Background: It is common that children and adolecsents with Aspergers syndrome have impaired motor skills and are less physically active than neurotypical children and adolecsents. Studies conducted on neurotypical children shows that children and adolecsents who are regular physical active also have a good motor control and a good physical self-esteem. The purpose of this study was to investigate the physical self-esteem of children and adolescents with Aspergers syndrome. Study Group: 36 children and adolescents aged 9-15 years with a diagnosis of Aspergers syndrome was asked to participate in the survey. 18 children, 16 boys and 2 girls, responded to the questionnarie about physical self-esteem which 17 of the answers could be used in the study. Methods: The translated questionnarie “Such I am” CY-PSPP was reworked into “Who resembles me” to better suit the target audience. The questionnaire was tested for validity at 14 neurotypcal children and adolescents aged 10-15 years. The study group also had to fill out a background form with information on age, gender, those who considered themselves physically active and if you participate in any physical recreational activity. Results: The test of validity showed that the nine children who were physically active in a group activity in their leisure time perceived lower in all domains compared with the 8 children who were not physically active in their leisure time. Discussion: The result is not consistent with the research done on neurotypical children as they show that performing physical activity correlates with the level of physical self-esteem. This study shows the opposite result. The question should be asked whether children and adolescents with Aspergers syndrome should be offered training in more custom shapes.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin följt av hur Funktionsinriktad Musikterapi – FMT växte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med två adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogör för den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin. För att beskriva resultatet har jag valt att använda mig av s.k. analystabeller, dessa tabeller ger en beskrivning av hur jag uppfattar adepternas utveckling av sina funktioner över tid. Resultaten visar på förbättringar hos båda adepterna. Den stora avgörande skillnaden för adepternas förändring, är den tid som krävts för den enskildes utveckling.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå. Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar. De upplevde brist på professionellt stöd från de sociala verksamheterna vilket resulterade i att de ständigt fick anstränga sig och kämpa för barnets rättigheter. Stress och utmattning hos mödrarna bidrog till att deras egen hälsa inte prioriterades. Vidare uttryckte mödrarna oro inför framtiden och funderade mycket kring vad som kunde förväntas i framtiden för deras barn. Slutsats: Att vara mamma till ett barn med AST kan och innebär i de flesta fall en förändrad livssituation. Barnets behov av stöd i vardagen utgör en omfattande del av mödrars liv, ansträngningar och påfrestningar kan resultera i att mammorna upplever fysiska och psykiska besvär. En ökad kunskap och erfarenhet om de svårigheter mammor till barn med autismspektrumtillstånd kan ställas inför, kan vara betydelsefullt för vårdrelationen och utgöra viktig information för utformning av omvårdnaden av både barn och föräldrar.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärarens uppfattningar av att inkludera barn medautismspektrumtillstånd i förskolans verksamhet. Studien är kvalitativ, där fyra förskollärare sombesitter 10-40 års erfarenhet av att arbeta med barn med autismspektrumtillstånd, har intervjuats i enhalvstrukturerad intervjuform. Empirin har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultatet bekräftar tidigare forskning, men tillför även de utmaningar förskolläraren ser i arbetetmed barn med autismspektrumtillstånd. De utmaningar som sågs var oförståelsen ifrån andrakollegor samt andra föräldrar. Förskollärarna ansåg även att de behövde mer tid för reflektion ochstöd i sitt arbete i inkludering av barn med AST i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av karies hos barn med autismspektrumtillstånd (AST) i jämförelse med barn utan detta tillstånd. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i den medicinska databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att i fyra av nio sammanställda artiklar var kariesförekomsten högre hos barn med AST jämfört med barn utan AST och i resterande fem artiklar visade resultatet lägre kariesförekomst hos barn med AST jämfört med barn utan samma tillstånd. Resultatet visade även att barn med AST hade flera riskfaktorer som kan öka risken för kariesförekomst. Slutsatsen är att litteraturstudien visade ett tvetydigt resultat avseende kariesförekomsten hos barn med AST i jämförelse med barn utan samma tillstånd. Det krävs mer forskning inom området.

