Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala medier. Jakten på ”likes” verkar bottna i flickornas bekräftelsebehov i att bli sedda och accepterade av andra. Baksidan av sociala medier är mobbning och kränkningar som visar sig vara relativt vanligt bland flickorna i vår undersökning.

Denna forskningsrapport är en kvalitativ undersökning av kultur och idrott som identitetsstärkande och valförberedande aktiviteter, där användandet av vägledningskompetenser undersöks inom sammanhanget. Författarna har i forskningsrapporten försökt finna svar på om respondenterna finner kultur- och idrottssammanhang identitetsstärkande för ungdomar samt om vägledningskompetenser används inom kultur- och idrottssammanhang. I denna forskningsrapport har författarna valt att använda sig av kvalitativa intervjuer samt observationer för att skapa en djupare förståelse av det nämnda ämnet. Rapportförfattarna har genomfört sju intervjuer, varav en har varit en pilotintervju. Dessutom har fyra stycken observationer genomförts. De kvalitativa intervjuerna och observationerna har analyserats utifrån social kognitiv karriärteori, forskning och litteratur som undersöker identitetsbildning, valsituationer och vägledningskompetenser. Ur de kvalitativa intervjuerna samt observationerna har det framkommit att både kultur och idrott fungerar identitetsstärkande för ungdomar. Kultur och idrott som sker i grupp kan vara både utvecklande för identiteten men kan även vara ett hinder för personlig utveckling. De vägledningskompetenser som diskuteras i rapporten är enligt resultaten något som används inom de undersökta sammanhangen.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna. SET ses som en viktig del i relationsbyggandet i skolan och det är viktigt att det finns på schemat.</p>

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att i utbildningsterapi undersöka klientskattad självbild vid terapistart och dess samband med allians och behandlingsutfall, där behandlingsutfall definierades som förändring i utfallsvariablerna mellan terapistart och terapislut. Nittioåtta klienter som genomgick terapi på Psykologmottagningen vid Umeå Universitet deltog i studien. Självbild mättes med Structural Analysis of Social Behavior (SASB), allians med Working Alliance Inventory (WAI) och behandlingsutfall med Symptoms Checklist (SCL-90) och Outcome Questionnaire (OQ-45). En korrelationsanalys visade att högre nivåer av självkritik och av negativ självbild hade ett samband med lägre allians vid terapistart. Det fanns vidare ett samband mellan högre nivåer av självskyddande och av positiv självbild hos klienterna, och mindre förändring i allians mellan terapistart och terapislut. Slutligen hade högre nivåer av negativ självbild ett samband med bättre behandlingsutfall, och högre nivåer av positiv självbild var kopplad till sämre behandlingsutfall. Resultaten indikerar att klienters självbild kan vara relevant för terapeuter att undersöka, och att klienters självbild vid terapistart har mer koppling till behandlingsutfall än till allians. Mer forskning behövs på området.

<p>Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa</p><p>präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket</p><p>centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet</p><p>med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet</p><p>ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som</p><p>användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes</p><p>till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med</p><p>ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som</p><p>påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med</p><p>ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal,</p><p>som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd</p><p>kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje</p><p>med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att</p><p>utveckla en ätstörning. För att komma åt</p><p>ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna</p><p>hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och</p><p>fysiska tecken vid ätstörning.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna. SET ses som en viktig del i relationsbyggandet i skolan och det är viktigt att det finns på schemat.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner. De med ätstörningar påverkas också av samhälleliga och mediala ideal, som kan vara mycket svåra att handskas med. Förvrängd kroppsbild och sämre självförtroende kan leda till ett missnöje med kroppen som kan ses, som en tydlig prediktor för att utveckla en ätstörning. För att komma åt ätstörningsproblematiken behövs riktlinjer inom den allmänna hälso- och sjukvården för att öka kännedom om psykiska och fysiska tecken vid ätstörning.

Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns. Som en avslutande del har jag kopplat in skolan och bland annat lyft fram vad läroplanen säger om skolans roll när det gäller dessa områden. Hälften tjejerna i undersökningen har försökt eller vill gå ner i vikt och de flesta uppger att de vill ändra något på sig själva. Många av tjejerna skulle vilja se ut som någon annan och kändisar, i allmänhet, tycks vara det största idealet. Resultatet av min undersökning tyder på att många tjejer har en negativ självbild som till stor del påverkas av de ideal som finns i dag. Media, som lyfter fram dessa ideal, har med andra ord en betydande roll när det gäller tjejernas självbild men även vänner och familj är faktorer som påverkar. De flesta tjejer i undersökningen uppger att skolan inte tar upp frågor gällande bantning, kost och/eller ätstörningar i någon större utsträckning, och att de skulle vilja lära sig mer om dessa ämnen. Kost och ätstörningar är de ämnen som tjejerna uppger att de skulle vilja lära sig mer om i skolan.

<p>Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser på sin kropp med tanke på de ideal som vi har i samhället i dag. Genom en kvantitativ studie har jag även undersökt vilka erfarenheter och föreställningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som påverkar dessa erfarenheter och föreställningar hos dessa tjejer. Media samt vänner och familj är de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. Därefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ självbild kan få när det gäller tjejernas hälsa. Anorexi, bulimi och benskörhet är några av de konsekvenser som nämns. Som en avslutande del har jag kopplat in skolan och bland annat lyft fram vad läroplanen säger om skolans roll när det gäller dessa områden.</p><p>Hälften tjejerna i undersökningen har försökt eller vill gå ner i vikt och de flesta uppger att de vill ändra något på sig själva. Många av tjejerna skulle vilja se ut som någon annan och kändisar, i allmänhet, tycks vara det största idealet. Resultatet av min undersökning tyder på att många tjejer har en negativ självbild som till stor del påverkas av de ideal som finns i dag. Media, som lyfter fram dessa ideal, har med andra ord en betydande roll när det gäller tjejernas självbild men även vänner och familj är faktorer som påverkar.</p><p>De flesta tjejer i undersökningen uppger att skolan inte tar upp frågor gällande bantning, kost och/eller ätstörningar i någon större utsträckning, och att de skulle vilja lära sig mer om dessa ämnen. Kost och ätstörningar är de ämnen som tjejerna uppger att de skulle vilja lära sig mer om i skolan.</p>