No description available.

Denna uppsats har ett särskilt fokus på Frankrikes förbud av ansiktstäckande plagg, såsom burkor, vilket är ett exempel på en grund för de konflikter som uppkommer vid Europas ökade religiösa mångfald. Av de cirka 15 miljoner muslimerna i Europa, bor 5 miljoner i Frankrike, vilket gör islam till den näst största religionen i landet. Genom att undersöka Frankrikes lagstiftning mot ansiktstäckande plagg på offentliga platser och deras senare prövning i Europadomstolen kan man påvisa ett betydelsefullt exempel på hur religiösa minoritetsgrupper behandlas i det moderna Europa.

När Covid-19 pandemin förlamade Sverige infördes vaccinationsbevis för större folksamlingar med syftet att motarbeta spridningen av sjukdomen och skydda utsatta grupper utan att införa striktare restriktioner. I respons till införandet gick ärkebiskopen Antje Jackelén ut i media och argumenterade för att dessa vaccinationsbevis inskränkte på religionsfriheten. Resonemanget baserades på att vaccinationsbevisen skulle exkludera en viss grupp av människor från att delta i gudstjänster. Den här uppsatsen syftar till att undersöka detta uttalande. Studiens huvudfrågeställning blir därmed följande: Strider införandet av vaccinationsbevis mot religionsfriheten? Denna frågeställning kompletteras av sex analysfrågor. Materialet består av en tidningsartikel med ärkebiskopens uttalande och resonemang, samt två filosofiska texter av Robert Audi och Martha C. Nussbaum där två tolkningar av religionsfriheten presenteras. Detta material undersökts sedan genom en argumentationsanalys och en innehållslig idéanalys. Studien har kopplingar till tidigare forskning i valet av ämne. Valet av material motiveras med resonemanget att det krävs olika perspektiv för att nå en relevant slutsats på studiens frågeställning. Jackeléns uttalande utgör det första perspektivet, medan Audis och Nussbaums förståelse av begreppet religionsfrihet utgör det andra och tredje perspektivet. Studien ämnar ge svar på dess tes genom två olika metoder. Den första metoden prövar beviskraften hos Jackeléns resonemang för att avgöra om ärkebiskopens uttalande grundas på starka argument. Den andra metoden undersöker Audi och Nussbaums förståelse av religionsfrihet för att avgöra om det finns stöd för Jackeléns uttalande i filosofiska tolkningar av religionsfriheten.

Abstract The purpose of this study is to examine children in Christian congregations and the work around the concept of religious freedom. In the implementation of this study, a theory by Maria Klasson Sundin is used. The theory is based on a three-part model where she explains children's freedom of religion: 1. The traditional model, 2. The freedom of thought model and 3. The life interpretation model. The study is qualitative with an observative method called “site visit”. The main material used in this study is the visits to three different congregations. Christian congregations, as well as the results that arose from the site visits but also thec onversations that took place. The issue presented in this study is about children and how they get involved in religion without any deeper understanding of the phenomenon and their rights connected to religion. The result of this study is that the greater work around the concept of religious freedom does not occur in Christian congregations. The consequence is more than one, but one of the bigger consequences is that the school seems to have a greater responsibility for the work around it. Keywords:Religion, children, congregations and religious freedom.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer. En av rektorerna menade att relationen bestod utav en konflikt. Överlag var rektorer och lärare osäkra på i vilka situationer man kan låta en elev bli befriad från undervisningen på grund av religiösa skäl. Vi ansåg då att det behövdes tydligare exempel som komplement till skollagen.Vidare såg vi att lärare och rektorer definierade religionsfriheten som rätten till religion. Vi kunde se att detta genomsyrade undervisningen och skolgången, då tyngdpunkten låg på alla elevers rätt till religion.Resultatet visade även att skolplikten definierades som en plikt för eleven att gå i skolan, medan man bortsåg ifrån att enligt lagen ska skolplikten innebära en rättighet för alla barn.

Utgångspunkten i vårt arbete är att undersöka hur två svenska skolor i Skåne upplevs av några elever med muslimsk bakgrund. Även två modersmålslärare ger sin syn på saken då dessa utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstå. Hemspråkslärare och modersmålslärare används i texten och dessa har samma funktion. Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgång, där vi tar upp aspekter som är viktiga för vår undersökning. Islams historia är tillsammans med föräldraperspektivet något som vi tycker är mycket viktiga, men enligt oss får det för lite plats och utrymme i samhället. Religionsundervisning, sim och idrottsundervisningen är områden vi har fördjupat oss i och dessa anser vi kan utgöra problem om man inte har en bra dialog med inblandade parter. Matfrågor och klädeskoder är områden vi berör då dessa frågor enligt oss är saker som måste finnas med, eftersom dessa utgör en stor del av elevernas religiösa tillhörighet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem elever och två modersmålslärare på två olika skolor i Skåne. Resultatet visar på att eleverna är nöjda med bemötandet av de berörda skolorna, med vissa undantag. Flexibiliteten och anpassningen från elevernas håll är stor men skolorna kan bli bättre. Nakenheten bland muslimer kan i vissa fall vara känsligt eftersom man inte ska visa sin nakna kropp för okända. Skolan kunde vara bättre på att exempelvis ha duschdraperi där man kan skyla kroppen.