Abstract This study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive. During the interview sessions, it emerged that it is essential that the teacher is involved and empathetic. Regarding groups experienced men that small groups were the optimum while women wanted larger groups. The women also felt that men were easier to associate with. Finally, it emerged that all of the students had experienced exclusion, bullying and often had a poor self-image. Their experience regarding the diagnosis is better understanding of others but also that it reinforced the sense of being different.The discussion dealt with educational implications as to our results. From these results are drawn conclusions how schools should be organized to promote inclusion.Keywords: autism spectrum condition, diagnose, inclusion, self-image.

Syftet med denna studie är att belysa tillgänglighet ur specialpedagogiskt perspektiv. Detta har vi gjort genom att analysera rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglighet i relation till elevers upplevda självbild. Vi har analyserat vad som sker i mötet mellan det beskrivna och det upplevda och om detta kan ses som tillgänglighet. Genom att via inkät, som är ett e-baserat mellanting av intervju och enkät, har rektorer och förstelärare via e-post fått beskriva sin syn på tillgänglig undervisning. Eleverna har i en enkätstudie fått värdera sin självbild i relation till inlärning, ämne och arbete, men också i relation till kamratrelationer.  Sammanlagt har 6 rektorer och 7 förstelärare deltagit i inkätstudien och 154 elevenkäter har sammanställts. Genom att både ha inspirerats av kvalitativ och kvantitativ ansats har vi upplevt flera spännande ingångar i vårt arbete. Vi har valt att utgå från ett specialpedagogiskt perspektiv, men inspirerats av teori ur den sociokulturella familjen, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Rektorer och förstelärare har beskrivit hur de ser på tillgänglig undervisning. Elever i årskurs 4-6 har i en enkät uppskattat sin självbild. Elevernas resultat har vi bearbetat statistiskt och analyserat. Vi har värderat rektorers och förstelärares beskrivning av tillgänglig undervisning, mot elevens uppskattade självbild, för att i mötespunkten däremellan söka tillgängligheten. Rektorer och förstelärare beskriver huvudsakligen tillgänglighet som en miljö för alla att delta i, som inbjuder till lärande, är lagom utmanande och där lärarens kompetens skapar möjligheterna för tillgänglighet. Vi tycker oss se att elever med bristande tilltro till sin egen läs - och skrivförmåga uppvisar en något mer negativ självbild i relation till skola och inlärning än jämnåriga, men vi ser inte ett lika tydligt samband i relation till kamrater. Mellan tillgänglighet och självbild tycker vi oss ana ett samband, men vi skulle behöva fördjupa vår studie för att uttala oss säkert om det.

I tidigare forskning belyses att individer med självskadebeteende upplevt bristande förståelse hos professionella gentemot deras problematik. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring unga kvinnor med självskadebeteende. Undersökningen besvarar frågeställningar kring självbilden hos unga kvinnor med självskadande beteende samt hur de blivit bemötta och vill bli bemötta av yrkesverksamma personer. Personerna i studien är 7 unga kvinnor med självskadebeteende i åldrarna 17-27 år. Studien har en kvalitativ ansats. Empirin består av 7 bloggar som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att alla individer upplevde en negativ självbild under tiden de självskadade. De unga kvinnorna beskrev yrkesverksamma i både positiv och negativ bemärkelse. Individerna upplevde ett bra bemötande när de kände sig förstådda och fick bekräftelse. De unga kvinnorna upplevde ett dåligt bemötande när de yrkesverksamma inte brydde sig eller gav den hjälp individerna ville ha. Individerna ville bli bemötta med kunskap, engagemang samt med ett fokus på det psykiska. Slutsatsen av studien är att yrkesverksamma riskerar att försämra den negativa självbilden samt individernas psykiska mående. För att undvika detta krävs att den yrkesverksamma fördjupar sin förståelse och kunskap kring ett bra bemötande mot individer med självskadebeteende.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare ser på sin egen matematikundervisning i relation till elevernas olika inställningar och attityder till ämnet. Jag har även valt att undersöka hur lärarna själv ser på ämnet matematik och om det är något som eventuellt påverkar deras undervisning. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med sex utbildade grundskollärare alla verksamma i årskurs 1-3.   Resultatet visar att lärarna till stor del är medvetna om elevers olika attityder till matematik. Detta är något som de försöker ta hänsyn till i undervisningen genom att anpassa den så att alla elever ska få en positiv upplevelse av undervisningen i matematik. Det visar också att lärarens egen syn på ämnet kan ha en både positiv och negativ påverkan på undervisningen. För att redovisa det analyserade materialet delades det in i fyra kategorier som har varit centrala under hela arbetsprocessen: Lärarens självförtroende, elevernas attityder, faktorer som påverkar och undervisning för alla.

Bakgrund: Måttlig till svår traumatisk hjärnskada är en allvarlig skada som kan medföra varierande problematik så som psykiska, fysiska och kognitiva nedsättningar. Personer som drabbas av allvarliga sjukdomstillstånd kan uppleva förändringar i självbilden och identiteten.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av sin identitet och självbild efter en traumatisk hjärnskada samt att beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: En deskriptiv design användes för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Studien baserades på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som framkom vid sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat: I föreliggande studie framkommer upplevelser av förluster i identiteten och självbilden kopplat till fysiska och kognitiva nedsättningar samt sociala förändringar. Upplevelser av en inre bevarad självbild beskrivs också. Personerna med traumatisk hjärnskada beskrev också upplevelser av att skapa en ny identitet och självbild. Där acceptans var ett viktigt steg i denna process. Alla artiklar beskrev undersökningsgruppens storlek och hur många av deltagarna som var män och kvinnor. Flertalet av artiklarna beskrev undersökningsgruppen utifrån skadans svårighetsgrad, hur lång tid som gått sedan skadan och orsaken till skadan. Slutsats: Resultatet beskriver att personer som har drabbats av en traumatisk hjärnskada upplever förluster i identiteten och självbilden och upplevelser av att skapa en ny identitet och självbild. Att som sjuksköterska ta del av hur personer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplever sin identitet och självbild kan leda till en ökad kunskap och förståelse för denna grupp och därmed ge förutsättningar till att ge stöd, god kommunikation och vägledning.

The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

Denna studies syfte är att bidra till kunskap gällande hur pedagoger kan påverka barns självbild. För att uppnå syftet har följande frågeställningar använts: Hur bemöter pedagogerna barnens känslor i förskolans vardagliga verksamhet? På vilka sätt anser pedagogerna det är viktigt att arbeta för att kunna skapa en miljö där alla barnen kan känna sig uppskattade och trygga? Metoderna som användes för att söka svar på ovanstående frågor, var både intervjuer och observationer där tre förskoleavdelningar deltog. Tre pedagoger intervjuades om sin syn på pedagogens betydelse för barns självbild och utöver detta observerades hur pedagogerna bemötte barnens känslor. Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt har en avgörande betydelse för hur barnens självbild ser ut, då både utifrån hur de bemöter barnen och utifrån hur de arrangerar samt utformar miljön på förskolan. Vidare framkommer att barns känslor oftast uppmärksammas och bekräftas, men att de ibland kan avstyras. Slutsatserna som dras är att pedagogernas förhållningssätt är av största vikt för hur barns självbild ser ut, genom att deras bemötande och organisering utav miljö påverkar hur barnen känner för sig själva.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse efter en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design utfördes som baseras på elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna analyserades och resultatet presenteras med hjälp av huvudteman och underteman baserat på fynden i analysen. Resultat: Resultatet byggdes upp av två huvudteman, fysiska och psykiska svårigheter samt existentiella och sociala utmaningar. Under dessa teman formulerades fem underteman, Att leva med smärta, en förändrad identitet och självbild, oro och känsla av ensamhet, tankar kring livet och döden, familjen och samhället. Slutsats: Litteraturöversikten visade på hur kvinnors kroppsuppfattning påverkades negativt efter en mastektomi, då de kände sig mindre kvinnliga och inte bekväma i sin kropp framför sin partner vilket påverkade sexlivet samt det sociala samspelet med omgivningen. Stöd från familj, vårdpersonal och andra kvinnor med erfarenhet av mastektomi ansågs viktigt.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

No description available.