No description available.

<p>En människas språkutveckling är fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn på några få år goda språkbrukare. Språket, som är ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det går till. Ändå har på senare år personal i skolor och förskolor signalerat att man känner oro över barns språk. En del barn har börjat första klass utan att ha de språkkunskaper som behövs för att klara undervisningen. Hur man valt att arbeta för att hjälpa dessa barn är olika. </p><p>I den här studien har jag valt att följa arbetet på en skola där man arbetar med ett ettårigt språkprojekt. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur och varför man driver ett språkprojekt, för barn i förskola och skola. Hur lär sig barn språk? Hur kan skolan arbeta med elevernas språkutveckling? Hur beskriver pedagoger språkarbetet i skolan och hur upplever de deltagande pedagogerna språkprojektet? Detta var mina frågor vid starten av arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där intervjuer och samtal varit den största och viktigaste informationskällan, men även observationer och studiebesök har legat till grund för resultatet. Mina tolkningar visar att det strukturerade arbetssätt som det pågående språkprojektet initierat, uppfattas som positivt av flera pedagoger, även om det finns kritik mot vissa delar.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. </p><p>Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Literary translations can be done in different ways and from different principles. While some people are advocates of the free translation, others believe that a good translation should always be made as exact and as close to the original as possible. However, due to structural and cultural differences between the source language and the target language, it is not always possible to realize a translation that is altogether faithful to the original. </p><p>Changing translation principles can also be a reason to make a new, more exact translation of a novel that has already been translated. This was the case when the Swedish children’s book <em>Pippi Långstrump</em>, written by Astrid Lindgren, was the object of a new French translation. The first translation had been greatly criticised because of the many cuts and additions made by the French translator who had wanted to adapt the text to the presumed moral values of the French readers.</p><p>This essay is a comparison between the two French translations of another book by Astrid Lindgren: <em>Emil i Lönneberga</em>. The book is somewhat difficult to translate due to, for example, the cultural phenomena mentioned in the text and the dialect spoken by the main character. The comparison revealed several big differences between the two translations, inter alia the handling of the dialect, but also the translation of the proper nouns and the narrative technique. The conclusion of the comparison was that the new translation was more accurate and faithful to the original than the first translation.     </p>

<p>The aim of this study is to investigate Swedish people's attitudes to different accents of English. The focus is on Swedish female informants' attitudes to RP, non-standard English English, standard Irish English and non-standard Irish English. Furthermore, this study aims to give a wider perspective on how important experience of specific accents is, in order to have systematic attitudes to them.</p><p>The results show that experience is very important. They also show that Swedish people have experience of the English language and some of its accents, although this experience is relatively limited. Above all, this study shows that Swedish people do have systematic attitudes to English accents, but not as systematic as native speakers of English have.</p>

<p>The aims of this paper were to contrast English usages of 'time' metaphors with Quranic Arabic realizations and their representations in three English Quranic translations. Three noted translations of the Quran were used, namely, those done by, Pickthall, Yusuf Ali and Asad ('Quran Search,' 2007). Using the cognitive theory of metaphor as a framework (Lakoff & Johnson, 1980), these translations were examined and contrasted, in order to distinguish the version that corresponded the most accurately with the conceptual metaphors found in both languages. If the examined conceptual metaphor was not realized in either language, changes to the meaning of the Quran were taken into consideration. Finally, historical, social and religious aspects were examined in order to determine the cause of certain conceptual metaphor realizations in both or one of the languages.</p><p>Materials taken from Lakoff & Johnson (1980b), Lakoff (1994), Kövecses (2002), and Kövecses (2006) gave insight into the social-historical reasons behind the metaphor realizations in English while Quranic references and hadiths, or Prophetic narrations, were considered when examining the Quran.</p><p>Two conceptual metaphors were tentatively concluded to be universal and two other metaphors were realized differently on the basis of differing cultural values. Culture in this context referred to the 'mental representations' of certain phenomena of a culture through the language (Kövecses, 2006, p.135).</p><p>The translations done by Yusuf Ali and Pickthall were considered to be more literal and thus more accurate renderings of metaphors in the Quran, within the cognitive theory of metaphor framework, while Asad's translations were considered to be less accurate, containing, on the whole, more paraphrasing and individual interpretation. It was pointed out, however, that this is a sample study that cannot entirely represent the complete works of the authors mentioned. It was suggested that more studies need to be conducted in order to conclusively establish these findings.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av språkmaterialet Pilen. Vi vill också belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om läs- och skrivinlärning. Vår studie bygger på en enkätundersökning som vi gjorde bland 25 lärare som använder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass då materialet användes. De resultat vi fick från vår enkätundersökning var övervägande positiva vad gäller barnens motivation, självkänsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlärning. Lärarna ansåg även att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av särskilt stöd i vanlig klassundervisning. Nackdelarna med materialet är att det helst kräver en extra lärarinsats, men å andra sidan behöver elever i behov av särskilt stöd inte gå ifrån till specialundervisning. Lärarna har haft svårigheter med att installera datorprogrammen eller inga licenser, men det är tekniska orsaker, som inte kan kopplas till själva materialet.</p>

<p>Undersökningen som ligger till grund för detta examensarbete syftar till att ta reda på hur högstadieelever tolkar och värderar lyrik. Elever har fått läsa olika dikter och sedan skriva ner sina intryck. Skrivövningen syftar till att undersöka vad högstadieelever lägger märke till när de läser dikter och hur de kommenterar iakttagelserna. Ett av målen har varit att få klarhet i om elever förmår uppfatta dikters stil, stämning och symbolik. Undersökningen har också velat ta reda på vilka sorters dikter som högstadieelever föredrar. Efter att ha låtit elever läsa ett antal dikter, har de fått välja ut tre dikter som de tyckt bäst om. Därefter har eleverna skriftligt argumenterat för sina val av dikter. Ett övergripande syfte med dessa båda moment har varit att se vilken språklig förmåga högstadieelever har att tolka och värdera lyrik.</p><p>Undersökningens resultat visar att högstadieelever främst tolkar dikter bokstavligen, men att de även har förmågan att se en dikts budskap och symbolik. Vad eleverna verkar sakna är språklig förmåga att uttrycka detta. Undersökningen visar också att högstadieelever främst värderar dikter efter deras innehåll, något som tycks gälla både för pojkar och för flickor. Därefter verkar argumenten mellan könen skilja sig något åt. Flickorna värderar en dikts stämning i större utsträckning, medan pojkarna ser mer till språkliga skikt. Undersökningen tyder också på att flickor på högstadiet har en något bättre förmåga att uttrycka sina argument än pojkarna.</p><p>Förhoppningsvis kan undersökningen vara en hjälp för lärare att förbättra och fördjupa lyrikundervisningen, och bidra till att öka elevers språkliga förmåga.</p>

No description available.

<p>Övergripande syftet med min studie är att utforska arbetet med svenska som andra-språk och modersmål på några gymnasieskolor för att synliggöra språkutvecklande in-satser vilka kan förhindra avbruten språkutveckling samt att belysa hur man arbetar med flerspråkiga elevers språkutveckling i både första och andra språket.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av skolledare och lärare i svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att den enskilda skolan gör olika tolkningar av läroplaner och kursplaner inom det aktuella området. På skolorna bedrivs olika typer av språkutvecklande arbete. En del av detta arbete initieras direkt av de styrdokument som reglerar verksamheten. Andra språkutvecklande insatser är tillkomna på lokala initiativ med eller utan direkta kopplingar till tidigare forskning.</p>