No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

This paper, ”How can you use such kind of oppression against women in your advertising!!!”- A qualitative study of the response H&M and Åhléns recieved due to their campaigns with veild women” is about how the veil and the veild woman are mentioned in the respons of the campaigns and which values that can provide the veiled woman in the society. To find this out, I have used a critical text analysis where I have analyzed the vocabulary and sentence structure. The theories underlying this study are post-colonial feminism, Stuart Halls representation and the New media landscape. All of these theories has been used to analyse the material. The results showed that the veil was both mentioned as a symbol of oppression and freedom and the veild woman was someone who, for some people, both fought for justice and a free society and by some, someone who is deeply oppressed. The conclusions that can be drawn from the results is that the veil, still is something that is seen as an oppression of women, and doesn’t belong in Sweden. But it is also possible to interpret it in such a way that the veil is something that has come to be accepted in society, and for many, gained a new and different meaning from before. The main conclusion is that the veil still is something that is highly debated and that the veiled woman is someone that the western countries have different views on.

<p>På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat.</p><p>Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd. När det gällerstudiekamrater beskriver några av intervjupersonerna att det till en början funnits enviss distans och exempel på annorlunda behandling i bemötande från dem, men att detoftast blev bättre med tiden. En respondent är idel positiv kring sina upplevelser. Istudien dras slutsatsen att det i dessa kvinnors upplevelser finns både positiva ochnegativa exempel på bemötande från andra. / This study aims to describe the experiences of social treatment of a few women, whowear a head scarf, within the college/university environment. The study examines socialtreatment from teachers as well as from fellow students. To examine this, the study usesqualitative interviews. The results of the interviews showed that the respondents havevery different experiences. A few of the respondents have very negative experiencesconcerning treatment from teachers, others describe the teachers as supportive.Concerning fellow students some of the respondents described how, in the beginning,they were treated with some distance. This however changed, in most cases, as timewent on. One respondent is undividedly positive about her experience. The studyconcludes that there are examples of both positive and negative social treatment in thewomen's experiences.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist. Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna. Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.

På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat. Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.

The aim of this study is to investigate how women, having migrated from a Muslim country to Sweden, reason about their veiling – why do they wear the veil and what meaning does the veil have for them? The veiling custom has become the subject of a heated and polarized debate in Sweden. But where are the veiled women given space to speak, and why are they not involved more in a debate that most of all concern them?                                                                                                                                    Four women from Syria, now living in Sweden, participated in this interview study. The purpose is to investigate the aim with basis in three analytic themes: identity, presentation of self and resistance. These themes have been analysed based on relevant theories and previous research within the subject: social and personal identity, impression control, stereotyping, power and resistance. The previous research consists of three different studies performed on countries with a Muslim majority or minority: India, Indonesia, Canada, Denmark, and Great Britain. In this way, this study attempts to understand, as profoundly as possible, the meaning of the veil from the perspective of the veiled woman herself.                                                                 The result shows that the veil has great meaning in terms of identity and presentation of self. The result also shows that the clash with the discursive power regarding veiling can cause resistance, which in turn affects the meaning of the veil both in terms of internal identity creation and the external presentation of self. This is due to the threat against identity from a challenging environment forcing the human being to negotiate and define identity within herself, which also affects presentation of self. The experiences and reasoning of the respondents differ both over time and between them, sometimes in paradoxical ways, although they are similar in some aspects. This indicates that although they experience, are affected by and shaped by the same societal discourses, they react differently and therefore relate differently to their veiling. / Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur muslimska kvinnor som har migrerat från ett muslimskt land resonerar om sitt slöjbärande– varför bär de slöja och vilken betydelse har slöjan för dem? Att bära slöja har blivit ett omdiskuterat ämne i Sverige och åsikterna som hörs och syns i samhället är både många och polariserade. Men var ges de slöjbärande kvinnorna plats att tala och varför involveras de inte mer i en debatt som först och främst rör dem själva?                                                                                                                                  Fyra kvinnor från Syrien, numera boende i Sverige, har deltagit i studien. Med intervju som metod avser studien att undersöka syftet utifrån tre analytiska teman: identitet, självpresentation och motstånd. Dessa teman har analyserats utifrån relevanta teorier och tidigare forskning i ämnet; social och personlig identitet, intrycksstyrning, stereotypering samt makt och motstånd. Den tidigare forskningen är tre olika studier gjorda i muslimska majoritets- och minoritetsländer såsom, Indien, Indonesien Canada och Danmark och Storbritannien. På detta sätt avser denna studie att på ett så djupgående sätt som möjligt försöka förstå slöjans betydelse ur den slöjbärandes eget perspektiv.    Studiens resultat visar att slöjan har stor betydelse för identitet och självpresentation. Resultatet visar också att möte med diskursiv makt kring slöjbärande kan leda till motstånd vilket påverkar slöjans betydelse både för det inre identitetsarbetet och den yttre självpresentationen. Detta beror på att hotet mot identiteten från en ifrågasättande omgivning tvingar människan att förhandla och definiera identiteten inom sig själv vilket också påverkar självpresentationen. Informanternas upplevelser och resonemang skiljer sig åt både över tid och mellan varandra på ibland paradoxala sätt, samtidigt som de liknar varandra i vissa avseenden. Det tyder på att även om de upplever, påverkas och formas av samma diskurser i samhället så kan de reagera olika och därmed också förhålla sig olika till sitt slöjbärande.