Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Denna uppsats är utbildningsfilosofisk studie i Foucaults anda om lärare och elevers uppfattning om vilka egenskaper, kompetenser och befogenheter som lärare behöver i sitt arbete för att skapa ordning och reda i klassrummet.Syfte är att undersöka vilka faktorer som, enligt lärare och elever, bidrar till upprätthållandet av ordning i skolan. Jag har undersökt två skolor, både lärare och elever och ställt frågor om hur läraren uppnår ordning i klassrummet. Frågeställningen som undersökts har varit: 1. Vilka personliga egenskaper anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 2. Vilka verktyg och kompetenser anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 3. Vilka formella och juridiska befogenheter anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 4. Vilka är, enligt lärare och elever, de vanligaste störande momenten i klassrummet? 5. Hur bör, enligt lärarna, skolledningen agera/stödja för att tillgodose lärarna i dess olika egenskaper, kompetenser och befogenheter?Metoden har varit att bearbeta enkätfrågorna i ett statistikprogram (SPSS) och där ta fram univariat-/ bivaria- & multivariat analyser, först och främst i form av independent - samples t-test, Korrelationer (Spearman r), samt Cronbach´s Alpha i form av reliabilitetstester.Resultatet visar på lärare anser att egenskaper som: rättvis, tydlig, ärlig, kunnig, inspirerande och erfaren är centrala i arbetet med ordningsfrågan, medans elever föredrar egenskaper som: tydlig, kreativ, entusiastisk, kunnig, inspirerande och karismatiska egenskaper som är allra viktigast hos läraren. Enligt både lärare och elever är skolans största störningsmoment i klassrummet: sena ankomster, ogiltig mobiltelefonanvändning, ej inlämnade prov/läxor, samt elever som gör annat under lektionen. Enligt lärarna vill man att skolledningen stödjer genom att integrera och förtydliga ordningsreglerna i samverkan med lärarna. Även vill lärarna att man än mer får stöd i form av elevhälsoteam och ges möjlighet till kompetensutveckling. / This paper is an educational philosophical study of Foucault's spirit of teachers and students' perception of the qualities, skills and competences that teachers need in their work to create order in the classroom.The study examines the factors that, according to teachers and students, contribute to the maintenance of order in the school. By using survey questionnaires I examined two schools, both teachers and students, and raised questions about how the teacher attains order in the classroom. The research questions are: 1.What personal qualities do teacher needs to create order in the classroom? 2. Which tools and skills do teacher needs to create order in the classroom? 3. What are the formal and legal powers teachers needs to create order in the classroom? 4. What are, according to teachers and students, the most common disturbing moments in the classroom? 5. How should, according to the teachers, the school management action / support the teachers in its various characteristics, skills and competences?The method has been to process the survey questions in a statistical software (SPSS) and which produce univariat- / bivaria- & multivariate analysis, primarily in the form of independent - samples t-test, correlations (Spearman r), and Alpha in Cronbach's form of reliability tests.The results show that teachers feel that features such as: fair, clear, honest, knowledgeable, inspiring and experienced are central in the work of order, while students prefer properties: clear, creative, enthusiastic, knowledgeable, inspiring and charismatic qualities that are most important in the teacher.According to both teachers and students is the school's biggest distraction in the classroom: late arrivals, invalid mobile phone use, not submitting the test / homework, and students who do other things during the lesson. Teachers want the school management support them by integrating and clarify the standards of conduct in cooperation with teachers. Even the teachers want to get more support in the form of student health team and the opportunity for professional development.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the school´s management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the schools management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.