Syftet med denna studie var att undersöka synen på kunskap, skolplikt och närvaro hos lärare och skolledare i grundsärskolan. Genom intervjuer på 6 olika skolor frågade vi 15 informanter om deras syn på skolplikt för elever i grundsärskolan och hur de ser på kunskapsinlärning och den nya läroplanen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från studiens frågeställningar och likheter och skillnader söktes i datamaterialet. Resultatet av vår analys var temana: Elevernas närvaro, Lärares och skolledares syn på kunskap, Lärares och skolledares syn på skolplikt och närvaro och Lärares och skolledares syn på kunskap kopplat till deras syn på närvaro/frånvaro. Resultatet visade att alla informanterna var överens om att skolplikten är självklar och att grundsärskolan har blivit mer inriktad på kunskapsinlärning. Vi ville även undersöka hur rutiner kring frånvaroanmälan sköttes och hur en eventuell hög frånvaro följdes upp på de skolor vi besökte. Det resultat vi fick fram visade att det fanns många olika rutiner kring rapportering av frånvaro. Några av skolorna skötte sin rapportering via digitala system, andra skolor använde papper och penna. Alla skolor följde upp frånvaron i form av möte med vårdnadshavaren och elevhälsan och i de fall det ansågs behövas även med socialtjänsten. Vår studie visar att de flesta informanterna var av uppfattningen att det finns mycket kvar att arbeta med när det gäller synen på kunskap och inlärning hos omgivningen då informanterna som själva arbetar i grundsärskolan såg kunskap och inlärning som en självklarhet men de upplevde att omgivningen såg på grundsärskolan som mer omsorgsinriktad

Vårt främsta syfte med uppsatsen är att synliggöra hemundervisning som ett likvärdigt alternativ till skolundervisning och därigenom ta reda på om detta undervisningssätt är förenligt med dagens lagar, konventioner och läroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrån aktuell forskning och vårt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till är att hemundervisning är ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillräcklig kontroll av kvaliteten utförs. Dock har möjligheten att välja hemundervisning avsevärt försvårats på grund av den nya Skollagen som träder i kraft 2011.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer. En av rektorerna menade att relationen bestod utav en konflikt. Överlag var rektorer och lärare osäkra på i vilka situationer man kan låta en elev bli befriad från undervisningen på grund av religiösa skäl. Vi ansåg då att det behövdes tydligare exempel som komplement till skollagen.Vidare såg vi att lärare och rektorer definierade religionsfriheten som rätten till religion. Vi kunde se att detta genomsyrade undervisningen och skolgången, då tyngdpunkten låg på alla elevers rätt till religion.Resultatet visade även att skolplikten definierades som en plikt för eleven att gå i skolan, medan man bortsåg ifrån att enligt lagen ska skolplikten innebära en rättighet för alla barn.

No description available.

Bakgrund Från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk, vilket också innebär en skolplikt för alla sexåringar. I detta arbete lyfts forskning om elevers första möte med skolan genom forskningsområden så som mognad inför skolstart, måluppfyllelse och lärares perspektiv på förskoleklassen. Dessutom granskas i bakgrunden grundskoleutredningens innehåll, som ligger till grund för beslutet av förskoleklassens obligatriska skolform, samt kvalitetsgranskningen av förskoleklassens verksamhet vilken genererade en revidering i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets del som handlar om förskoleklassen. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka reflektioner pedagoger har om den obligatoriska förskoleklassen och vilka effekter de ser till följd. Metod I denna studie har jag använt fenomenografisk forskningsansats som analysverktyg till den insamlade data som gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med informanterna en och en. Resultat Ur resultatet kunde det efter analys identifieras fem effektkategorier, status, likvärdighet för elever, likvärdighet för lärare, ökad tydlighet i innehåll och samverkan. Informanterna förväntar skillnad inom avtal för lärare, skillnad i status för yrket och ökad jämställdhet för både lärare och elever. 10 årig grundskola i förhållande till grundskoleutredningens övriga innehåll framgick ur resultatet som ett problemområde där det påvisade otydlighet.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan. Lärarna tar upp praktiska situationer där en kollision kan uppstå, men de flesta anser att det är situationer som går att lösa. En förutsättning för ett fungerande möte vad gäller barnens religionsfrihet i skolan är enligt lärarna goda relationer mellan rektor, lärare, elev och föräldrar.

