Om elevers uppfattningar om ordning och reda; vad det innebär, vad eleverna själva har för ansvar, vad läraren har för roll och hur betygen spelar in. / About pupils' experiences of order and discipline; what it means, the responsibility of the pupils, what part the teacher plays and how grades matter.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst. Till skillnad från de studier som gjorts på yngre elever i Sverige tycks gymnasieelever i denna studie inte se skyddande regler som speciellt viktiga. Den kvalitativa intervjuundersökningen visar också att elever tycker att det är viktigt att det finns ordningsregler i skolan. Även här gör de skillnad på vilka regler de uppfattar som viktiga samt mindre viktiga. De regler som de upplever som viktiga är också de regler som de själva kan motivera och det gäller främst relationella och strukturerade regler. De regler som de inte ser som viktiga är de regler som de heller inte kan förstå eller se syftet med. Detta gäller främst etikettsreglarna.

Denna studie ämnar utforska gymnasieelevers medvetenhet om kemisäkerhet genom att analysera deras förståelse och efterlevnad av ordningsregler för laboratoriearbete. Trots elevernas årliga bekräftelse av förståelse genom skriftlig försäkran, har observerade överträdelser väckt frågor kring elevernas verkliga medvetenhet och följsamhet. Studien bygger på socialkonstruktivismen och säkerhetskulturteori för att undersöka elevers varierande tolkningar av information och deras medvetenhet om kemisäkerhet. En enkätundersökning användes för att analysera elevers individuella förhållningssätt kvantitativt och kvalitativt. Enkäten innehöll både flervalsfrågor och öppna frågor, vilket gav en möjlighet att analysera data både kvantitativt och kvalitativt. Två elevgrupper med olika kunskapsnivåer inom kemi studerades, där den äldre gruppen visade större medvetenhet om vikten av att följa säkerhetsföreskrifter under laborativt arbete. Bristen på önskan om ytterligare kunskap om labbsäkerhet, trots elevernas självuppskattade förståelse, indikerar behovet av kontinuerlig säkerhetsutbildning för elever. Resultaten betonar därmed betydelsen av att integrera säkerhetsundervisning i den ordinarie utbildningen för att säkerställa en effektiv medvetenhet och efterlevnad av säkerhetsföreskrifter.

<p>Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.</p>

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.   Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.   Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.

Denna uppsats är utbildningsfilosofisk studie i Foucaults anda om lärare och elevers uppfattning om vilka egenskaper, kompetenser och befogenheter som lärare behöver i sitt arbete för att skapa ordning och reda i klassrummet.Syfte är att undersöka vilka faktorer som, enligt lärare och elever, bidrar till upprätthållandet av ordning i skolan. Jag har undersökt två skolor, både lärare och elever och ställt frågor om hur läraren uppnår ordning i klassrummet. Frågeställningen som undersökts har varit: 1. Vilka personliga egenskaper anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 2. Vilka verktyg och kompetenser anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 3. Vilka formella och juridiska befogenheter anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 4. Vilka är, enligt lärare och elever, de vanligaste störande momenten i klassrummet? 5. Hur bör, enligt lärarna, skolledningen agera/stödja för att tillgodose lärarna i dess olika egenskaper, kompetenser och befogenheter?Metoden har varit att bearbeta enkätfrågorna i ett statistikprogram (SPSS) och där ta fram univariat-/ bivaria- &amp; multivariat analyser, först och främst i form av independent - samples t-test, Korrelationer (Spearman r), samt Cronbach´s Alpha i form av reliabilitetstester.Resultatet visar på lärare anser att egenskaper som: rättvis, tydlig, ärlig, kunnig, inspirerande och erfaren är centrala i arbetet med ordningsfrågan, medans elever föredrar egenskaper som: tydlig, kreativ, entusiastisk, kunnig, inspirerande och karismatiska egenskaper som är allra viktigast hos läraren. Enligt både lärare och elever är skolans största störningsmoment i klassrummet: sena ankomster, ogiltig mobiltelefonanvändning, ej inlämnade prov/läxor, samt elever som gör annat under lektionen. Enligt lärarna vill man att skolledningen stödjer genom att integrera och förtydliga ordningsreglerna i samverkan med lärarna. Även vill lärarna att man än mer får stöd i form av elevhälsoteam och ges möjlighet till kompetensutveckling. / This paper is an educational philosophical study of Foucault's spirit of teachers and students' perception of the qualities, skills and competences that teachers need in their work to create order in the classroom.The study examines the factors that, according to teachers and students, contribute to the maintenance of order in the school. By using survey questionnaires I examined two schools, both teachers and students, and raised questions about how the teacher attains order in the classroom. The research questions are: 1.What personal qualities do teacher needs to create order in the classroom? 2. Which tools and skills do teacher needs to create order in the classroom? 3. What are the formal and legal powers teachers needs to create order in the classroom? 4. What are, according to teachers and students, the most common disturbing moments in the classroom? 5. How should, according to the teachers, the school management action / support the teachers in its various characteristics, skills and competences?The method has been to process the survey questions in a statistical software (SPSS) and which produce univariat- / bivaria- &amp; multivariate analysis, primarily in the form of independent - samples t-test, correlations (Spearman r), and Alpha in Cronbach's form of reliability tests.The results show that teachers feel that features such as: fair, clear, honest, knowledgeable, inspiring and experienced are central in the work of order, while students prefer properties: clear, creative, enthusiastic, knowledgeable, inspiring and charismatic qualities that are most important in the teacher.According to both teachers and students is the school's biggest distraction in the classroom: late arrivals, invalid mobile phone use, not submitting the test / homework, and students who do other things during the lesson. Teachers want the school management support them by integrating and clarify the standards of conduct in cooperation with teachers. Even the teachers want to get more support in the form of student health team and the opportunity for professional development.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever. Resultaten visar att en mängd störande moment förekommer och att de strategier lärarna använder sig av för att möta dessa har varierad framgång. Dessutom visar vår studie att fasta regler och ett tydligt ledarskap är en förutsättning för en god lärandemiljö. Med ett konsekvent förfaringssätt skulle många störande moment kunna elimineras.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell. / The purpose of the essay is to examine whether the current guiding documents for the compulsory school admits a discipline model based on the rules of football. The essay is based on text analysis, as it examines what the curriculum, the school law and other guiding documents say about the preservation of rules and its consequences in school. In order to compare the preservation of rules between school and football I chose four fields that are present in both contexts. These fields are democracy, power, security and zero tolerance. The result of the examination shows that the existing documents admit usage of my own discipline model, which I have named the Frisk model.

