Syftet i det här arbetet är att försöka synliggöra de pedagogiska utmaningar som elevmedverkan vid likabehandlingsarbetet i grund- och gymnasiet kan innebära. Detta genom att analysera vilka moralutvecklingsnivåer som förutsätts för eleverna i grundskolan och gymnasieskolan men hjälp av Lawrence Kohlbergs moralutvecklingsnivåer och Lars Gustafssons tankestrukturer. Det lyfts fram hur lärare i grundskolan och gymnasieskolan ser på elevernas moraliska urskillningsförmåga, om det är rimligt att begära att elever ska förstå de mångfacetterade och komplexa begreppen och teman som uttrycks i skolans värdegrund och i samband med likabehandlingsarbete - samt hur de gör, i verksamheten och i klassrummet för att eleverna ska förstå. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar i årskurs sex upp till gymnasiet. Lärarna i denna studie arbetar aktivt med likabehandling men sällan med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsarbetet syftar då till att uppfylla de normer och värderingar som uttrycks i värdegrunden. Lärarna menar att arbetet med värdegrunden och likabehandlingsarbete är en del av det pedagogiska arbetet som utvecklar elevernas moral, vilket sker på en daglig basis i klassrummet och främst i form av hur man uppför sig, omtanke om andra men även i några fall handlar det om att utsätta eleverna för moraliska dilemman och diskutera elevernas resonemang kring dessa. Det största problemet lärarna ser är den diskrepans mellan elevernas teoretiska resonemang och deras faktiska agerande i klassrummet.

AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 38Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-HillmanHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2006-05-22Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa. För att personal i förskoleklass och skola ska kunna bemöta eleverna på ett adekvat förhållningssätt utifrån deras sätt att tänka och agera i rättvisefrågor.Metod: De metoder jag använder för att försöka få svar på min frågeställning är kvalitativa intervjuer av barn och pedagoger samt observationer av barnen. I min studie deltar elva sexåringar varav fyra flickor och sju pojkar. Fyra pedagoger som arbetar med barnen deltar också i studien. Resultat: I min studie har jag kommit fram till att sexåringar tänker och agerar på olika sätt omkring rättvisa. I min undersökning upptäckte jag några små könsskillnader i hur barnen agerar men inte i hur de tänker. Flickorna hade svårare att släppa sitt egocentriska handlande medan pojkarna visade större generositet när det gällde rättvisa och tolerans.Diskussion: Ur värdepedagogisk synvinkel visar barnens svar, om hur de tänker om rättvisa, att lärarens roll som moralisk förebild och moralförmedlare, är viktig. För barnet är likhetsprincipen det primära rättvisebegreppet. Den så kallade behovsprincipen, att behandla barnen efter deras behov, är för barn i sexårsåldern svårare att förstå. Min undersökning visade att sexåringar kan förstå behovsprincipen och då är det viktigt att lärare och pedagoger ofta arbetar utifrån det begreppet för att stimulera och stödja barnens moraliska kunskaper.

<p>Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.</p><p> </p><p>Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.</p>

<p>Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra.</p>

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 – 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor. De teoretiska studierna utgår dels från domänteorin och dels från en svensk studie om skolregler och elevers meningsskapande av skolregler.   Vårt resultat av vår studie sammanfaller med tidigare forskning, såväl internationell och nationell. Det innebär att vi, för de ställda hypoteserna har funnit bekräftelse i de domänteoretiska forskningsresultaten och i Thornbergs forskning om skolregler och elevernas meningsskapande av skolregler.   Studien bekräftar att elever bedömer moraliska överträdelser som mest felaktiga och etikettsöverträdelser som minst felaktiga. Vår studie visar även att med stigande ålder anser elever att etikettsregler är mer grundlösa. Vi fann även att elever ger konventionella och indifferenta skäl till hur de bedömer överträdelser mot etikettsregler.

Uppsatsens syfte är att undersöka förhållandet mellan skolans värdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ”muslimer” eller ”kristna” intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frågor, med utgångspunkt från begreppet ”godhet”. Syftet var även att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sätt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori användes för att strukturera empirin. Resultatet visade på de svårigheter som finns för skolan när det kommer till att arbeta med värdegrundsfrågor. Eleverna tenderar att befinna sig på en prekonventionell nivå när de resonerar om moraliska dilemman, men visar ansats till att tänka utifrån en konventionell nivå när det kommer till övergripande frågor om skolans värdegrund. Detta kan tolkas som att skolans värdegrund är medvetandegjord men inte levande. Uppsatsen samtalar även om behovet att diskutera godhet, för att främja den moraliska processen.

<p>Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. </p><p>Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. </p><p>Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. </p><p>Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. </p><p>Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.</p>

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.