No description available.

Syftet med denna studie var att öka kunskap kring härskartekniker som maktutövning på arbetsplatsen med fokus på ungas upplevelser. Även att undersöka om ålder och kön spelar någon roll för hur de blir bemötta samt vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och mäns upplevelser. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: 1) På vilket sätt framträder härskarteknikerna på arbetsplatsen och på vilket sätt skiljer sig olika arbetsplatser när det kommer till härskartekniker som maktutövning? 2) Vad är det som utmärker de som har makt på arbetsplatsen enligt respondenterna? 3) Hur upplever respondenterna sin ålder och köns påverkan för hur de har blivit bemötta på arbetsplatsen och vilka skillnader och likheter finns det bland kvinnor och mäns upplevelser? Det är en kvalitativ studie som består utav sex intervjuer. Resultatet visade hur härskartekniker framträder på arbetsplatsen och att de som respondenterna upplever har mer makt på arbetsplatsen är mer erfarna, har mycket kunskap, mer ansvar, äldre och chefer. Viktigt att notera var att det inte alltid var just chefer som använde sig utav maktutövning utan det var även de som hade mer ansvar än andra exempelvis skiftledare och kockar. Kön spelar roll för hur respondenterna blivit bemötta på arbetsplatsen på så sätt att kvinnorna har haft lite högre krav och mer förväntningar på sig. Även ålder har spelat en roll för hur de blivit bemötta men på både gott och ont. I vissa fall gör åldern att man inte blir lika lyssnad på men i vissa fall om man är ung och ny kanske man får mer överseende och att personer runt om är medvetna om att man inte är lika erfaren som de äldre kollegorna. De tydligaste skillnader och likheterna mellan kvinnor och mäns upplevelser var att ingen hade varit med om våld eller hot om våld och endast kvinnor hade varit med om objektifiering. Sedan skiljde sig arbetsplatserna från varandra när det kom till härskartekniker och maktutövning. Inom restaurangbranschen verkar det råda tydliga hierarkier och det är vanligt med objektifiering.

<p>This essay will investigate the cause of <em>shifts – changes made when translating – in the Swedish version of Enid Blyton‟s <em>Five on a Treasure Island. It should be seen as a direct sequel to <em>The Little Girl is Missing – a bachelor degree project written at Stockholm University. In said degree project the methods used when making the shifts was described, but now the reasons <em>why the shifts were made and <em>how they have affected the plot will be presented. To do so a number of theories concerning both gender studies and translation studies will be used. </em></em></em></em></em></p><p>The working hypothesis is that the shifts were made to rid the translated text of the original text‟s sexist content – to create "equality between women and men" (Lpo 94: 3) and making the translation fit the target culture i.e. today‟s Sweden. This claimed sexist content will be determined mainly with the help of the Swedish compulsory school system‟s curriculum, Lpo94, and Berit Ås‟s master suppression techniques. The intention is to bring the translation phenomenon of ideologically influenced translations into the limelight and start a debate. Besides that, this essay will also provide a didactic model for teachers wanting to work with translation dilemmas in class.</p>

This essay will investigate the cause of shifts – changes made when translating – in the Swedish version of Enid Blyton‟s Five on a Treasure Island. It should be seen as a direct sequel to The Little Girl is Missing – a bachelor degree project written at Stockholm University. In said degree project the methods used when making the shifts was described, but now the reasons why the shifts were made and how they have affected the plot will be presented. To do so a number of theories concerning both gender studies and translation studies will be used. The working hypothesis is that the shifts were made to rid the translated text of the original text‟s sexist content – to create "equality between women and men" (Lpo 94: 3) and making the translation fit the target culture i.e. today‟s Sweden. This claimed sexist content will be determined mainly with the help of the Swedish compulsory school system‟s curriculum, Lpo94, and Berit Ås‟s master suppression techniques. The intention is to bring the translation phenomenon of ideologically influenced translations into the limelight and start a debate. Besides that, this essay will also provide a didactic model for teachers wanting to work with translation dilemmas in class.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.</p><p>Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.</p><p>Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.</p><p>Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp. Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte. Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst. Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.