Bakgrund: Uppsatsen handlar om den Augustprisvinnande ungdomsromanen Pojkarna som handlar om de tre vännerna Kim, Bella och Momo som av omgivningen könas som flickor tills de finner en magisk blomma som förvandlar deras kroppar så att de könas som pojkar. Detta verk valdes då det kan hävdas att det är viktigt att undersöka just litteratur med teman relaterade till transpersoner, då detta är en fråga som ofta glöms bort av HBTQ-rörelsen, feminismen samt queerteoretiska akademiker. Syfte: Syftet är att avgöra hur de tre vännernas könstillblivande porträtteras, om det finns skillnader i hur ciskön och transkön framställs och till vilken grad detta sker på ett respektfullt sätt. Metod: Metoden baserar sig på den hermeneutiska spiralen som fokuserar på pendelrörelsen mellan del och helhet i analysen av texten. Vidare utgörs analysen av den "lins" genom vilken texten läses, och denna "lins" är konstruerad av de teorier om kön, litteratur och stereotypiska transframställningar som tas upp i teoriavsnittet. Uppsatsen utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv som anser att litteraturen är med och skapar verkligheten, och i analysen av det litterära verket betraktas karaktärer som mimetiska vilket innebär att de antas säga något om människor eller grupper av människor även utanför litteraturen. Resultat: Karaktärernas könstillblivande porträtteras som en blandning mellan naturlig utveckling och inlärning av socialt konstruerade könsroller. Den största skillnaden mellan transkön och ciskön tycks vara att ciskön porträtteras som mer naturliga och transkön som mer artificiella, även om båda har drag av båda egenskaperna. Det går inte att påstå att porträtteringen sker på ett helt respektfullt sätt, vilket mest beror på att transkön framställs som mindre naturligt, och transpersoner reduceras till sina kroppar och objektifieras på så sätt.

No description available.

The aim of this Master’s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people. I apply the theory of the psychiatrist Jan Ramström who uses a psychoanalytical and a culture theoretical perspective on young people’s development in modern society. Methodologically I use a qualitative text analysis. I have found that foremost it’s the mothers who provide support and advice to their daughters but support from other grown-ups and from institutions of society also occur. To sum up, the support consists of comfort, conversation, practical, economical and medical help, advice for the future, and also encouragement and praise. The support from friends can be practical advice and help but also someone to talk to. The descriptions of the relations between youths and supporting adults are positive. The novels show that it’s easier to get through difficulties in life when you have someone to turn to. / Uppsatsnivå: D

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet. Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek. De skillnader som kan urskiljas i skildringarna kopplas i viss mån till olikheter i språk och berättarteknik mellan de två romanerna. Insikten om döden kan i båda böckerna tolkas som en påverkan för mognadsprocesser hos personerna i romanerna. I romanerna kan även utläsas ett budskap som förmedlar visst hopp och livsglädje, särskilt beträffande den starka bild av kärleken som skildras. Slutsatsen är att döden skildras relativt komplext i båda de undersökta romanerna, vilket följer ungdomslitteraturens utveckling mot mer komplexa skildringar av svåra ämnen. Det går även att konstatera att båda romanerna passar väl in i genren litteratur för unga vuxna.

Den här uppsatsen är en komparativ studie, vilken behandlar ungdomsromanen Divergent skriven av Veronica Roth 2011 och dess filmatisering. Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan boken och filmen, med fokus på framställningen av två huvudkaraktärer. Utöver den komparativa analysen av karaktärerna förs en diskussion kring vikten av att belysa likheter och skillnader mellan karaktärer i två medier och dess relevans för den pedagogiska verksamheten. Detta för att barn ska bli medvetna om förändringar som kan ske då en berättelse byter medium. Uppsatsens resultat visar att karaktärernas framställning till stor del liknar varandra. De ändringar som gjorts anses vara till förmån för det nya mediet adaptionen anpassas till.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls. Uppsatsen visar att det förekommer både traditionella och mer moderna genuskonstruktioner i romanen. När det gäller kvinnlighetsdiskurserna är det huvudsakligen den schablonmässiga bilden av kvinnlighet som exempelvis betonar utseende som formuleras. Bland manlighetsdiskurserna artikuleras vid sidan av den stereotypa manligheten, som fokuserar på heterosexualitet och självbehärskning, en alternativ manlighet som innefattar känslosamhet och ett närmande till kvinnliga egenskaper. Hirdmans och Connells genusmodeller har visat sig vara fruktbara då det handlar om att skapa förståelse för hur genus etableras i romanens sociala värld. En viktig slutsats är betydelsen av att diskutera skönlitteratur och genus tillsammans med eleverna i skolan.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation. I presuppositionsanalysen använde jag mig av samma material som för processanalysen, men inkluderade därtill korta textstycken där utomstående personer uttalade sig om relationen. Processanalysen visade att huvudpersonen i Regn och åska, Oscar, främst agerar i den mentala världen, medan huvudpersonen från Det händer nu, Stella, främst agerar i den materiella. Deras respektive partner agerade främst i den materiella. I Det händer nu får huvudpersonen en markant större plats i handlingarna än sin partner, medan det i Regn och åska är relativt jämnt. I de delar där de har sex får främst kropparna vara förstadeltagare. Presuppositionerna skilde sig mycket mellan romanerna. Regn och åska skildrar personer som reagerar mycket positivt på relationen, personerna blev inte heller förvånade över val av partner. Det händer nu skildrade däremot personer som reagerade mycket negativt på relationen. De uttalar sig heteronormativt och blir förvånade över val av partner.

This essay examines how two Swedish youth novels portrays identity development and gender, and how they can be used to work with in a teaching environment. A transactional perspective on reading and literature is used in this essay, inspired by Louise M. Rosenblatt and Kathleen McCormick. The two youth novels in focus are Pojkarna (2011) and När hundarna kommer (2015), both written by author Jessica Schiefauer. The analysis focuses on the main characters identity development with an extra focus on gender. The analysis shows that the books are useful in a teaching situation where the teacher intends to illustrate identity change and gender, but also other important subjects that could determine youth’s identity development. The Swedish curriculum clearly states that students in upper secondary school should be given opportunity to develop and explore their own identity, and this essays thesis is that literature is an excellent source for students to do just that.

The aim of the essay is to investigate how boys and girls are portrayed in the youth novel In the Ceiling the Stars Are Shining. The descriptive phrases used to depict the young people in the book are analysed to reveal the gender patterns. Selected chapters in the book are analysed through close reading, and the descriptive phrases are divided into the following categories: mental properties, appearance, social relations and actions. The result shows that the majority of the descriptive words are applied to the girls, especially the leading character, and throughout the novel they relate to prevailing gender patterns as they are identified in modern gender theory.