No description available.

<p><p>Denna uppsats försöker besvara om det finns ett samband mellan religiösa normer kring kön och amerikanskt bistånd. Den önskar även lyfta fram den problematik detta kan innebära samt hur detta påverkar kvinnor i Afrika söder om Saharas möjlighet till en minskad risk för HIV samt ett liv bort från fattigdom.</p><p>Det problem som uppsatsen önskar lyfta fram är att då religion får makt i samhället kan den påverka politik, vilket kan i få stora konsekvenser. Den söker även klarlägga hur denna politik, framförallt i förhållande till kvinnor, hindrar dessa från utveckling.</p><p>Genom jämförande litteraturstudier med material från internationella organisationer såväl som från det amerikanska biståndsorganet, forskare och samhällsdebattörer försöker detta klargöras. Diskussionen leder slutligen till en slutsats att den kristna religionens normer kring kön och sexualitet spelar roll och påverkar det amerikanska biståndsarbetet med att bekämpa fattigdom och spridningen av HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara. Den kristna tron får makt över dessa aspekter, vilket bidrar till att kvinnokroppen blir politisk, genom den makt som religion kan legitimera. De religiösa ledarna och de som lobbar för att påverka amerikansk biståndspolitik har till sist en viktig roll i spridningen av sjukdomen i Afrika då deras ovilja att uppmuntra till ett användande av preventivmedel, gör att medlen för att stoppa sjukdomen inte når de drabbade afrikanska samhällena. Det innebär dessutom att kvinnor inte tillgodoses med självbestämmande, makt över sin egen kropp och familjeplanering, vilket ytterligare hindrar fattigdomsbekämpningen. Implikationerna av denna slutsats blir avslutningsvis att en förändring av synen på kvinnokroppen och preventivmedel inom kristen etik, vilken under lång tid talat om och arbetar för fattigdomsbekämpning, skulle kunna öka möjligheterna för minskad fattigdom i Afrika söder om Sahara där det finns en stark koppling mellan fattigdom och HIV/AIDS.  </p></p>

No description available.

The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.

No description available.

<p>I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.</p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.</p>

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna. Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin

No description available.

The main purpose of this dissertation has been to investigate how well diaconal work in seven chosen parishes corresponds to an official definition of the diaconal task of the Church of Sweden as above all to represent and direct activities towards the most disadvantaged and/or marginalised groups in society, a definition that well corresponds to the general expectations of the Swedish people regarding the role of the Church. The empirical ground for the dissertation comes from diaconal inventories built mainly on a comprehensive interview material with parish workers and appointed representatives in the chosen parishes. Diaconal work being carried out has been analysed and discussed in relation to the understanding of diaconal work put forward on the national level as mainly intended for those in greatest need. Analyse is carried out with a point of departure in secularization theory. The apparent dichotomy between public and private religion offer some explanation and enhance the understanding of how religious actors on different levels within the Church organisation have elected to confront the marginalised role of the Church. The most important conclusion generated by this dissertation is a clear lack of correspondence between the understanding of the deaconry as formulated on the national level and diaconal practice in the parishes studied. This discrepancy can arise because actors on the national and local levels have different strategies for counteracting the marginalisation. The gap between the national strategy emphasizing the task of the Church to represent the needy and a diaconal practice expressing quite another strategy represents a concrete and grave dilemma for the Church; a dilemma that in a not too distant future can have serious consequences for the Church’s credibility in the eyes of a distanced, nonreligious public.