<p>Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:</p><p>o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?</p><p>o Vilka följder genererar medias bild?</p><p>Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys</p>

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar: o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende? o Vilka följder genererar medias bild? Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001). Detta avgör att media är stor del i konstruktionen av det avvikande beteendet hos ungdomar. Medias hotfulla bild av ungdomar visar att de inte lever upp till förväntningar av moral vi har i samhället, de blir avvikare och ungdomar som grupp stigmatiseras, vilket innebär att deras beteende blir misskrediterande och stämplas med ett stigma (Goffman 2002). Deras beteende sårar våra kollektiva känslor och sammanfogar oss gentemot avvikarna (Durkheim 1978). Genom det skrivna ordet får media en stor makt och diskursen reproducerar sig genom media som instans och deras ord blir till allmängiltiga sanningar hos oss (Foucault 1993). Då diskursen i media även ligger till grund för beslut i regering och riskdag bekräftar att den hotfulla, långt ifrån alltid korrekta bilden får stora följder i samhället. Ungdomar får därmed stå till svars för problem som inte är typiska enbart för ungdomar utan som är mer generella samhällsproblem. Nyckelord: Ungdomar, avvikande beteende, hotfull bild, media, diskursanalys

Detta arbete har tagit upp frågan om hur personer som har ett spelberoende upplever sig i vardagslivet. Syftet med studien var att studera ifall personer som har ett spelberoende upplever sig avvikande i vardagslivet och i sådant fall hur.

The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for &gt; 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.   This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.

I denna studie valde vi att studera hur nyktra alkoholister upplever sin situation och hur mötet med samhället ser ut. Debuten av alkoholmissbruk är vanligen osynlig och smygande, först långt tid efteråt brukar man kunna rekonstruera förloppet.  Alkoholism påverkar människans alla organ, psykiska funktioner och inte minst individens sociala relationer.  Studier som berör alkoholkonsumtion är  och har alltid varit av stort sociologiskt intresse. I vår studie har vi valt att utgå från Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt hans stigma teori eftersom dessa teorier behandlar hur individer agerar i det sociala samspelet och den ställer frågan om avvikande i fokus.  Vi vill med denna studie bidra till en ökad förståelse för hur nyktra alkoholister upplever sin situation i vårt samhälle idag. Vi undersöker om det uppstår en problematik i interaktionen mellan individ och samhälle och hur individen hanterar detta.  Samt hur detta påverkar den nyktra alkoholistens självuppfattning och samhällssyn. Informanterna i denna studie lever i två olika medelstora svenska storstäder. I vår studie definierar vi begreppet nykter alkoholist som en person som sökt hjälp och stöd för sitt problem hos någon instans, inom vård eller förening, och tack vare denna hjälp varit nykter i minst sex månader.  Vår slutsats är att alla våra informanter beskriver en känsla av att vara avvikande från det som ses som norm i vårt samhälle idag. De utkämpar en daglig kamp, inte bara mot sitt begär att dricka, utan även gentemot det omgivande samhället. Hos alla informanter ser vi en tydlig stigmatisering. Stigmatiseringen finns inte bara mellan samhället och gruppen alkoholister utan vi ser att man även inom sin ”grupp” gör stora distinktioner på nykter alkoholist och alkoholist, olika typer av missbruk, samt även mellan män och kvinnor.  Vi fann även i vår studie att män delar åsikten att kvinnor straffas hårdare för sitt missbruk.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ”normal”.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av sju djupintervjuer med personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar. Vi valde den metoden för att få en djupare förståelse för deras livssituation.   Resultaten visade att oavsett i vilken fas i livet våra intervjupersoner befann sig i så var de alla överens om att deras uppväxt på ett eller annat sätt påverkat deras liv idag. De nämner problem i deras förflutna, bland annat svårigheter i relationer och bristen på trygghet och tillit, men alla visade även styrkor som kommit ur deras erfarenheter.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer. Den tar upp betydelsen av personalen för de boende på Ingseredsstiftelsen och de hjälpinsatser som ges. Frågeställningarna som användes är: Vilken betydelse har personalen för de boende på Ingseredsstiftelsen och hur upplever de boende relationen till sina kontaktpersoner, samt Vilken betydelse har Ingseredsstiftelsens hjälpinsatser för de boende? Samtliga intervjupersoner från boendegruppen anser att personalen är viktig och att de bland annat får de boende att känna sig sedda, uppskattade, uppmärksammade och respekterade.Teorier som kommer att användas är Howard S Beckers teori om avvikelse, begreppet empowerment från Ole Petter Askheim och Bengt Starrin samt Charles H Cooley och Jane Addams begrepp sympathetic introspection. Vi kommer också nämna Johan Asplunds begrepp abstrakt och konkret socialitet.I resultatet kan vi se att de boende anser att personalen är betydelsefull och att de arbetar för att ge dem de verktyg som de behöver för att komma på fötter igen.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta. Lyckas man att återanpassasig till samhället och hur ser den vägen ut? Vi menar att man behöver en egen vilja samtett stödjande socialt nätverk för att bli återanpassad till samhället. Vi har utgått från enkvalitativ metod i samband med intervjuerna, där vi har utfört intervjuer med åtta styckenf.d. kriminella verksamma på organisationen KRIS. KRIS har en betydande roll för derasframsteg mot en etablering i samhället och leder dem i rätt riktning genom sina olikametoder. Vårt resultat analyseras utifrån teorier av Vanessa May, Thomas Scheff, RandallCollins samt Howard Becker. Vår analys visar att informanterna i tidig barndom har käntsig som avvikare där de inte kunde hitta sin plats för att passa in vilket i sin turresulterade i kriminalitet. Vidare anser dem att samhället överlag har fördomar mot f.d.kriminella vilket försvårar deras återanpassning.