Inledning Vardagen på förskolan kan innebära en stor utmaning för barn med symptom som motsvarar autismspektrumtillstånd. Utmaningarna kan exempelvis vara hög ljudnivå, svårigheter med både socialt samspel och samspel med andra. I vårt uppdrag som förskollärare beskriver Läroplanen för förskolan (Lpfö 2018, s. 5) att vi ska bidra med att alla barn ska kunna utvecklas och få möjlighet att ha lust att lära. Då barn med autismspektrumtillstånd kan behöva mer stöd än andra barn är det viktigt att förskollärarna, kan ta hjälp av en specialpedagog för att få handledning i förhållningssätt och bemötande. I denna studie har vi valt att fokusera på hur en specialpedagog arbetar och hur hen kan hjälpa förskollärares arbete med barn med symptom inom autismspektrat. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag och vilket stöd hen kan ge pedagoger som arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamling. Vi har utfört fyra intervjuer med specialpedagoger i två kommuner. Resultat Vårt resultat visar att specialpedagogen hjälper och handleder arbetslaget när de har ansökt om hjälp från en specialpedagog. Därefter träffar specialpedagogen arbetslaget för att få en bättre förståelse för ärendet och vad pedagogerna hittills har vidtagit för åtgärder. Specialpedagogens uppdrag är att ge arbetslaget den hjälp som krävs för att barn med symptom inom autismspektrat ska få en bra tid på förskolan. Specialpedagogen ger råd till pedagogerna om hur de exempelvis kan förändra lärmiljöer och använda sig av olika hjälpmedel. Respondenterna hade delade meningar om hur mycket tid arbetslaget lägger på att följa upp ärendet tillsammans med specialpedagogen. Några av respondenterna menar att detta kan bero på att förskollärare har lite tid över efter den tid som läggs på barngruppen. Respondenterna är dock eniga om att de vill ge arbetslaget den hjälp som behövs.

Introduktion/Bakgrund: Patienter med autismspektrumtillstånd (AST) kan ha individuella begränsningar som påverkar omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ska kunna utföra individanpassat omvårdnadsarbete samt identifiera faktorer som kan påverka omvårdnaden för patienter med AST. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar omvårdnaden för patienter med AST ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultatet sammanställdes av totalt tio artiklar, sex artiklar från databasen Cinahl och fyra artiklar från Psycinfo. Sökningen i databasen PubMed har inte resulterat i några relevanta artiklar. Kvalitetsgranskningen utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar genomfördes för att säkerställa artiklarnas kvalitet. Resultat: Faktorerna som framkom i resultatet var att samverka med patientens närstående, brist på sjuksköterskans kompetens, det underlättar omvårdnaden om planering är utförd, sjuksköterskan behöver anpassa kommunikationen till patienten och det finns vissa miljöfaktorer som påverkar omvårdnaden.  Dessa faktorer grupperades i fem kategorier. Slutsats: Litteraturstudien har identifierat ett flertal faktorer som påverkar omvårdnaden för patienter med AST. Faktorerna som påverkar är att sjuksköterskan ska samverka med närstående, att sjuksköterskan har bristfällig kompetens om AST, att planering är nödvändigt inför besöket för patienten med AST, att kommunikationen ska individanpassas samt att miljön påverkar.

Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden. Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST. Bakgrund: Att bli sjuk och hamna på sjukhus kan vara en stor omställning för vem som helst, men för en person som har autismspektrumtillstånd (AST) kan det vara en ännu större utmaning. Personer med AST har ett stort behov av rutiner och är mycket känsliga för starka sinnesintryck så som lukt, ljud och känsel. Personer med AST kan även ha svårt att uttrycka känslor på ett sätt som anses vara normalt för neurotypiska personer. Allt detta kan göra det svårt att vårda en person med AST, om det finns brister i kunskapen om autism och hur det påverkar personen som lever med det. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om hur den ska bemöta och hantera de situationer som kan uppstå. Syfte: Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskan erfarenhet av att vårda individer med autismspektrumtillstånd inom slutenvård.   Metod: En allmän litteraturöversikt med ett kvalitativt perspektiv baserad på sex vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som var Faktorer som sjuksköterskan upplever som hinder för omvårdnaden, Främjande aspekter som underlättar sjuksköterskans omvårdnad och Identifierade behov av förändring/förbättringsområden. Slutsats: Dessa individer är en patientgrupp som på grund av sina speciella förutsättningar är en extra utsatt grupp. Med AST kommer många utmaningar som försvårar omvårdnaden för sjuksköterskan. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att ha förståelse för dessa individer. I dagsläget finns det ingen direkt utbildning om individer med AST detta gör att sjuksköterskor får förlita sig på sin erfarenhet när det kommer till omvårdnaden för individer med AST.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur rektorer och förskollärare arbetar med att främja delaktighet för barn med autismspektrumtillstånd. Frågeställningarna som besvaras behandlar hur socialt samspel främjas, hur resurser nyttjas och hur fysiska lärmiljöer anpassas. Empiri insamlades genom semistrukturerade intervjuer med tre förskolelärare och fyra rektorer. En tematisk analys gjordes av empirin och resultatet analyserades med utgångspunkt i sex delaktighetsaspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, autonomi och engagemang. Ett särskilt fokus sätts på sådant som kan uppfattas som stödjande respektive hindrande utifrån relationella och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att förutsättningarna att uppleva tillhörighet i barngrupper varierar. Förskolors miljöer och arbetssätt anpassas för att förbättra tillgängligheten och möjliggöra för samhandling men tvivel uttrycks beträffande huruvida barn med grav autism upplever engagemang i förskolan. Vid några enheter uppges huvudansvaret för barn med AST överlämnas på personal med lägre kompetens, något som kan ses som ett tecken på bristande erkännande. Informanterna får stöd från specialpedagoger och habiliteringen men ekonomi uppges vara ett hinder för att anställa personal med specialpedagogisk kompetens. Avskärmande lösningar förekommer, något som bidrar till att autonomi kan upplevas som den mest problematiska delaktighetsaspekten Slutligen nämns att interventionsprogram som IBT förekommer i förskolorna, något som informanterna uttrycker motstridiga känslor inför. Några centrala slutsatser är att det föreligger behov av kartläggning, yrkesöverskridande samarbeten och en översikt av hur resurser nyttjas i förhållande till olika aspekter av barns delaktighet.

Elever med autismspektrumtillstånd (AST) som går i traditionell skolklass utan stöd kan bli socialt segregerade och uppleva skoltillvaron som övermäktig. Det vanligaste skälet tycks vara bristande anpassningar och stöd samt låg kompetens kring elever med AST. Kunskap om elever kan ses som nyckeln till inkludering för elever med AST (Falkmer, 2013). Vi vill öka förståelsen kring vilka svårigheter elever med AST kan ha med läsförståelse och vilken typ av stöttning speciallärare/specialpedagoger kan använda. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med åtta speciallärare/specialpedagoger om hur de stöttar elever med AST och vilka svårigheter de upplever att eleverna har. Informanter berättar att eleverna ofta har svårt med språkförståelsen, förstå helheten, svårigheter med inlevelseförmågan, tolka och förstå det outsagda och att skapa sig mentala bilder. Läsförståelse kräver stor ansträngning för elever med AST. Eleverna behöver ofta mer tid vid läsförståelseuppgifter, men också mer tid med lärare. Stödet informanterna beskriver är individualiserat och bygger på samtal och god organisation. Det teoretiska perspektivet bakom utsagorna verkar vara detsamma för alla informanter. Utifrån sin erfarenhet av elever med AST tycks de vara nästan helt eniga i sin beskrivning av svårigheter och de undervisningsmetoder som kan leda till bättre läsförståelse.Nyckelord