Samarbetet mellan skola och hem är ett ständigt återkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pågår i media, mellan pedagoger och föräldrar.  Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärarna samarbetar med föräldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda på det gjorde jag en fokusgruppintervju med lärarna i årskurs 5 i en skola belägen i en mellanstor ort. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar med olika samarbetsformer för att få föräldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lärarna utgör framställningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjälp av de två dokumenten genomför lärarna  utvecklingssamtal och föräldramöten. Även skoldagböcker och veckobrev är fungerande verktyg i processen att samarbeta med föräldrarna. Ibland förekommer hembesök. Vid angelägna tillfällen ringer lärarna hem eller  skickar e-mail eller sms - meddelande också. Skolans föräldraförening tillhör ett forum för samverkan mellan skola och hem som sträcker sig över hela skolan. I resultatet kan man se att samarbetet med föräldrarna har många fördelar. Föräldrarnas åsikter om skolans roll och lärarnas arbete präglar barnen. När föräldrarna är intresserade av barnens skolgång och positivt inställda till skolans mål och bestämmelser får barnen bättre självförtroende och större chanser att lyckas i skolan. Dessutom blir undervisnigen mer intressant och upplevelserik tack vare att lärarna använder sig av föräldrarnas erfarenhet och kunskap. Om lärarna genom samarbetet med föräldrarna på ett tidigt skede upptäcker svårigheter hos eleverna har de större möjligheter att hjälpa och stödja dem, sätta i gång de åtgärder som behövs och förebygga vidare problem. Resultatet visar också att det finns faktorer som hindrar denna samverkan mellan skolan och hemmen. Det är många gånger problem med att samarbeta med föräldrarna till barn som har svårigheter med att nå de uppsatta målen. Framför allt gäller det de barn som kommer från familjer med sociala problem. Skolfrånvaron för barnen från sådana familjer brukar vara stor. Kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar då ofta  inte heller. Till hindren räknade lärarna också tidsbrist. En utökad arbetsbörda resulterar ofta, enligt lärarna, i att de utöver de formella mötena ringer eller mailar till föräldrarna bara när det uppstår något problem. Även föräldrarnas negativa attityder till skolan grundade på egna dåliga erfarenheter samt negativa bilder av sina barn tillhör de påpekade hindren mot samarbetet. Nyckelord: Samarbete, föräldrar, barnens lyckade skolgång.

Enligt både svensk och internationell forskning är placerade barns skolgång bristfällig. Syftet med denna studie är att utifrån ett barnperspektiv undersöka hur placerade ungdomar mellan 16- och 20 år har upplevt/upplever sin skolgång och hur samspelet mellan dem och lärarna har sett ut, och även om de har fått särskilt stöd under sin skoltid. Frågeställningarna är följande: Vilka erfarenheter och upplevelser av skolan har ungdomar över 16 år som varit eller är placerade i samhällsvård? Hur har samspelet mellan ungdomarna och lärarna/pedagogerna fungerat under skolgången enligt ungdomarna? Har dessa ungdomar fått något särskilt stöd under sin skolgång och vad berättar de om detta? Denna studie är inspirerad av livsberättelse som metodansats och kvalitativa intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Fem personer har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats. Utifrån berättelserna har teman skapats och analyserats/diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet, barnperspektivet och det relationella perspektivet. Huvudresultaten i studien är att läraren i skolan har en viktig roll för placerade barn. Läraren behöver ge stöd, samspela och se ungdomarna som individer oavsett bakgrund eller prestation. Att ha en social tillhörighet och goda relationer med andra elever och lärare har också visat sig vara betydelsefullt. Ungdomarna nämner också att stödet de har fått i skolan har sett olika ut och upplevts både positivt och negativt. Positivt utifrån att de har fått det stöd de behöver men även negativt med skamfyllda upplevelser där ungdomarna känt sig bortvalda vilket i sin tur har lett till störande beteenden eller att de har gett upp hoppet om att lyckas i skolan.

