Inledning Vardagen på förskolan kan innebära en stor utmaning för barn med symptom som motsvarar autismspektrumtillstånd. Utmaningarna kan exempelvis vara hög ljudnivå, svårigheter med både socialt samspel och samspel med andra. I vårt uppdrag som förskollärare beskriver Läroplanen för förskolan (Lpfö 2018, s. 5) att vi ska bidra med att alla barn ska kunna utvecklas och få möjlighet att ha lust att lära. Då barn med autismspektrumtillstånd kan behöva mer stöd än andra barn är det viktigt att förskollärarna, kan ta hjälp av en specialpedagog för att få handledning i förhållningssätt och bemötande. I denna studie har vi valt att fokusera på hur en specialpedagog arbetar och hur hen kan hjälpa förskollärares arbete med barn med symptom inom autismspektrat. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag och vilket stöd hen kan ge pedagoger som arbetar med barn med autismspektrumtillstånd i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamling. Vi har utfört fyra intervjuer med specialpedagoger i två kommuner. Resultat Vårt resultat visar att specialpedagogen hjälper och handleder arbetslaget när de har ansökt om hjälp från en specialpedagog. Därefter träffar specialpedagogen arbetslaget för att få en bättre förståelse för ärendet och vad pedagogerna hittills har vidtagit för åtgärder. Specialpedagogens uppdrag är att ge arbetslaget den hjälp som krävs för att barn med symptom inom autismspektrat ska få en bra tid på förskolan. Specialpedagogen ger råd till pedagogerna om hur de exempelvis kan förändra lärmiljöer och använda sig av olika hjälpmedel. Respondenterna hade delade meningar om hur mycket tid arbetslaget lägger på att följa upp ärendet tillsammans med specialpedagogen. Några av respondenterna menar att detta kan bero på att förskollärare har lite tid över efter den tid som läggs på barngruppen. Respondenterna är dock eniga om att de vill ge arbetslaget den hjälp som behövs.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

Göransson, Sandra (2021). En kvalitativ studie kring det specialpedagogiska uppdraget. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur specialpedagogsstudenter och förskollärare beskriver och förstår specialpedagogens uppdrag och utgår ifrån följande frågeställningar: 1. Hur förstår och beskriver ett antal specialpedagogsstudenter sitt kommande uppdrag? 2. Vilka förväntningar och vilken syn har ett antal förskollärare från förskolan påspecialpedagogens uppdrag?                                                                                3. Vilka likheter och skillnader finns det i synen på specialpedagogens uppdrag mellanyrkesgrupperna? Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori med fokus på helhetsperspektivet och Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell för att skapa en förståelse för det specialpedagogiska uppdraget utifrån olika hierarkiska nivåers påverkan och samverkan. Examensarbetet är en kvalitativ studie som utgår ifrån det vetenskapliga arbetssättet somkallas för abduktion, där det hela tiden sker en växelverkan mellan empiri och teori i arbetet (Larsen, 2018). Resultatet i studien visar att det specialpedagogiska uppdraget påverkas på olika nivåer vilket bidrar till yrkets komplexitet. Avsaknaden av tydliga riktlinjer för vad som kan förväntas av en specialpedagog leder till att specialpedagogsstudenter och förskollärare i denna studie inte riktigt uppfattar uppdraget på ett likvärdigt sätt. Vidare visar resultatet att ett fungerande samarbete mellan de olika nivåerna och aktörerna i förskolan är av betydelse för att möjliggöra det förebyggande arbetet. Studien kan även bidra till att specialpedagoger får en ökad förståelse för det tydliggörande arbetet i möten med olika aktörer. Detta för att minimera risken för olika förväntningar som i längden kan drabba arbetet på ett negativt sätt. Vidare blir vikten av kommunikation mellan de olika nivåerna tydligt för att bidra till ett öppnare system och en gemensam förståelse.