Diss. Linköping : Univ.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur lärare i förskoleklass har upplevt förändringar i verksamheten efter införandet av skolplikt för 6 åringar. Vi vill ta reda på om lärarnas yrkesroll och innehållet i undervisningen har förändrats. Vi vill även undersöka vad skolplikten innebär för leken, har den fått mer, mindre eller lika mycket plats i undervisningen efter att skolplikten infördes? Bakgrunden till vår undersökning är kopplad till styrdokument som bidragit till förändringar för förskoleklassen. Förskoleklassen fick en egen läroplan 2016 och skolplikten för förskoleklass började gälla höstterminen 2018. I juli 2019 infördes en obligatorisk kartläggning med fokus på elevers ämneskunskaper i svenska och matematik vilket utökat kravet på både lärare och elever. Den metod vi använt i undersökningen är samtalsintervjuer och en enkätundersökning, frågorna som ställdes är kopplade till våra forskningsfrågor. Respondenterna i intervjuerna bestod av fem förskollärare från Gotland och Göteborg, vilka har arbetat varierande länge som lärare i förskoleklass. På enkätundersökningen svarade 78 stycken förskoleklasslärare från hela Sverige. Materialet från våra undersökningar har analyserats och diskuterats med utgångspunkt i det läroplansteoretiska perspektivet för att försöka synliggöra effekter som införandet av skolplikten för förskoleklassen medfört. Studiens resultat visar att förändringar har skett efter skolpliktens införande. Några av de förändringar som förskollärarna upplevt är att yrkesrollen har förändrats, de upplever att de tillhör grundskolan mer än förskolan idag och även att de fått fler arbetsuppgifter efter skolpliktens införande. Lärarna upplever att leken har fått mindre plats totalt sett i verksamheten. I samtalsintervjuerna framkommer det däremot att det förekommer mer lek som integreras i undervisningen efter att skolplikten infördes. Med tanke på att det skett många förändringar för förskoleklassen på kort tid drar vi slutsatsen att den nya läroplanen, skolplikten och kartläggningen tillsammans bidragit till förändringarna som skett i verksamheten. Vi tolkar att dessa förändringar skett delvis för att höja de internationella undersökningarna vilka berör ämneskunskaper hos eleverna och staten har därmed höjt kunskapskravet för elever. Detta är intressant för vidare forskning med att undersöka alla faktorer som påverkat förändringen, samt att hålla undersökningen till en kommun då resursfördelningen i skolan ser olika ut i landets kommuner. Nyckelord: Skolplikt, Lek, Undervisning, Förskoleklass, Realiseringsarena, Formuleringsarena, Kartläggning, Kunskapskrav, Förskollärare

Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur rektorer och specialpedagoger beskriver det förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. Den tidigare forskningen visar att begreppet problematisk skolfrånvaro är komplext. Att inte närvara i skolan kan bero på en mängd olika saker och skolfrånvaron måste därmed utgå från respektive elevs behov och förutsättningar. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är KASAM, känsla av sammanhang, och det relationella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att även rektorer och specialpedagoger upplever att problematisk skolfrånvaro är ett komplext begrepp, vilket påverkar deras praktiska arbete med skolfrånvaro. Elever med en NPF problematik i kombination med en annan riskfaktor såsom psykisk ohälsa, lärandesvårigheter, sociala svårigheter eller skolkultur saknar resurser att hantera den stressfulla miljö dagens skola medför. Resultatet i denna studie visar även att för att vända den problematiska skolfrånvaron krävs en fungerande samverkan mellan skola och vårdnadshavare samt mellan skolan och andra instanser såsom BUP, barn och ungdomspsykiatrin, och socialtjänst.

Ahmed, A och Henriksson, E (2023). “Den var ganska undermålig den där så kallade skolan då” - Unga vuxnas erfarenheter av sin utbildning som placerade barn i samhällsvård.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt unga vuxna erfarit utbildning under sin tid i samhällsvård. För att uppnå syftet har följande specifika frågor utvecklats: ● Hur har elevernas rättighet till utbildning sett ut under tiden de vistas i samhällsvård?  ● Vilka extra anpassningar har gjorts för att eleven ska klara av sin utbildning när de vistats i samhällsvård? ● Hur beskriver de unga vuxna själva att de fått inflytande över sin utbildning? ● Vilken erfarenhet har eleverna av sin utbildning i samhällsvård och hur har det påverkat dem efteråt? Med detta examensarbete vill vi bidra med kunskap av på vilket sätt unga vuxna erfarit utbildning när de varit i samhällsvård. Genom att synliggöra deras rättigheter, inflytande och de extra anpassningar de fått och på så sätt bidra med kunskap kring hur specialpedagogens yrkesroll kan fungera i detta arbete. I denna studie har Systemteorin använts som teoretiskt ramverk och KASAM som perspektiv med inriktning på det specialpedagogiska uppdraget i skolan för att tolka och förstå resultatet. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empiri. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av meningskodning och meningskoncentrering och strukturerat kategoriserats in i olika teman. Resultatet av denna studie visar att specialpedagogiska insatser krävs för att elever i samhällsvård ska få en lyckad utbildning. Utbildningens kvalitet har brustit och skolan har känts som ett tvång. Resultatet visar även att elever i samhällsvård inte alltid får inflytande över sin utbildning och de extra anpassningar som behövs för att få en lyckad skolgång. Pedagogiskt stöd i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön behövs, men även en engagerad lärare som kan synliggöra deras behov. Effekten av att gå i skola i samhällsvård är försenad skolgång, en känsla av isolering och ensamhet, men även ett inre driv att komma vidare i livet även om det blir senare än sina jämnåriga. Detta visar att specialpedagogiska insatser kan vara livsviktiga för dessa elever. Genom att handleda och ge råd till lärare samt arbeta med att utforma en lärmiljö utifrån varje elevs behov, kan specialpedagogens roll i denna typ av verksamhet vara avgörande för att eleverna ska lyckas i sin skolgång.