<p>Veiled unveilings</p>

Veiled unveilings

I denna uppsats undersöktes med hjälp av en kritisk diskursanalys hur kvinnors användande av muslimska klädesplagg framställdes i Aftonbladet och Dagens Nyheter, under en månads tid då det kontroversiella burkiniförbudet i södra Frankrike rådde. Totalt undersöktes 26 texter däribland nyhetstexter, insändare och olika typer av opinionsmaterial. Elva av texterna var från Aftonbladet och resterande 15 var från Dagens Nyheter. Resultaten påvisade att slöjan ofta förekom i en negativ diskurs. Den vanligast förekommande diskursen var den nationalistiska där debatten präglades av ett vi- och de-tänk. Inom denna diskurs framgick att franska värderingar och ett bevarande av en ”fransk” identitet var genomgående. I diskursen fanns även en tydlig markering i att slöjbärande muslimer inte hör hemma i Frankrike och att de därför inte kan refereras till som fransmän. Slöjan framställdes allt som oftast som ett politiskt medel, eller också som något omodernt, våldsamt, främmande eller förtryckande. Resultatet visade också att muslimska slöjbärande kvinnor sällan fick uttala sig i texterna. De som istället förde debatten och blev opinionsbildare var inflytelserika och mäktiga politiker.

No description available.

No description available.

<p>I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.</p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.</p>

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna. Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren. För att kunna analysera resultatet har två teorier använt, Bauman och Mays teori om frihet och beroende samt Bhikhu Parekhs teori om skyldighet att respektera andra kulturer. Resultatet visar att de ser olika ut bland muslimska flickor i användandet av slöja och där familjen har en stor roll. Familjen styr över hurvida flickorna ska använda eller inte använda slöja.Vidare har alla sex informanter upplevt negativa attityder mot deras religion och slöja i vardagslivet. De informanter som inte använder slöja har mest hört attityder från muslimer på grund av att de inte använder slöja.

No description available.

Enligt Skolverket är klädsel något som normalt bestäms av individen själv men hur fria är unga muslimska kvinnor i dagens svenska skola i sina klädval? I den här kvalitativa fallstudien vill jag under-söka hur några muslimska unga kvinnor resonerar kring sina klädval och klädstilar i skolan. Resultatet visar att de muslimska tonårsflickorna har skapat sin identitet kring sitt slöjbärande och att de inom gruppen har olika sätt att bära sin slöja. Det har även visat sig att de som bär slöja gör det av främst kulturella och religiösa skäl och det är en del av deras identitet. Även om skolans styrdokument anser att man själv ska få välja sina kläder framkommer det att där finns motsättningar och problem i att vara ung muslimsk kvinna i en svensk skola. Jag hoppas med detta arbete att läsaren ska kunna få en ny syn på slöjbärande och de unga muslimska kvinnorna som väljer att bära slöja i dagens Sverige. Syftet är även att producera ett dokument som kan vägleda skolpersonal och samtidigt undvika missförstånd, diskriminering eller misstänksamhet.