I hyresavtal existerar det en speciell form av avtalsvillkor som berör motpartens handlande inom hyresförhållandet. Det rör sig om hyresvärdens förväntningar på hyresgästen om hur denne skall bete sig, vilken vårdnadsplikt som det är fråga om och att hyresgästen förväntas beakta ordning, sundhet och gott skick inom fastigheten. Denna speciella typ av avtalsvillkor inom hyresrätten kan benämnas ordningsföreskrifter eller ordningsregler och hanteras på ett speciellt sätt i jämförelse med andra avtalsvillkor. Den lagmässiga regleringen av denna typ av villkor är tämligen generellt utformad och tar framförallt form i 24 och 25 §§ i Jordabalkens 12 kapitel. Paragraferna ålägger hyresgästen en vårdnadsplikt och en skyldighet att iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Med hänsyn till att lagstadgandet i dessa två paragrafer är relativt generellt utformat uppstår en del komplikationer och problem. En del av problemen utgörs av att det är svårt för hyresvärdar, och även hyresgäster, att veta vilka ordningsföreskrifter som egentligen är att anse som lagenliga. Hyresvärden utformar oftast ordningsföreskrifterna i förväg då det är hen som tillhandahåller hyresavtalet. Det finns då en risk att hyresvärdar utformar ordningsföreskrifterna alltför strängt och riskerar skadestånd vid en ev. framtida tvist. Å andra sidan måste även hyresgästen kunna bedöma om ordningsföreskrifterna som hyresvärden stipulerat är lagmässiga samt vilken påföljd ett avtalsbrott mot dem skulle få som konsekvens. Författaren till uppsatsen kommer fram till att det finns problem i framförallt två avseenden. Det första området berör ordningsföreskrifternas otydlighet med avseende på deras definition. Det definieras ej klart och tydligt i lagtext vad som avses och det skapar därmed problem. Det andra området rör den osäkra bedömningen av påföljder vid kontraktsbrott. Dessa problem föranleder ett behov av ett tydligare lagrum för ordningsföreskrifter i hyresavtal.

In Stockholm multiple road construction projects are ongoing and the projects magnitude varies. A sustainable infrastructure is fundamental for the requirements put on the city traffic. Three road construction projects with the same building contractor have been studied for this degree project. Two larger and one smaller construction projects. One of Sweden’s largest construction companies is in the frontline on safety and health matter. It is of interest to compare the larger and the small project from a safety perspective. Large construction companies have developed own regulations concerning safety on the construction site. For the safety of the coworkers, differences between the projects, should be identified. If there is a violation of the safety-rules, there should be consequences, according to the company rules. It is of interest to study if there is differences between the taken measures between the studied projects. The method use to conclude the degree project have been; case study and qualitative research. All interviewed respondents’ feels that the prime risk filled activity they are exposed to in their daily work is surrounding civilians. One major difference between the projects is that the workers in the large construction projects considers that the most common near-accident occur in connection with lifting objects with heavy machines. 7 out of 13 respondents recalls that they at some point have had an unsafe behavior at the site that could have risk their own safety. 7 out of 8 of the respondents at the small construction project recalls that they do not used personal protective equipment, this is a major difference from the larger construction project.  Reprimands are more commonly given to skilled workers than to supervisors and site managers.