Purpose: The purpose of this thesis is to examine how students who also serve as writers of bachelor theses mainly utilizing the discourse analysis methodology comprehend the method of discourse analysis, and in what way the students bestow it in their research. Methodology and Material: This is a case study of the theses, which are also the text material, as it can be used examining numerous cases. Another beneficial factor is the relationship to the theoretical framework. One does not need to divorce the two institutions; instead they cooperate with each other. Results: A thoroughgoing apprehension of the Discourse Analysis is it being strongly attached to semiotics and how texts can be analyzed by the method in question to reveal institutions in our society alongside with mapping out the agency of words. In other words, language and soceiety mirror each other in a way or another... Key words: Discourse Analysis, thesis, Foucault, Fairclough, Laclau & Mouffe, language, reality, readings

Enligt Lgr11 (Skolverket, 2011) har skolan till uppgift att skapa möjligheter för eleverna att utvecklas som individer och finna sin unika egenart men samtidigt lära dem att leva efter samhällets normer. Denna studie tar sin utgång i den skärningspunkten som därmed bildas samt vilken roll det kan ha för elevernas identitetsutveckling. I Lgr11 påpekas också språkets betydelse för identitetsutveckling och därav har kommunikativa händelser och diskurser kommit att undersökas. Syftet med studien har varit att undersöka hur sociala och individuella identiteter konstrueras inom skolans kontext genom diskurser. Studien har utförts i två klasseri årskurs 6 och har begränsats till att endast undersöka SO-undervisningen, specifikt Historia.Undervisningen har observerats under två veckors tid och observationerna har även kompletterats med informella samtal med både elever och lärare. Fokus vid observationerna har legat på språkliga händelser och hur diskurser i klassrummet kan påverka sociala positioneroch relationer samt vilka subjektspositioner som möjliggörs. Genom att kombinera en etnografisk studie med kritisk diskursanalys har normer och maktrelationer inom skolan och undervisningen kunnat synliggöras, vilka även de har en påverkan på identitetsutvecklingen. Dessutom har ett emancipatorisk pedagogiskt perspektiv anlagts på analysen. Inom den emancipatoriska pedagogiken eftersträvas en mer jämlik relation mellan lärare och elev som medvetandegör individens situation. Först då kan maktrelationer utjämnas och strukturer transformeras. Resultatet visar dock på att samhälleliga strukturer reproduceras i skolan ochelever underordnas både innehåll och lärare. Det visar på en dubbel reproduktion där ett specifikt innehåll förmedlas och reproduceras till eleverna samt en reproduktion av eleven som underordnad både kunskaper och lärarens position.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006.</p><p>För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället.</p><p>Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnen tidningen Göteborgs-Posten rapporterar om som rör grundskolan, dess lärare och elever. Vidare har studien som syfte att undersöka om det finns skillnader i rapporteringen från 1996 jämfört med rapporteringen 2006. För att komma fram till studien syfte har diskursanalys använts som utgångspunkt. Bland annat har van Dijk och hans diskursbegrepp ämne använts. Studien tar även upp media och makten genom att diskutera agenda-setting theory och gatekeeping för att ge ett bredare perspektiv av media som en maktinstitution i samhället. Slutsatsen av analysen är att rapporteringen under 1996 och 2006 är ungefär densamma i Göteborgs-Posten gällande grundskolan, dess lärare och elever. De skillnader som framkommer är att under 1996 finns det fler artiklar som rör studien ämnesområde jämfört med 2006. Sammanfattningsvis framkommer det att rapporteringen om lärare blivit allt mer negativ medan rapporteringen om eleverna är sig förhållandevis densamma då eleverna framhålls som engagerade medan lärarna framhålls som våldsamma i flera av artiklarna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur de största rikstäckande dags- och kvällstidningarna beskriver ungdomar. Exempel på diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper återfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom området genom att undersöka ett aktuellt material från 2008 och framåt. Detta för att sedan jämföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet består av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvällstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjälp av diskursanalys. Artiklarnas produktionsvillkor undersöks med hjälp av Bourdieus fältteori. Min analys pekarpå att de ekonomiska villkoren tydligt präglar urvalet av material somtidningarna publicerar. Ett generationssystem präglar texterna som jag har undersökt. Beroende på vilket årtionde en människa är född i tillskrivsindividen medlemskap i ett kollektiv. Tidningarna publicerar artiklar som beskriver kollektivets olika gemensamma egenskaper. Ungdomarna beskrivs som lata och bortskämda. Ungdomsarbetslöshet förklaras med att ungdomarna är lata och har för höga krav. Motdiskursen beskriver istället ungdomarna som engageradeoch samhällskritiska. Några av artiklarna beskriver etniskt svenska ungdomarsom särskilt icke-arbetsamma. Utlandsfödda presenteras av dessa artiklar istället som en lösning på problemen med arbetslöshet. Resultatet avundersökningen kommer bland annat att jämföras med Lars B Olssons teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att den bild av ungdomar som produceras är utformade på ett sätt som överensstämmer med den historiska bildsom den tidigare forskningen presenterar.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

