<p>Tourism is a giant and growing industry that has big adverse effects on people and the environment. To counter this, different ways of reforming tourism have been tested, one of these is ecotourism. But what is ecotourism, and is it really so different in the end from regular mass tourism? This thesis will discuss the issue of ecotourism from a post-modern ecofeminist standpoint on a general, national, and local level. More specifically, it will be applied to whale shark ecotourism in Donso, the Philippinesl. I found that ecotourism shared the “soft” values with ecofeminism, such as love, care, and friendship, at least in theory. However, this changes as ecotourism is implemented in a society where other “hard” and mechanistic values, such as profit rules on the basis of power.</p>

Tourism is a giant and growing industry that has big adverse effects on people and the environment. To counter this, different ways of reforming tourism have been tested, one of these is ecotourism. But what is ecotourism, and is it really so different in the end from regular mass tourism? This thesis will discuss the issue of ecotourism from a post-modern ecofeminist standpoint on a general, national, and local level. More specifically, it will be applied to whale shark ecotourism in Donso, the Philippinesl. I found that ecotourism shared the “soft” values with ecofeminism, such as love, care, and friendship, at least in theory. However, this changes as ecotourism is implemented in a society where other “hard” and mechanistic values, such as profit rules on the basis of power.

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald? Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut. För det andra undersöker jag hur en feministisk religionsfilosofi förhåller sig till det filosofiska samtalets typologi (exklusivism, inklusivism och pluralism) vad gäller religiös mångfald. Slutligen svarar jag på vad en feministisk religionsfilosofi kan bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Ett första bidrag kan innebära en medvetenhet och erfarenhet om mångfalden som finns ibland oss. Ett andra bidrag kan innebära en diskurskritik och en medvetenhet av att religionen inte går att separera från samhälleliga normer och diskurser. Ett tredje bidrag kan handla om fantasi och föreställningsförmåga som strategi. På grund av globalisering, migration och kommunikation som snabbt tar oss över jordklotet uppstår möten mellan människor med olika erfarenheter, traditioner, kulturer och religioner. Detta innebär nya utmaningar som inte bör lösas genom att dela in människor i påstått homogena grupper och försöka lösa konflikter och oenighet mellan dessa grupper. Den feministiska religionsfilosofin med dess utmaningar - att granska maktstrukturer, söka alternativa bilder och våga göra nya tolkningar av religioners funktioner och betydelser i ljuset av feministisk teori - riktar blicken mot mellanmänskliga relationer, oavsett religionstillhörighet.

<p>Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.</p>

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.

This paper examines the relationship between literature and philosophy, with special regards to how literature can contribute to deepen the understanding in philosophical matters. This is executed by a comparison between how a work of fiction, versus works of philosophy, can tackle the issue of personhood. Mary Shelley’s Frankenstein is being compared with philosopher Lynne Rudder Baker’s Persons and Bodies and Jacques Maritain’s The Person and the Common Good in order to map out how literature can contribute to the philosophical discourse regarding personhood. The paper finalizes that the main character in Frankenstein, “the monster” displays several issues that may show up when trying to define what it means to be a person, and where the line is to be drawn between a person and a non-person. The paper thus serves a two-folded purpose: to expand and challenge the traditional philosophical methodology, and find new understanding within the subject of personhood.

<p>I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap.</p><p>Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder.</p><p>Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap.</p><p>Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.</p>