Undersökningen utgår från åtta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt deras syn på och möjligheter att arbeta utvecklingsfrämjande på förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklinsfrågor i förskolan. / We have interviewed eight specialeducators because we were interested in their vision of and impact on preschools development. The aim of this study is to contribute to an increased usage of the specialeducators compentence and extand the use of it in school development.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar. Jag vill med denna undersökning rikta fokus och uppmärksamhet på hur specialpedagogen uppfattar olika specialpedagogiska perspektiv i sitt uppdrag. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur specialpedagogerna upplever sitt uppdrag och hur det utförs i ett systemteoretiskt perspektiv samt hur de uppfattar att olika aspekter framträder och samverkar i deras uppdrag. Jag vill se hur uppdraget definieras och verkställs av specialpedagogerna själva mot de ramar olika styrdokument ger och undersöka hur specialpedagogernas uppdrag och kompetens kan, bör och vill användas. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta intervjuer av specialpedagoger som är verksamma inom grundskolans, f-9- organisation för att lyfta fram deras uppfattning och syn på hur specialpedagogiken och specialpedagogerna genomför sitt uppdrag i perspektivet kring de styrdokument som anger uppdraget. I undersökningen visar det sig att specialpedagogernas uppdrag ser olika i ut i de organisationer och på de olika nivåer specialpedagogens arbetar. Att dessa uppdragsgivare organiserar specialpedagogernas uppdrag med olika resurser och förutsättningar visar på hur olika aspekter formar uppdraget ur ett praktiskt perspektiv där specialpedagogerna ser och viktar andra delar av uppdraget och kompetensen, t.ex. handledning, att kunna bättre bidra till en hållbar utveckling av specialpedagogisk verksamhet inom de olika system de verkar.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogiska insatser som skolan kan erbjuda för att underlätta för elever, som lever med psykisk ohälsa, att genomföra sin gymnasieutbildning. För att belysa detta behövde jag få del av elevers egna erfarenheter från sina gymnasiestudier. Sex elever som lever med psykisk ohälsa, och förväntas ta studentexamen inom ramen av tre år intervjuades för studien I studien framkommer att det är avgörande för eleverna att möta mentorer och lärare som lyssnar på och bekräftar dem för att de ska fortsätta sina studier. Specialpedagogens har ett betydelsefullt uppdrag att genom handledning stärka mentorer och lärare i deras roll, sprida kunskap och information om psykisk ohälsa samt framhålla betydelsen av att bygga starka band med elever. När betydelsen av relationer betonas och prioriteras skapas de förutsättningar som krävs för att kunna erkänna och lyfta problemen kring psykisk ohälsa och få bort skammen så att fler elever kan få den hjälp och det stöd de behöver snabbare. Förutsättningen för att mentorer och lärare ska kunna vara ute med eleverna och arbeta relationsskapande är att organisationen tillåter och ger förutsättningar för det arbetet. Här har specialpedagogen ett viktigt uppdrag att påverka skolledningen och EHT samt arbeta organisatoriskt genom kunskapsspridning och handledning. Studien är av explorativ karaktär och ger inte ett tillräckligt underlag för att kunna dra några definitiva slutsatser om hela populationen elever med psykisk ohälsa. Dock har genom intervjuerna ett mönster framträtt som är av värde att undersöka vidare.

