Denna studie bygger på en analys om religionsfrihetens gränser och om konfessionell skola går att rättfärdiga utifrån de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien har varit att problematisera religiösa friskolor som vilar på konfessionell grund, i förhållande till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i Sverige. Studien har undersökt barnets autonomi i relation till paternalismen för att granska spänningen som finns mellan dessa två parter. Fokuset ligger på barnets autonomi och artikel 14 från barnkonventionen, även artikel 18 från den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna har tolkats för att applicera dessa på den konfessionella skolan. Begreppen som har identifierats är barnets autonomi, paternalism, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. För att sedan ha applicerat dessa på artikel 14 samt 18 och analyserat till att resultatet blir en mängd olika faktorer som antingen rättfärdigar eller inte. Detta på grund av att barnkonventionen ännu är i process och behöver tolkas för att tillämpas i samhället, men också svår tolkat för spänningen som finns mellan dessa rättigheter. Artiklarna säger att föräldrarna har rätt till att fostra barnet in till en egen religiös övertygelse samtidigt som barnet själv får bestämma sin egen tro. Föräldrarnas paternalistiska agerade kan utgå från en agenda att vilja fostra barnet till ens egen övertygelse och detta strider mot barnkonventionen. Barnet har rättigheten till att tro på sin egen övertygelse som barnet själv kan resonera fram till. Detta för att barn under 18 år kan vara autonoma och det ligger snarare på föräldrarna att kunna se det. En viktig aspekt har också för denna studie grundat sig i att den konfessionella skolar är olika uppbyggda beroende på skola. Det avgör också om det sker en spänning mellan de mänskliga rättigheterna eller inte.

<p>Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.</p>

<p>Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen.</p><p>Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper.</p><p>Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör.</p><p>I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.</p>

No description available.

No description available.

Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten. Frågeställningen lyder:Vilken tolkning av barns religionsfrihet framkommer i skollagen och läroplanerna?I skollagen framkommer tydligt att religion ska kunna praktiseras i skolan och prägla dess utbildning. Barns religionsfrihet innebär att föräldrarna, och inte barnen själva, av staten ges frihet att välja religiös friskola samt får besluta huruvida barnen ska delta i religiösa inslag i utbildningen. Barns religionsfrihet anses sammanfalla med föräldrars rättighet att välja utbildning för sina barn. I läroplanernas skrivningar blir religion något mer privat då skolans syfte och mål inte är kopplat till religion, undervisningen är konfessionslös och inga kurser erbjuds utifrån religiös tillhörighet. Barns religionsfrihet tolkas här som rätten att ha en undervisning fri från religiösa inslag och föräldrarna eller barnen erbjuds inte olika alternativ utifrån religiös tillhörighet. Den obligatoriska och gemensamma religionsundervisningen är dock att se som ett inslag av rätten till religion.

Jag är intresserad av varför religionsämnet blev så omdebatterat. Dessutom vad innebar religionsfrihetslagen för skolan? Jag är också intresserad av vad kritikerna tyckte om skolan och religionsämnet. Jag finner det intressant att några av Svenska kyrkans stift var helt mot skolämnets förändring och tyckte att föräldrarna själva skulle få bestämma om deras barns religiösa utbildning. Medan andra bara följde med och tyckte exakt som lagförslaget. Det jag tycker är intressant är varför? Varför tyckte de som var mot lagförslaget så och varför tyckte de som var för så och vad är deras kommentarer? Jag har försökt att ta reda på det genom min forskning.

Uppsatsen utgår ifrån att religionsfrihet är en mänsklig rättighet som håller på att få allt mer internationell uppmärksamhet på grund av dess roll i ett demokratiskt samhälle. Genom att ingående beskriva de faktorer som påverkar religionsfrihet och se in på hur religionsfrihet förstås och behandlas ur en statlig synvinkel kan en rimlig förståelse skapas av religionsfrihet för Norden. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om religionsfrihet för att en nordisk stat bättre ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar i form av framförallt ett mera mångkulturellt samhälle. Den nordiska kontexten, en sekulär statsmodell samt en godtagbar religionsfrihetsmodell för framtiden är alla centrala delar i vilka religionsfrihet behandlas. Uppsatsen visar bl.a. på att religion bör ha en naturlig plats i den offentliga sfären samt behovet av att diskutera och fastslå civilsamhällets och religiösa församlingars roll i framtidens Norden beträffande frågor som berör t.ex. religion och migration. Religionsfrihet och dess roll i ett samhälle är väl i linje med det nordiska välfärdssamhällets kärnvärden. Det visar på en stor potential i att implementera religionsfrihet även i utrikespolitiken. I ett nordiskt perspektiv erbjuder religionsfrihet goda möjligheter till samarbete för att stärka Norden som en attraktiv och ledande demokratisk region för framtiden.

In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted. The inmates’ and the prison guard´s name have been changed to protect their identity. A common thread throughout the interviews is that the religious group often talks about much more than religion. Detainees also talk about their involvement in these talks as an opportunity of breaking the everyday routines that occur in prisons. This strengthens Peter Berger and Thomas Luckmann´s theory that religion is a group phenomenon created, among other things, to feel a social connectedness.