<p>En människas språkutveckling är fantastiskt. Trots avsaknad av formell utbildning blir de flesta barn på några få år goda språkbrukare. Språket, som är ett abstrakt och komplicerat symbolsystem, utvecklas och förfinas hos de flesta av oss utan att vi egentligen vet eller reflekterar över hur det går till. Ändå har på senare år personal i skolor och förskolor signalerat att man känner oro över barns språk. En del barn har börjat första klass utan att ha de språkkunskaper som behövs för att klara undervisningen. Hur man valt att arbeta för att hjälpa dessa barn är olika. </p><p>I den här studien har jag valt att följa arbetet på en skola där man arbetar med ett ettårigt språkprojekt. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur och varför man driver ett språkprojekt, för barn i förskola och skola. Hur lär sig barn språk? Hur kan skolan arbeta med elevernas språkutveckling? Hur beskriver pedagoger språkarbetet i skolan och hur upplever de deltagande pedagogerna språkprojektet? Detta var mina frågor vid starten av arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där intervjuer och samtal varit den största och viktigaste informationskällan, men även observationer och studiebesök har legat till grund för resultatet. Mina tolkningar visar att det strukturerade arbetssätt som det pågående språkprojektet initierat, uppfattas som positivt av flera pedagoger, även om det finns kritik mot vissa delar.</p>

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. </p><p>Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk. Det är många komponenter som ska stämma för att man ska kunna tillägna sig ett nytt språk. Vi måste inse att alla inte kan vara lika bra på allting och utgå därifrån.</p>

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1968. Ph.D. / Title-page illustrated in colors. Vita. / Bibliography: leaves 793-796. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1966. Ph.D. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1968. Ph.D. / Vita. / Bibliography: leaves 154-156. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1967. Ph.D. / Vita. / Includes bibliographies. / by Paul G. Chapin. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1969. Ph.D. / Bibliography: leaves 327-329. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1967. Ph.D. / Vita. / Bibliography: leaves 495-499. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1967. Ph.D. / Vita. / Bibliography: leaves 218-223. / by James Wesley Harris. / Ph.D.

Massachusetts Institute of Technology. Dept. of Modern Languages and Linguistics. Thesis. 1968. Ph.D. / Three unnumbered leaves inserted. Vita. / Bibliography: leaves 261-263. / Ph.D.