna. Två av flickorna beskrev hälsa som något som mestadels handlade om kroppen och dess fysiska tillstånd, medan en av flickorna menade att hälsa både berörde kroppen och psyket. Två av de tre flickorna menade att sex kunde påverka hälsan. De lyfte framförallt fram sex som något som påverkade den psykiska hälsan positivt.

<p>Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.</p>

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press. Resultatet stämde överens med utvecklingsteorierna och tidigare forskning, vilket visar att flickornas tankar kring vikt och kropp kan förklaras av utvecklingsskedet de befinner sig i. På grund av det smala kroppsideal som förmedlas i vårt samhälle förstärks dock innehållet i deras tankar vilket kan leda till ohälsa hos flickor i fjortonårsåldern.

The aim of this Master’s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people. I apply the theory of the psychiatrist Jan Ramström who uses a psychoanalytical and a culture theoretical perspective on young people’s development in modern society. Methodologically I use a qualitative text analysis. I have found that foremost it’s the mothers who provide support and advice to their daughters but support from other grown-ups and from institutions of society also occur. To sum up, the support consists of comfort, conversation, practical, economical and medical help, advice for the future, and also encouragement and praise. The support from friends can be practical advice and help but also someone to talk to. The descriptions of the relations between youths and supporting adults are positive. The novels show that it’s easier to get through difficulties in life when you have someone to turn to. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund: Självskadebeteende är ett ökande fenomen bland världens ungdomar. Det har visat sig vara fler flickor än pojkar som självskadar. Psykisk ohälsa är en individuell uppfattning och därmed svår att definiera men det resulterar ofta i ett stort personligt lidande där en ständig kamp mellan gott och ont, lust och lidande pågår inom människan. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och ett negativt bemötande har visats kunna förvärra ett självskadebeteende. Många med ett självskadebeteende har bemötts med kritik och känt skam över sitt beteende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa tonårsflickors upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet. Metod: Använd metod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två kategorier: Utsatt för övergrepp och Känslostormarnas våld med fyra underkategorier Konklusion: Studien visar att övergrepp och känslostormar var bakomliggande orsaker och att flickorna hade svårigheter att hantera detta på egen hand. Sjuksköterskans svårigheter att bemöta tonårsflickorna med självskadebeteende kan relateras till kunskapsbrist. Studiens syfte uppnåddes då tonårsflickornas upplevelser av bakomliggande orsaker till självskadebeteendet belysts i resultatet, vilket kan ge ökad förståelse för sjuksköterskor i framtida vårdmöten. / Background: Self-destructive behavior is a growing phenomenon amongst teenagers in the world. It has proven to be more girls than boys who self-harm. Psychological illness is an individual perception and thus difficult to define but often results in a great personal suffering, where a constant struggle between good and evil, desire and suffering is going on within the person. A nurse shall promote health and alleviate suffering, and a negative attitude has been shown to worsen the self-destructive behavior. Many of the people with a self-harm behavior has been met with criticism and felt ashamed of their behavior. Aim: The aim of his study was to shed light on teenage girls’ experience of underlying causes of the self-destructive behavior.  Method: The used method was a qualitative content analysis with an inductive approach.. Results: From the analysis of the data material emerged two categories emerged: The victim of abuse and the violence of emotional storms with four subcategories. Conclusion: The study shows that abuse and emotional storms were the underlying causes and that the girls had difficulties to handle this on their own. Nurses have difficulties to meet teenage girls with a self-destructive behavior related to their lack of knowledge. The study's aim was achieved when the teenage girls' experience of what is behind the self-harm was highlighted in the results which may increase understanding of nurses in future treatment sessions.

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1. / Program: Fristående kurs

<p>Summary:</p><p>Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment.</p><p>The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena.</p><p>Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment.</p><p>Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them.</p><p>The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact.</p><p>We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.</p>

Summary: Teenage girls’ choice of dropping out or complete a treatment. The purpose of this study is to investigate, from a client’s perspective, why teenage girls (age 13 to 17) drop-out or complete a treatment at Familjehuset in Karlstad, Sweden. We also want to investigate if the teenage girls’ experiences coordinate with the social workers opinion of why the teenage girls choose to drop-out or complete the treatment. Earlier research shows that many factors influence the client’s choice. A good relationship between the social worker and the adolescent is of great importance when it comes to complete a treatment. A qualitative abductive method for the six interviews was used in order to gain a deeper understanding for these phenomena. Results show that the teenage girls were in a period of emancipation in creating their own identity, which made it difficult for them to communicate with, and trust grownups. We believe that the three girls that completed the treatment had come further in this development than the three girls that dropped out. The girls which dropped out of treatment have had numerous contacts with social workers in the past, and their attitudes were very negative towards professionals. This attitude influenced their treatment at Familjehuset and it was hard to communicate in order to gain a good relationship for further treatment. Mostly, the girls thought that the social workers at Familjehuset were easy to talk to, and that they had listened to them and understood them. They all said that at first they did not like the contact, but the three girls which completed the treatment, were of the opinion that they would give it a chance, and this developed into a relationship that increased their motivation and could be of good help for them. The social workers at Familjehuset described several reasons why teenage girls choose to drop-out or complete a treatment. Many of these reasons coordinated with the girl’s points of view, like the importance of listening, creating a good relationship to get them motivated for further treatment. Items that the social workers mention, but the girls not, were the importance of getting the family integrated in the treatment and the importance of the first contact. We hope that this study can come to help for the social workers at Familjehuset in their profession and that it also can be useful for further research.

<p>Stil och identitet är två viktiga begrepp i ungdomars utveckling. I dagens samhälle har ungdomsperioden blivit längre och det är viktigare än någonsin att uttrycka sin personliga stil och på så sätt visa vem man är. I identitetsarbetet söker man tillhörighet till vissa grupper samtidigt som man vill särskilja sig från andra. I och med detta så skapas olika stilar där kläder, musik, fritidsintressen och kompisar är viktiga identitetsmarkörer.Detta ämnesområde intresserar mig mycket och jag har således valt att undersöka vad stil innebär för ett antal flickor i tonåren och hur de anser att de och andra individer i deras omgivning uttrycker sin stil. Vidare har jag valt att undersöka förhållandet mellan stil och identitet.Min metod innefattar litteraturstudier samt intervjuer med sex flickor i år 8. I litteraturstudien tar jag upp definitioner av begreppen stil, livsstil och identitet. Vidare har jag tittat närmare på områden som berör stil och identitet som grupptillhörighet, media och konsumtion, kläder som uttrycksform för stil, samt identitetsarbete och identifikation. I resultatdelen redovisar jag hur sex flickor ser på sig själva med avseende på stil och identitet. I slutdiskussionen har jag sammanflätat stil och identitet till en helhet genom att belysa flickornas svar i intervjuerna med författarnas åsikter och mina egna tankar. Genom detta arbete har jag inhämtat kunskap om unga människors syn på sig själva och om hur de betraktar sin omgivning. Vidare har jag lärt mig hur begreppen stil och identitet förhåller sig till varandra.</p>