<p>Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.</p>

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet: Varför bär kvinnor inom islam slöja? Går lärare i årskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur?  Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem. En slutsats som jag kommit fram till är att man i tre fall av fyra tar upp slöjan i sin undervisning om islam och att samtliga lärare anser det viktigt att belysa slöjan. Jag har även genom arbetet tagit lärdom av att det finns olika orsaker till varför den muslimska kvinnan bär slöja bland annat kan det bero på att det står i Koranen, men även att man genom att dölja sin hud samt håret undviker att locka fram en sexuell lust hos männen. / The overall aim of this study was to obtain research based facts to bring out why the Muslim women are wearing a veil. The intention has also been to examine whether teachers in grade 4-6 talk about the veil in their teaching in Islam and what they think of it. The respondents’ are teachers in three different schools two different town districts and two of them also work at the same school. Through literature studies and qualities research interviews with teachers in grade 4-6 gathered knowledge that gave a good basis to answer my questions listed.In the work, I have assumed these issues addressed by the work: Why are Muslim women wearing a veil? Do teachers in grade 4-6 go through the veil of the Muslim women in their teaching, if so, how?  These questions are the basis for this essay and are answered in the continuous work interview and research study and are bound together in the discussion where I evaluate how I manage to answer them. One conclusion that I have came up with is that in three cases out of four teachers talk about the veil in their teaching about Islam and all the teachers do also feel it is important to illustrate the veil. I have also through the essay learned that there are various reasons why the Muslim women are wearing a veil; it may be because it is in the Koran, but also by hiding their skin and hair avoids bringing a sexual desire in men.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden – en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011. För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan. Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit. Deras erfarenheter av det svenska arbetslivet är få, men de ser inte slöjan som en av anledningarna till detta. Istället lyfter de fram det faktum att de inte är vana vid ett arbete, att mannen är den försörjande i familjen och att det är viktigt att ta hand om barnen. Idag så höjs såväl de generella kraven på en fullfjädrad grund och gymnasieskoleutbildning, samtidigt som krav på tidigare erfarenhet i arbetslivet och speciella kvalifikationer ständigt ökar, detta är svåra egenskaper som gör det svårt för en muslimsk kvinna av annan kultur att ta det till sig. Företagen som blivit intervjuade under intervjufasen beskriver hur de idag inte har någon slöjbeklädd kvinna anställd, och ofta väldigt få muslimska kvinnor över huvud taget. Det är svårt för en sjalbeklädd kvinna att få ett arbete och bli en del av samhällsdeltagandet idag, speciellt om kvinnan är lite äldre. De yngre beslöjade tjejerna lever ofta närmare det svenska samhället än deras mödrar gör, och chanserna till arbete ökar därför för dem. Problemet ligger ofta i arbetsgivares fördomar mot sjalbeklädda kvinnor och inte i sjalen eller religionen den är en symbol för.

<p>Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.</p>

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter. Detta är en tydlig kontrast till de intervjuade kvinnorna som bär hijab som talar om flertalet identiteter, såsom kvinna, mamma, arbetare etc. Många utav våra informanter berör den muslimska gemenskapen. Vi anser att det finns en koppling mellan denna och slöjan då tillträde och acceptans i vissa fall tycks bli lättare om kvinnan bär slöja. I vårt material finns även mönster som visar att bärandet av en heltäckande klädsel innebär vissa begränsningar i samhället.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle.

No description available.

This paper uses feminist criticism and gender criticism as theory behind an analysis of Paul’s rhetoric. The aim is to make out his intentions of telling women to cover their hair in 1 Cor 11:2-16, in a context where several different cultures meet. The main question is Why does Paul write that women should cover their hair? To give more specific answers I also ask how and when he intends for it to be done, why women should cover their hair when men should not and what it meant for the Corinthians in their context. I argue that the natural differences Paul points out between men and women are not necessarily reason for inequality between them in societal hierarchies. Covering the hair of women in Corinth could be a way of protecting them from being taken advantage of (sexually). The directions Paul gives in 1 Cor apply to the gatherings but does not tell us what he thinks is appropriate in society in general. However, it would make sense for him to tell people not to disturb the societal order by going against the norms and wearing their hair differently outside of the churches.