No description available.

Enligt Diskrimineringslagstiftningen ska arbetsgivare utforma jämställdhetsplaner med mål och åtgärder för att öka möjligheterna för kvinnor och män att verka på lika villkor. Svenska myndigheter har därutöver ett särskilt ansvar för att arbeta med jämställdhetsfrågor. I denna uppsats undersöks hur problem och lösningar framställs i svenska myndigheters jämställdhetsplaner samt vilka möjliga konsekvenser dessa beskrivningar får för föreställningar om jämställdhet i organisationerna. Genom en diskursanalys har tio myndigheters jämställdhetsplaner analyserats utifrån en analysmall inspirerad av Carol Bacchis modell What’s the problem represented to be? Totalt identifierades fyra teman; information, motiv, normer och ansvar. Resultaten visar att myndigheterna ofta motiverar åtgärder genom nyttoperspektiv där ökad jämställdhet väntas bidra till förbättringar i verksamheten. En stor andel av åtgärderna är formulerade som informations- och utbildningsinsatser. Myndigheterna ämnar således öka jämställdheten genom ökad kunskap. Vidare bygger flera åtgärder på skillnader mellan kvinnor och män vilket innebär att stereotypa föreställningar om kön återskapas i organisationerna. Slutligen uttrycker myndigheterna att de ska bidra till ökad jämställdhet och har anpassat mål och åtgärder för att uppnå lagens krav. Därigenom förefaller myndigheternas ansvar för allas lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter utelämnas.

Sverige framställs ofta som ledande inom jämställdhet. Trots detta verkar steget från att tala om jämställdhet till att tala om feminism göra stor skillnad. Tidigare studier visar på att jämställdhet framställs som något självklart, men att jobba aktivistiskt eller benämna sig som feminist – det väcker starkt motstånd från många håll. Syftet med denna studie är att undersöka hur man inom en kvinnorättsorganisation talar om motstånd. Undersökningen består av intervjumaterial från sex stycken jouraktiva kvinnor, vilket sedan har analyserats med hjälp av diskursanalys. I analysen framkom att motstånd beskrivs som något ständigt närvarande och som kan ta sig i uttryck på många olika sätt. Det handlar både om ett vardagligt motstånd och ett mer hotfullt motstånd. Det hotfulla är inte lika förekommande, men väldigt påtagligt. Följderna av motstånd handlar om att intervjupersonerna begränsas på olika sätt. De framhåller att ifall de inte hade haft trygga frizoner såsom jouren hade det varit svårt att kalla sig feminist på grund av allt motstånd man möter. Det talas även om vilka motståndarna är, men det fanns ingen riktigt konsensus kring en exakt definition. Intervjupersonerna var dock överens om att det främst handlar om män som visar motstånd.