Syftet med denna studie är att tolka och förstå hur individen som väljer att rösta påsverigedemokraterna upplever att hen behandlas av sin omgivning till följd av sin politiskaröst. I den tidigare forskningen lyfter jag upp att sverigedemokraterna på politisk nivåbetraktats som något annorlunda. Vidare lyfter jag upp forskning som har gjorts kringavvikande och stigmatisering, hur detta sker och hur det påverkar individen i sitt vardagligaliv. Arbetet tolkas med hjälp av Goffmans tanke kring stigmatisering och Beckers tankarkring avvikande. I arbetet utgår jag från ett hermeneutiskt förhållningsätt, för att fånga inindividernas upplevelse av fenomenet. Studien grundar sig på fem intervjuer med individersom skulle rösta på sverigedemokraterna om det var val idag. I arbetets resultatdel lyfts upphur de som intervjuas upplever att de blir bemötta, och vidare hur det finns ett stigma kring attvara sverigedemokrat på många håll, och att det även lett till negativa handlingar motindividen. Studien visar även att det finns anledning att inte vara öppen med sin politiska rösti en del sammanhang, då risken att misskrediteras är för stor. Upplevelsen av hur man bemötssom sverigedemokrat tycks dock vara mångtydig och situationsberoende.

Att växa upp i dagens samhälle som tjej kan vara mycket förvirrande och alla normer kring hur tjejer bör vara gör det inte lätt. Idag har ungefär från 2 % till 5 % av Sveriges flickor och kvinnor diagnosen ADHD. Tidigare forskning kring ADHD har varit i relation till killars ADHD och diagnosen har setts som en ”kill-diagnos”. Denna studie studerar hur tjejer upplever sin ADHD och hur de rådande diskurserna formar deras syn på diagnosen. I uppsatsen används en diskursanalys för att belysa vilken roll diskurser kan ha för just tjejer med ADHD. Unga tjejer med ADHD missas ofta på grund av att man stoppar dem i kategorier såsom ”hormonella tonårstjejer” och detta kan leda till stora svårigheter med ångest i framtiden. Uppsatsen visar att tjejerna i studien begränsas av normer gällande ”vanliga” tjejer där de har svårt att leva upp till dessa förväntningar. Detta kan leda till att tjejer antingen känner sig missanpassade och avvikande, vilket i sin tur leda till en snedvriden självbild. Tjejerna i studien ser samhället som en motkraft för deras välbefinnande och sin personliga utveckling. Motståndet och frustrationen som tjejerna uttrycker mot samhällets snäva normer kring tjejer visar på att det krävs nya olikheter inom diskurser eller eventuellt nya diskurser. Studien visar på att det krävs mer variation för att inkludera fler olika slags förväntningar på tjejer och hur tjejer är. Studien belyser hur tjejer med ADHD skriver och upplever sin ADHD, och hur de upplevde diagnosen i yngre år. Studien bidrar till forskning om tjejer och till forskning om diskurser kring genus och diagnoser och bidrar även till ett nytt perspektiv på psykisk ohälsa i samband med diskurser gällande ADHD och andra liknande diagnoser.