Bakgrund Från och med hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk, vilket också innebär en skolplikt för alla sexåringar. I detta arbete lyfts forskning om elevers första möte med skolan genom forskningsområden så som mognad inför skolstart, måluppfyllelse och lärares perspektiv på förskoleklassen. Dessutom granskas i bakgrunden grundskoleutredningens innehåll, som ligger till grund för beslutet av förskoleklassens obligatriska skolform, samt kvalitetsgranskningen av förskoleklassens verksamhet vilken genererade en revidering i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmets del som handlar om förskoleklassen. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka reflektioner pedagoger har om den obligatoriska förskoleklassen och vilka effekter de ser till följd. Metod I denna studie har jag använt fenomenografisk forskningsansats som analysverktyg till den insamlade data som gjordes genom halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer med informanterna en och en. Resultat Ur resultatet kunde det efter analys identifieras fem effektkategorier, status, likvärdighet för elever, likvärdighet för lärare, ökad tydlighet i innehåll och samverkan. Informanterna förväntar skillnad inom avtal för lärare, skillnad i status för yrket och ökad jämställdhet för både lärare och elever. 10 årig grundskola i förhållande till grundskoleutredningens övriga innehåll framgick ur resultatet som ett problemområde där det påvisade otydlighet.

The aim of this doctoral thesis is to explore the position, and the restrictions and possibilities for action available to children in a Swedish mainstream school class. With focus on everyday activities the questions generated were: whether being a member of a specific school class has significance; how the children position themselves in negotiations of time and space; in what manner the children can claim, and be granted, command over their school day activities; and what happens when the adults’ right to control becomes visible. The main data are fieldnotes generated through participant observation where the researcher was positioned as a student participating in the children’s activities. Two theoretical discussions underpin this study, the concept of generation which is used to explore the relationship between children and adults in school at a general level, and positioning theory which is used to understand the multiplicity and fluidity of this relationship on the individual and specific level. It was found that the children’s positioning in relation to the adults in school occurs within two relationships, generational and institutional, and that the two merge and reinforce one another. While the institutional relationship orders the staff–student positioning in school activities the participants are producing and reproducing the generational categories of children and adults, linking this to a generational order. It is further shown that in relation to this the children may be positioned both as vulnerable and incomplete children and as professional pupils. The positioning as professional pupil indicates that although the children are positioned as subordinate within both relationships, this subordination does not exclude children agency. In the study class the teacher encourages agency and the children are found to be active in their positioning, in their participation and in their schooling. / Syftet med denna avhandling är att undersöka barns plats i en vanlig svensk skolklass och de begränsningar och möjligheter för handling som finns för dem. Med fokus på dagliga aktiviteter genererades frågor gällande om tillhörigheten i en specifik skolklass har betydelse för barnens positionering och agens; hur barnen positionerar sig i relation till tid och rum; på vilket sätt barnen kan göra anspråk på, och beviljas, kontroll över sina skolaktiviteter; samt i vilka situationer och vad som händer när de vuxnas rätt till kontroll blir synlig. Det huvudsakliga materialet i denna etnografiska studie är fältanteckningar som genererades genom deltagande observation då forskaren var positionerad som elev och deltog i barnens dagliga aktiviteter både i och utanför klassrummet. Studien baseras på två teoretiska resonemang, begreppet generation, som används till att utforska relationen mellan barn och vuxna i skolan på en generell nivå, och positioneringsteori som används för att undersöka mångfalden och rörligheten i relationen på individuell och specifik nivå. I avhandlingen visas att barnens positionering relativt de vuxna i skolan försiggår inom två olika relationer, generationell och institutionell, och at dessa förenas och förstärker varandra. Medan den institutionella relationen ordnar elev–personal positioneringen i skolaktiviteter, så producerar och reproducerar deltagarna de generationella kategorierna barn och vuxna, kopplat till den generationella ordningen. Vidare visas att i relation till detta så kan barnen bli positionerade både som sårbara och ofullständiga barn och som professionella elever. Att barnen positioneras som professionella elever tyder på att även om barnen är positionerade som underordnade i båda relationerna så utesluter inte denna underordning barnens agens. I den studerade klassen uppmuntrar läraren agens och barnen visar sig vara aktiva i sin positionering, sitt deltagande och i sin skolgång.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn. Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning. De har en positiv inställning till de placerade barnens möjligheter att klara skolgången. Dessa familjehemsföräldrar menar att de placerade barnens skolförmåga inte är sämre än andra elever, men att det kan krävas mer tid och kraft för att hämta ikapp förlorad skoltid. Studien visar samstämmighet kring familjehemmens tankar om de placerades möjligheter att klara skolan, och ger en bild av att dessa familjehem har en positiv förväntan om att placerade barn kan klara av en fullgod skolgång med slutbetyg i gymnasiet.

