No description available.

No description available.

Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell men ändå finns det ett starkt band mellan skolan och kristendomen, då kristendomen får störst utrymme på religionsundervisningen och då kristna traditioner firas i skolan. Syftet med denna uppsats var därför att utreda vad för erfarenheter, upplevelser och åsikter gymnasieelever hade kring religionsundervisningens tid- och innehållsuppdelning när det kom till olika religioner. Syftet var även att undersöka elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter kring vilka traditioner kopplade till religion som fanns på skolan, samt borde finnas på skolan. Genom att undersöka elevernas ståndpunkter och berättelser redogjorde jag vad eleverna hade för syn på religion, vilket perspektiv på religionsfrihet de hade och vilken form av erkännande de förväntade sig av skolan. Metoden för att komma åt elevernas erfarenheter, upplevelser och åsikter var att genomföra sex intervjuer med gymnasieelever från skolor i Uppsala. Och den teoretiska utgångspunkten var teorier om erkännandets politik. Resultaten för denna uppsats var att kristendomen, även enligt mina informanters berättelser, hade en dominerand position både på religionsundervisningen och i skolans vardag. Detta resulterade i att eleverna hade kristendomen i förgrunden, som den normativa religionen som resternde religioner jämfördes mot. De antog omedvetet det västerländska kristna perspektivet på religion, där det fanns en dikotomi mellan den teoretiska och den praktiska aspekten och där teorin värderas högre än praktiken. När det kom till religionsfrihet betonade de mer den negativa religionsfriheten. De var mer nogranna med att frihet från religion än frihet till religion skulle efterlevas i skolan. Men de tyckte att alla religioner ska få ett erkännande, då de ansåg att de skulle värderas som lika viktiga som kristendomen. Både på religionslektionen, genom att göra en rättvisare fördelning både tid- och innehållsmässigt. Och i skolan vardag, genom att antingen exkludera samtliga religioners firanden eller inkludera flera religioners traditioner.

No description available.

<p>Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha.</p><p>The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.</p>

Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha. The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.

In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951. In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809–1951. These are the Constitution of the United States, the Enlightenment Era in Sweden and also the Universal Declaration of the Human Rights as given by the United Nations. In the section about the Constitution of the United States a description of its religious freedom and how it is interpreted is given. This is done since, according to my understanding, the Constitution had great impact on an international level and therefore probably influenced Swedish law during the 19th century. The section about the Enlightenment Era in Sweden gives a description of the influence upon Swedish religion from enlightenment philosophy, which can be summarized in the efforts of king Gustav III to achieve religious freedom and also the increased influence of the so called “religious enlightenment movement” (a term used by Carl Arvid Hessler) in Swedish politics and legislation. I have included the UN:s Universal Declaration of the Human Rights because I assume it has influenced the Law of Religious Freedom 1951. Since Sweden was one of the nations which signed the declaration it was necessary to reflect this in Swedish law. The survey treats the development of religious freedom in Swedish law through the six subjects which conforms to each of the headings. The Law of Burial 1894 is included to exemplify religious freedom in a specific matter. This study traces the development of the concept of religious freedom in Swedish law, which can be concluded in three expressions: Freedom of having an Evangelical-Lutheran faith which not contradicts the conscience of the individual; Freedom of choice of Christian affiliation among those approved by the state; and also Freedom of decision of which religion to be a member of, if any.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan. Lärarna tar upp praktiska situationer där en kollision kan uppstå, men de flesta anser att det är situationer som går att lösa. En förutsättning för ett fungerande möte vad gäller barnens religionsfrihet i skolan är enligt lärarna goda relationer mellan rektor, lärare, elev och föräldrar.

In this survey the author discusses teachers interpretation of documents formulated bythe government. The text in focus is the beginning of the curriculum where the basicvalues for the Swedish school system are to be found. Since there are great difficultiesknowing what the politicians mean, this survey tries to discuss different words likesecularism, confessional, non-confessional, and what they mean. This might seemobvious at first but it is relevant when you discuss religion and it´s roll in liberaldemocracies. This survey also tries to show how different interpretation of the textwould lead to different practice because of the lack of an actual consensus. The idea,that rational collegial reflections on how to implement the values, would lead to acommon and equivalent for all Swedish schools is criticized. Especially when thisgoal, the homogenizing one, can’t be at the expense of pupils autonomy. That is, thatpupils in liberal democracies should as individuals be able to make up their values bythemselves. This is a problem because every interpretation of the values is an actwhere you estimate what you believe as right and true. In multicultural countries asSweden this means that there are all kinds of interpretations. And none of which couldbe called more true or false when it comes to values, since values can’t be measured.The reason for this is, as the survey shows, that not even values that claim to besecular are neutral. The survey shows that it is not possible to be non- confessional asthe curriculum tells teachers to be. Even secularism is a confession beside others.

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.