<p>The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. </p><p> On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. </p><p> I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.</p>

The aim of this study is to have a deeper understanding about the motivations and the obstacles of an immigrant’s language learning. I have studied the problem with focus on integration and language learning. The study is principally based on deep interviews with Turkish immigrants. I have studied the question by means of a socio-cultural perspective of learning; Mead’s conceptions I, Me and the generalised other; Scheff’s conception, the social bonds and Freire’s conception, dialog and Asplund’s conception social responsiveness. On the surface it seams like, the émigré is someone who is incapable or reluctant to learn Swedish and integrate in the society. During the study, I have discovered an emotional obstacle, which arises at the émigré’s meeting with the Swede. One usually bypasses this emotional obstacle and concentrates on the cognitive level for language learning. The emigrant thinks then the Swedish language is difficult to learn and she knows too little Swedish to communicate with the Swede. The Swede thinks that the immigrant does not want to learn Swedish and integrate in the society. When I focused on the immigrant’s subjective experience about the meeting with the Swede, I noticed that the emigrant experiences the meeting as a sort of one way communication. At this meeting, she is assessed negatively by the Swede. The immigrant finds it difficult to develop a positive emotional attitude towards the Swede and the Swedish language. Then she gets away from the meeting with the Swede and reduces her relations with the Swedish culture to a minimum level. I have speculated on the immigrant’s negative experience by means of Asplund’s conception social responsiveness and a governmental report of investigation about segregation. For a more active language learning and integration, I proposed, that the language education (SFI) should encourage the emigrant to question society with a critical attitude to identify herself in the new situation and the society. This can be achieved by means of a dialogical perspective, which presupposes and develops a strong trust in the human being, love, humility, solidarity, respect and the critical thought.

ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad. Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling. En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap. Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.” Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt. Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog

<p>ABSTRACT: Denna kvalitativa studie handlar om det psykosociala integrationsproblemet för ungdomar med invandrarrötter, men födda och uppvuxna i Sverige. Jag undersökte hur tillhörighetskänslan utvecklas så att individen börjar se sig som en invandrare. Studien fokuserar på ungdomarnas uppfattning om sin sociala identitet. Undersökningen bygger på läsning av litteratur och semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade sex informanter varav en är tjej. Fyra av dem är killar från en ungdomsgrupp i en förort i Stockholm. Den sjätte killen är från en mellanstorstad.</p><p>Jag använde mig av teoretiker som Tönnies, Mead, Asplund, Scheff och Freire och fick med hjälp av studien en förståelse som är att man blir invandrare genom att påta sig stereotypa invandrarroller som man utvecklar i interaktion med samhället. Man upplever utanförskap, känslan av andraklassens medborgare. Man känner sig som en främling.</p><p>En kronisk och icke erkänd skamkänsla uppstår i mötet med svenskar. I invandrarmiljöer upplever man stolthetskänsla. Man upplever relationer med svenskar som ojämställda medan relationer mellan invandrare upplevs som jämställda. Invandraridentitet orsakar en asocial responslöshet gentemot svenskar. Man tar avstånd från majoritetssamhället och söker invandrarmiljöer för att bekräfta sin invandraridentitet och för att hantera utanförskap.</p><p>Man utvecklar en heterogen kultur genom kompisar, familj och populärkultur. Därmed tenderar konflikter och svårigheter med majoritetsbefolkningen att stärka främlingskänslan och bekräfta invandraridentiteten: ”Det som blev var på grund av att jag är en invandrare. Svenskar gillar inte oss.”</p><p>Invandrarungdomsgrupper är både resultatet av och orsaken till denna process och att identitetsstrategin är avgörande för den psykosociala integrationen. Jag skilde i detta sammanhang mellan tre olika identitetsstrategier, nämligen anpassningsstrategi, motståndsstrategi och integrationsstrategi. De två första strategierna bygger på att se den andra som ett objekt medan den sista identitetsstrategin bygger på att se den andra som ett subjekt.</p><p>Nyckelord: Identitet, sociala band, dialog</p>

Syftet: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag på sinFacebooksida arbetar med värde, interaktion och teknik för attstärka de sociala banden och därmed relationerna till sina kunder. Metod: Metoden för denna uppsats är kvalitativ med en ansats avdeduktivt slag. Data samlades in genom semistruktureradeintervjuer med utvalda företag som har en Facebooksida.Slutsats: Företag arbetar idag till viss del med värde, interaktion och teknikutifrån vad teorin rekommenderar. Det finns inom alla tre områdenbåde likheter och skillnader mellan verklighet och teori. Denundersökta modellen syftar till att stärka relationerna men det råderdelade åsikter från de undersökta företagen huruvida de uppleveratt relationerna har stärkts genom deras närvaro på Facebook.

Detta arbete har tagit upp frågan om hur personer som har ett spelberoende upplever sig i vardagslivet. Syftet med studien var att studera ifall personer som har ett spelberoende upplever sig avvikande i vardagslivet och i sådant fall hur.

Introduktion: Brottslighet orsakar ett lidande för många individ Metod: Eer och en storekonomisk kostnad för det svenska samhället. Med anledning av detta är det av stor viktatt samhället har kunskaper om vad som bidrar till att minska kriminella gärningar ochåterfallskriminalitet. Ett steg kan vara att undersöka vad som är av betydelse för attmöjliggöra ett uppbrott från en kriminell livsstil. Syfte: Att undersöka vad personer medett kriminellt förflutet upplever har varit av avgörande betydelse för att bryta med enkriminell livsstil. Därtill var syftet också att undersöka vilka faktorer som upplevdesvara värdefulla för att kunna upprätthålla en icke-kriminell livsstil Metod: En kvalitativmetod användes vid genomförandet. Totalt genomfördes åtta intervjuer med personermellan 25 till 50 år. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide avsemistrukturerad karaktär. Fyra intervjuer gjordes med deltagaren fysiskt närvarandeoch fyra via telefon. För analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För uppbrott och upprätthållande ansågs det vara av avgörande betydelse attfå stöd och bli omhändertagen av sin omgivning samt att nå en vändpunkt, vilkenförändrade livets riktning. Den egna viljan till förändring, i samverkan med flertaletandra inre faktorer, visade sig vara värdefull för att kunna upprätthålla en icke-kriminelllivsstil. Därtill var det av stor vikt att få fortsatt stöd av sin omgivning samt att finnas ien fungerande livsmiljö, vilken på ett positivt sätt bidrog till upprätthållandet.Diskussion: Resultatet kopplas till tidigare forskning, teorin om sociala band samt ettperspektiv på upphörandet som en process. Diskussionen avslutas med förslag påfortsatt forskning. / <p>2016-06-01</p>

<p>Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners.</p><p>Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.</p>

Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners. Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska. Eftersom tidigare forskningbåde gett stöd, men även kritiserat teorierna, blev det intressant att undersöka vad detta arbetekunde uppnå för resultat. Respondenterna i enkätundersökningen fick besvara frågor om sinarelationer till de sociala banden, till skambeläggning samt uppge brottsliga förehavanden ochbrottsbenägenhet. Resultatet tyder på att brottsbenägenheten är skiftande, och att intresset för brottslighet ärnärvarande. Kopplat till de sociala banden återfinns ett antal signifikanta samband, därresultaten visar att band till föräldrarna är betydande, framför allt förhållandet till mödrarna.Att hitta stöd för återintegrerande skambeläggning är svårt, men det finns tydliga sambandmellan brottslighet, sociala band och skambeläggning. Exempelvis finns det ettanmärkningsvärt samband mellan känslor vid skambeläggning och det sociala bandetåtaganden, där främst vuxenhet är betydande.