Tidigare forskning gör gällande att specialpedagogens uppdrag ofta är komplext och i hög grad kan skifta beroende av olika faktorer. I samband med utbrottet av Covid19 våren 2020 ställdes undervisningen hastigt om i den svenska gymnasieskolan. Omställningen används i denna studie för att belysa specialpedagogens uppdrag.  Syftet med studien är att skapa kunskap om det specialpedagogiska uppdraget och specialpedagogens roll vid förändring genom det specialpedagoger uttrycker om sina uppfattningar och upplevelser rörande uppdrag och roll vid tiden före, under och efter omställningen från närundervisning till distansundervisning. Vidare är syftet att analysera hur specialpedagogen på bästa sätt kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för lärandet, och hur detta kan bli möjligt.  Då intresset för studien är specialpedagogers uppfattningar, åsikter, attityder och känslor, det vill säga specialpedagogernas egna upplevelser, kan studiens infallsvinkel beskrivas som fenomenologiskt inspirerad. Semistrukturerade intervjuer är metoden som används för datainhämtning. Det teoretiska analysbegrepp som används för att diskutera specialpedagogens uppdrag och roll är förändringsagent. Begreppet ligger till grund för den modell, kallad Specialpedagogen som förändringsagent-modellen, som har operationaliserats inom ramen för denna undersökning och som används för att tydliggöra respondenternas roller, och förskjutningen av de samma.    Studien visar att specialpedagoger upplever att de borde arbeta mer med handledning och skolutveckling för att på så sätt stödja elevers lärande,  än de i själva verket gör. Examensmålen stödjer det specialpedagoger uttrycker, då stöttning av elever är en del av uppdraget. För att specialpedagoger ska kunna ägna sig åt skolutveckling, krävs att detta är i förväg förhandlat och förankrat i organisationen. Dessutom krävs stöd, både från skolledning och från kollegor tillhörande samma profession, för att specialpedagoger ska kunna hävda sin roll då specialpedagogrollen innebär stora utmaningar i att svara upp mot de många olika behov som finns  i skolan.

Sammanfattning/Abstract: Hansson, Mette (2024). Lärares och rektorers förväntningar på den specialpedagogiskakompetensen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie är tänkt att bidra med att synliggöra hur den specialpedagogiska kompetensennyttjas på två skolor, samt vilka förväntningar lärare och rektorer på skolorna har på specialpedagogen och specialläraren. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers uppfattningar om specialpedagogiskaprofessioners kompetens och uppdrag i skola. Följande frågeställningar utgår studien ifrån, • Vilka uppfattningar har rektorer om behovet av specialpedagogisk kompetens på skolor? • Vilket behov upplever lärare att de har gällande specialpedagogisk kompetensen påskolor? • Hur används den specialpedagogiska kompetensen på skolor? Teori: I studien har Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori använts för att tolka resultatet,professionsteori har använts för att belysa komplexiteten i specialpedagogens roll. Därutöverhar de specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska-, det kritiska ochdilemmaperspektivet använts. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bredd och ett djup i respondenternassvar. Fyra lärare och två rektorer från två olika skolor intervjuades. Materialet analyserades utifrån tematisk analys där underteman och slutligen huvudteman utkristalliserades. Resultaten tolkades genom Bronfenbrenners (1979) ekologisk systemteori, professionsteori samt despecialpedagogiska perspektiven. Resultat: Resultatet visar att det finns en otydlighet kring specialpedagogens och speciallärarens roller.Lärarna i studien uppfattar att specialpedagogens roll handlar om generella insatser kring lärmiljöer på gruppnivå, men även kring elevers beteenden. Lärarna gav även uttryck för en önskan om att specialpedagogen ska arbeta närmre verksamheten och gärna inne i klassrummet.Speciallärarens uppdrag visade sig vara tydligare och helt kopplat till undervisning. Det blev synligt i resultatet att rektorers uppfattningar om de specialpedagogiska uppdragen hade en tydligare uppdelning, även om de använde den specialpedagogiska kompetensen på olika sätt i de olika verksamheterna. Specialpedagogiska implikationer: Studiens resultat visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierar från skola till skola. Avsaknaden av jurisdiktion leder till konsekvenser som otydliga arbetsuppgifter och variationen i dessa. Ansvaret för hur specialpedagogen får utföra sitt arbete med uppgifter som harmonierar med beskrivningen i examensförordningen ligger hos rektor, som är ansvarig för att fördela arbetet och använda kompetensen på ett adekvat sätt.

No description available.