<p>Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när</p><p>det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin</p><p>fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika</p><p>skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är</p><p>främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och</p><p>flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar</p><p>från både omgivningen och individen själv.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar från både omgivningen och individen själv.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen. Förhoppningsvis kan denna uppsats hjälpa musiklärare i legitimeringsfrågan kring deras arbete.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen. Förhoppningsvis kan denna uppsats hjälpa musiklärare i legitimeringsfrågan kring deras arbete.</p>

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner. Dessa resultat diskuteras.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p> </p><p>Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat. Självbedömningsförmåga påverkas inte av vare sig studieapproach eller självskattad stress. Nödvändigheten av kvalitativ analys av studiekontext och studieprestation för att kunna förklara inverkan av studieapproach betonas. Studien utmynnar i hypotesen att studenters självskattade stressnivå kan reduceras med hjälp av en studiekontext som gynnar utveckling av strategiskt inriktad studieapproach medan ytinriktad studieapproach missgynnas.</p><p> </p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna. De menar att examinationens utformning är betydligt viktigare. Kursplaneanalysen visar vidare att det dominerande inslaget av förväntade studieresultat på G1-nivån vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet är reproduktion och tillämpning av kunskaper, samt att beskrivningarna av examinationsformerna ibland är långa och utförliga, men väldigt generella så att sambandet mellan förväntade studieresultat och examinationsform bara finns implicit.

Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat. Självbedömningsförmåga påverkas inte av vare sig studieapproach eller självskattad stress. Nödvändigheten av kvalitativ analys av studiekontext och studieprestation för att kunna förklara inverkan av studieapproach betonas. Studien utmynnar i hypotesen att studenters självskattade stressnivå kan reduceras med hjälp av en studiekontext som gynnar utveckling av strategiskt inriktad studieapproach medan ytinriktad studieapproach missgynnas.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.