Sammanfattning/AbstractSandberg, Helén (2020). En livsberättelse om skolgången för en person med PANS. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragPANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome) eller PANDAS (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections) är en relativt ny och okänd diagnos inom skolan. Det är en autoimmun sjukdom som har neuropsykiatriska symtom men utlöses av infektion. Forskare menar att alla som arbetar inom skolan kommer att stöta på en eller flera elever som har PANS under sitt arbetsliv (Miglioretti, 2019, Doran, 2015). Därför är det av vikt att PANS uppmärksammas så att skolan kan ge bästa stöd för elever. Då det finns stor brist på information och forskning om PANS inom skolan är min förhoppning att genomförda studie ska kunna bidra med ökad kunskap om diagnosen och vara som en väckarklocka för skolväsendet att uppmärksamma elever med PANS.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att genom livsberättelseanalys öka kunskapen om diagnosen PANS samt hur skolan på bästa sätt kan bemöta elever med PANS och anpassa skolgången.Frågeställningar:-Hur har en person med PANS upplevt sin skolgång?-Vilka lärdomar kan skolväsendet dra ifrån denna berättelse?TeoriStudien har vägletts av livsberättelseanalys som metod men har även intagit ett systemteoretiskt perspektiv. I resultat och diskussionsdelen har en livsberättelse analyserats med hjälp av systemteori. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori redogör hur en individs utveckling alltid är beroende av samspelet med sin miljö och sitt sammanhang. Livsberättelsen har studerats i förhållande till omgivningens olika system: mikro-, meso-, exo-, och makrosystem.  MetodLivsberättelseintervju har använts för att studera en person med PANS subjektiva upplevelse av skolgången. Livsberättelse är en lämplig metod då upplevelser av ett fenomen ska beskrivas ur ett längre tidsperspektiv (Fejes & Thornberg, 2019). Intervjun blir då retrospektiv då informanten reflekterar över tidigare erfarenheter och minnen. Det är inte en exakt avbildning av verkligheten som eftersträvats utan personens egen berättelse om sin upplevelse av skolgången.ResultatResultatet visar att informantens upplevelse är att hon har bemötts av en oförstående skola och ett oförstående samhälle. Sjukdomen PANS bröt ut när hon var 7 år men det dröjde tills hon blev 23 år innan hon fick rätt diagnos och behandling. Under grundskolan har hon blivit utsatt för övergrepp som att bli fasthållen när hon varit i affekt samt blivit avstängd och nekad undervisning under ett helt läsår. Vidare har både skola och vård skuldbelagt henne och föräldrarna.Vad skolan kan lära sig av denna livsberättelse är vikten av att alltid ha ett relationellt perspektiv och inte lägga problemet hos eleven eller dess föräldrar. Att ha gott samarbete mellan skola och hem och lyssna på barnet och föräldrarna är avgörande för att eleven ska få rätt stöd i skolan. Vidare behöver skolan hålla sig uppdaterad om nya diagnoser och aktuell forskning för att förebygga att elever bemöts av en oförstående skola som inte ger rätt hjälp i tid.Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att specialpedagoger håller sig informerade om nya diagnoser och om aktuell forskning för att kunna ge eleverna bästa stöd i skolan. När skolan missförstår en elevs problematik kan det få förödande konsekvenser. Specialpedagogen kan verka för att skolan utgår ifrån ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter där lärare alltid lyssnar på eleven och föräldrarnas bild av situationen (Nilholm, 2012). Att ha en positiv elevsyn och alltid utgå ifrån att eleven vill uppföra sig om den kan (Hejlskov et al. 2017) är av stor vikt för alla elever, men särskilt för elever med PANS. NyckelordLivsberättelse, PANS, PANDAS, skolgång, systemteori

AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång / AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

No description available.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in today´s schools drops. We have chosen the entrepreneurial learning because the concept of this subject matches what the society requires from individuals seeking employments in today´s society. Studies on the entrepreneurial learning can be seen especially in the higher ages in the school system, hence our choice to talk about this concept with younger pupils. Our paper shows that the pupils can see a strong link between education and the future, and various factors that contribute to pupils perspective. Key words: entrepreneurial learning, creativity, education, future

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls.