Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov. Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med vård- och omsorgslärare för att inhämta information och få svar på våra frågor. Vi intervjuade totalt sju lärare både inom gymnasieskolan samt vuxenutbildningen på fyra olika skolor. I vår bakgrundslitteratur fann vi att personer inom autismspektrumet kan fungera bra som omsorgspersonal och att dessa personer har gemensamma drag med liknande symtom. Styrkan i dessa och vilka konsekvenser de får i det dagliga livet kan dock se mycket olika ut. Det råder överenstämmelse mellan litteratur och lärarna vad det gäller innebörden av empati och dess betydelse för vård- och omsorgsarbete. De intervjuade lärarna ansåg sig inte ha så stor erfarenhet av dessa elever men efterfrågar mer kunskap om hur de kan stödja dem. Enligt lärarna är empati inte det största bekymret för dessa elever.  I vårt bakgrundsmaterial fann vi flera exempel på hur lärare skulle kunna stödja dem i deras yrkesutveckling. / This study is based on qualitative interviews with seven social health care teachers in upper secondary school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students school and adult education. The purpose of the study is to find out if they feel that students with high-functioning autism spectrum may work in health and social care from an empathic perspective and do the teachers consider themselves to have enough experience and knowledge to support these students in their professional development. In our background literature, we found that individuals within the autism spectrum can serve well as carers and according to the teachers is empathy not the greatest concern for these students. The interviewed teachers did not consider themselves to have much experience of these students, but requires more knowledge about how they can support them. In our background materials, we found several examples of how teachers could support them in their professional development.

No description available.

Abstract This study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive. During the interview sessions, it emerged that it is essential that the teacher is involved and empathetic. Regarding groups experienced men that small groups were the optimum while women wanted larger groups. The women also felt that men were easier to associate with. Finally, it emerged that all of the students had experienced exclusion, bullying and often had a poor self-image. Their experience regarding the diagnosis is better understanding of others but also that it reinforced the sense of being different.The discussion dealt with educational implications as to our results. From these results are drawn conclusions how schools should be organized to promote inclusion.Keywords: autism spectrum condition, diagnose, inclusion, self-image.

Brist på sociala färdigheter är en svårighet som kopplas till autismspektrumtillstånd (AST). Många olika interventioner har föreslagits för att förbättra sociala färdigheter för barn och ungdomar med AST med blandade resultat. KONTAKT är en relativt ny manualbaserad metod som fått ökat intresse inom kliniska verksamheter och forskning. Syftet med studien var att utvärdera kort- och långsiktiga behandlingseffekter av KONTAKT. Studien genomfördes vid en Barn- och ungdomshabilitering som en klinisk effektstudie utan kontrollgrupp. Fem pojkar i 15-årsåldern, 11 föräldrar samt ett antal lärare till var och en av pojkarna deltog i studien. Data samlades in genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. De kvantitativa resultaten visade huvudsakligen inte på någon effekt förutom en viss positiv förändring avseende föräldrarnas upplevelse av ungdomarnas sociala färdigheter, medan de kvalitativa resultaten skulle kunna antyda en mer positiv förändring. Sammanfattningsvis skulle KONTAKT kunna vara en användbar metod för att förbättra sociala färdigheter. Resultatet bör dock tolkas med försiktighet med tanke på urvalsstorleken, frånvaron av kontrollgrupp samt databortfall. Vidare forskning med randomiserade kontrollgrupper behövs för att kunna säkerställa effekten av KONTAKT.

Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det beskrivs som en livslång funktionsnedsättning utan botemedel. Forskning visar att det är 20 % vanligare att barn med autismspektrumtillstånd behöver mer sjukhusvård, jämfört med barn som har en normal kognitiv utveckling. Vetenskapliga studier har även visat att genom en djupare förståelse hos vårdpersonal för hur föräldrarnas välmående påverkas kan man senare gå vidare med att undersöka vilken insats från vården som familjen är i behov av. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd. Metod: Datainsamling till litteraturstudien utfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. Till resultatdelen analyserades och sammanställdes 10 kvalitativa empiriska studier med inspiration av Fribergs analysmetod och beskrivande syntes. Resultat: Upplevelserna av att leva i en familj där ett barn har autismspektrumtillstånd påverkar hela familjen och deras sociala nätverk. Resultatet i litteraturstudien innefattade svårigheter att finna en balans i föräldrarollen samt hur denna roll kunde balanseras för att tillgodose barnets behov. Många föräldrar upplevde en åsidosatthet från både familj, vänner och samhället. Genom att föräldrarna godtog barnets funktionsnedsättning kunde de se livet ur ett nytt perspektiv vilket hjälpte dem att finna hopp och en inre styrka. Slutsats: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd kan innebära många olika känslor som innefattar både emotionella och sociala påfrestningar i vardagen. Föräldrarnas upplevelser av sin livssituation var individuella men gemensamt för samtliga föräldrar var att de alltid försökte göra det bästa de kunde utifrån den nya riktningen livet hade tagit. / Background: Living in a family where a child has autism spectrum disorder affects their whole life situation. Usually a child with autism spectrum disorder requires support from their parents during their entire life. According to recent studies that are included in this literature study identifies that these individual needs may have negative effects on parents. Autism spectrum disorder is a neuropsychiatric disability where the person has a different way to take in, process and interpret information. ASD is a lifelong disability with no cure. Studies have shown that 20 % of children with autism spectrum disorder need more hospital treatment, compared with children with normal cognitive development. Scientific studies have also shown that through a deeper understanding of health professionals on how parents' well-being is affected you can later go on to examine the contribution of the care that the family is in need of. Aim: The aim of this study was to describe parent’s experiences of living in a family where a child has autism spectrum disorder. Methods: Collecting data for the study was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. In this literature study 10 qualitative empirical studies were analysed and compiled with Friberg’s method of analysis, inspired by descriptive synthesis. Results: The experience of living in a family where a child has autism spectrum disorder affects the entire family and their social networks. The results of this literature study included the difficulty of finding a balance in their parental role and how this role can be balanced to meet the child's needs. Many parents felt omitted from family, friends and society. By accepting their child's disability parents could see life from a new perspective which helped them find hope and inner strength. Conclusion: Being a parent to a child with autism spectrum disorder may involve many different emotions which includes both emotional and social stresses of everyday life. The experiences were individual but the most common things for these parents was that they all tried to do everything they could for their children based on the new direction their life had taken.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar. Studien pekar på betydelsen av kunskap och förståelse för att barn inom ASD behöver ges möjlighet att utveckla en fungerande kommunikation och att kommunikationsverktyget PECS kan bidra till detta.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur föräldrar till barn med autism kan påverka att deras barn får resurs på förskolan samt öka förståelsen för hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med autism. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är inom autismspektrumtillståndet (AST). Resultat visar att det krävs mycket av föräldrarna för att barnet ska få rätt stöd, framförallt tar det väldigt mycket tid att planera och gå på möten vilket går ut över föräldrarnas jobb. Föräldrarna beklagade sig även över den autismkompetens resurspersonen saknar. Barnen i studien fick resurs innan diagnostiseringen stod klar men trots resurs anser föräldrarna att barnen inte får tillräckligt stöd. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv, då samhället bygger på sociala interaktioner med varandra. Föräldrarna har liknande känslor av att ha ett barn med autism. Slutsatsen av studien är att det krävs mycket tid av föräldrarna och förskolan fungerar inte alltid som en inkluderande miljö. Mer autismkompetens behövs för att förskolan ska bli en miljö för alla.

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med autismspektrumtillstånd är på många sätt påfrestande och utmanande. Som en följd av detta upplever dessa föräldrar i högre grad stress, vilket medför en större risk för emotionell och psykologisk påverkan på olika sätt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om denna ökade risk och efter bästa förmåga stödja dessa föräldrar och deras barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades utifrån Evans kvalitativa analysmetod för beskrivande analys. Resultat: Resultatet grundades i fyra teman och nio subteman som syftar till att på olika sätt beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. De fyra huvudteman beskriver; påverkan på relationer, tillgång till stöd och hjälp, påverkan på föräldraskapet samt positiva aspekter. Slutsatser: Genom litteraturstudien framkom att genom påfrestande relationer, bristande stöd och hjälp från sjukvården och att ständigt bli ifrågasatt kring sitt föräldraskap löper dessa föräldrar en större risk för ohälsa i form av stress, ångest och i förlängningen depression och utmattning. Sjuksköterskan kommer möta dessa föräldrar på olika platser i vården och behöver därför vara medveten om den ökade risk för ohälsa som de löper och vara uppmärksam på tecken eller symptom på detta.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsvariation och ett brett spektrum som kännetecknar kommunikationsbesvär, svårigheter att anpassa sig i sociala sammanhang samt upplevelse av sensoriska anomalier. Personer med autismspektrumtillstånd kan förekomma inom alla vårdaspekter och har högre risk att drabbas av samsjuklighet i jämförelse med personer utan autismspektrumtillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur vuxna personer med autismspektrumtillstånd upplever bemötandet inom vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio artiklar användes från databaserna PubMed och CINAHL. Analysen av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys som beskrivet av Elo och Kyngäs (2007). Resultat: Huvudkategorin som identifierades var varierande personcentrering av vården som bestod av tre kategorier: inkonsistenta individperspektiv, ojämn kompetensnivå och bemötande genom vårdmiljö.  Slutsatser: Personer med autismspektrumtillstånd upplever bemötande inom vården som otillfredsställande med många brister kring anpassningen av bemötandet. Positiva upplevelser var begränsade och baserades på personcentrerade förhållningssätt i bemötandet av patienterna. Comfort theory av Kolcaba et al. (2006) kan användas som stöd för hur man kan individanpassa bemötandet till personer med autismspektrumtillstånd. / Background: Autism Spectrum Disorder is a neurodevelopmental condition and a broad spectrum characterized by communication difficulties, challenges adapting to social situations, and experiences of sensory anomalies. Individuals with autism spectrum disorder can be present across various aspects of healthcare and have a higher risk of comorbidity compared to those without autism spectrum disorder. Aim: The aim of the study was to describe how adults with autism spectrum disorder experience healthcare meetings.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Ten articles were selected from the PubMed and CINAHL databases. Data analysis was performed using qualitative content analysis, following the method described by Elo and Kyngäs (2007). Results: The main category identified was varied person-centered care, consisting of three categories: inconsistent individual perspectives, uneven competency level and meeting through healthcare environment. Conclusions: Individuals with autism spectrum disorder perceive the healthcare treatment as unsatisfactory, highlighting numerous deficiencies in the adaptation of care. Positive experiences were limited and based on person-centered approaches in patient interactions. Comfort theory by Kolcaba et al. (2006) can serve as a supportive framework for tailoring the healthcare meeting to individuals with autism spectrum disorder.