Sammanfattning Denna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid. En del tittar på vad elever tidigare gjort, andra fokuserar situationen här och nu medan ett tredje fokus handlar om att se framåt och relativt snabbt sätta upp åtgärder för att hjälpa eleven tillrätta med de problem som han eller hon hamnat i. Studien visar att olika tester är vanliga redskap vid utredningar om lärandesvårigheter medan observationer i klassrummet är det dominerande verktyget i en utredning om beteendesvårigheter. I arbetet med pedagogiska utredningar framhåller informanterna att de lärare som ska göra dessa ofta har svårt att ta hänsyn till aspekter på skol- och gruppnivå och att skrivningar på individnivå ofta dominerar. Vidare visar resultatet att flera skolor anser sig behöva utveckla delaktigheten för elever och vårdnadshavare i arbetet med pedagogiska utredningar och att några skolor är missnöjda med den kommungemensamma mall som finns till stöd i arbetet. Kompetenta lärare, kunskap, tid samt ett gott samarbete och öppet klimat i personalgruppen framförs i studien som några särskilt viktiga faktorer för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd.

Syftet är att kartlägga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med åtgärdsprogram. Frågeställningar vi vill ha svar på i arbetet är: Hur ser arbetsgången ut kring åtgärdsprogram? Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprättande av åtgärdsprogram? Hur beskrivs åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Eftersom vi båda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av särskilt stöd så kändes det naturligt att välja att fördjupa oss i arbetet kring åtgärdsprogram. Med tanke på att vi läser till specialpedagoger så tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förväntade helhetssyn. Vi förväntade oss att hitta åtgärder främst på individnivå och vågade inte hoppas på att hitta särskilt mycket på grupp- och skolnivå. För att kunna genomföra studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer samt analyserat ett antal åtgärdsprogram. Genom intervjuerna fann vi att specialpedagogerna används på olika sätt både i samband med åtgärdsprogram och med tanke på övriga arbetsuppgifter. Studien visade att det är svårt att dela in de olika åtgärderna på de olika nivåerna. Det visade sig i våra intervjuer och i dokumentanalysen att det förekommer åtgärder på skol-, grupp- och individnivå och att de på skolorna arbetar med att utveckla klassrumsmiljön för att ge fler elever möjligheter att lyckas. Vi såg också att arbetsgången kring åtgärdsprogram var likartad på de olika skolorna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman; specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus. Elevhälsan betonar skolans organisation, kultur och värdegrund i en pedagogisk utredning medan skolan lägger större vikt på individ och grupp.

SAMMANFATTNING Författare Fahria Eriksson Åtgärdsprogram under luppen   Antal sidor: 44   Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys. Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan. Det är ett perspektiv där skolsvårigheter ses som bundna till individen och det blir denne som ska anpassas till skolsystem istället för att skolan anpassas till individers olikhet.

Applehoff, Cornelia och Arnström, Emma (2021). Förskollärares syn på pedagogiska utredningar brukbarhet i förskolan -Ur en specialpedagogisk synvinkel. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv önskar vi ge en ökad förståelse om pedagogernas syn på pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt brukbarhet av dokumenten i förskolan. Vi vill också kunna bidra med att specialpedagoger systemteoretiskt appropriera kunskaper för att kunna implementera arbetet med utredningar och åtgärdsprogram och i förlängningen sträva efter en likvärdig förskola.  Syfte med ämnet för examensarbetet är att kunna få en samlad bild av hur förskollärare i förskolan upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Genom att studera hur pedagogerna brukar pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram kan vi skapa en bild av hur samarbetet i organisationen ser ut gällande dessa begrepp. Därför har de centrala frågeställningarna varit  ● Vad har pedagogerna för upplevelser av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram? ● Vad kännetecknar samarbetet i organisationen av pedagogiska utredningar och  åtgärdsprogram?  Studiens empiri har efter analys diskuterats utifrån systemteori och sociokulturellt perspektiv. Systemteori ligger till grund för att våga se helheter medan det sociokulturella innebär att pedagogerna diskuterar, ifrågasätter, reflekterar och samarbetar med varandra. Genom att inspireras av den fenomenologiska metodansatsen har intresset främst grundat sig i hur pedagoger upplever brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Empirin är sammanställd efter intervjuer med fem förskollärare. Analys av narrativen gjordes utifrån den insamlade empirin och därefter har tre teman upptäckts; brukandet av pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, förskollärarnas perspektiv på innehållet i pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram samt samarbete inom organisationen. Dessa tre teman är sedan presenterade i resultatet och vidare diskuterade. Resultatet visar att samarbete existerar på förskolorna mellan kollegor, rektor och specialpedagogen. Alla informanterna önskade fler forum för reflektion och diskussion. Vi såg också i resultatet att informanterna hade svårt att förstå pedagogiska utredningar och åtgärdsprogrammets innebörd men de var alla överens om att det var till gagn för barnen och verksamheten. 3 Utifrån studiens empiri finns där mycket att arbeta på utifrån ett specialpedagogiskt synsätt. Vi anser att workshops och delaktighet vid arbetslagsplaneringar kan utöka pedagogernas kunskaper i hur och varför pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram ska upprättas. Genom att diskutera och reflektera över dessa utredningar vilar på kan pedagogerna appropriera kunskaperna och därmed kunna börja upprätta dem själva. Specialpedagogens roll är bland annat att handleda pedagogerna i förskolan och i arbetet med barn i behov av stöd.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

Sammanfattning/AbstractJohanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser avelevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogicalassessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogicalenquirySkolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.Syftet är att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av denpedagogiska utredningen. Vidare vill jag också undersöka vilka tankar som finns kring de nyaallmänna råden som publicerats 2014. Arbetet ger också en översikt av tidigare forskning ompedagogisk utredning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och en fenomenologisk ansats vill jagundersöka:• Hur ser rutinerna ut kring uppföljning av en pedagogisk utredning ?• På vilket sätt är eleverna involverade/delaktiga i uppföljningen av pedagogisk utredning?• Vilka tankar har specialpedagogen kring de nya allmänna råden för arbete med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram?De teoretiska ansatserna i undersökningen är Socialkonstruktivistisk teori samt Sociokulturell teori.Resultatet visar att gott samspel och kommunikation har en avgörande betydelse för att skapagoda förutsättningar för arbetet kring pedagogisk utredning. I en väl fungerande organisation visarresultatet att tydliga riktlinjer och struktur resulterar i att uppföljningen av pedagogisk utredningfinns med som ett naturligt moment. Det är också i den väl fungerande organisationen somelevperspektivet oftast finns med. I organisationer där riktlinjerna och kommunikationerna ärotydliga och där arbetsbördan upplevs som ansträngd visar resultatet att brister i uppföljning avpedagogisk utredning är vanligt. Respondenternas svar på varför uppföljningen uteblir ochelevperspektivet ibland glöms bort beror i första hand på arbetsbelastningen. Här beskrivs också hurspecialpedagogens sociala position på arbetsplatsen påverkar det specialpedagogiska arbetet. Harrektorn en god inställning till det specialpedagogiska arbetet skapar det också en positiv inställningbland lärarna visar undersökningen. Ytterligare en faktor som kommer fram i undersökningen ärosäkerheten om vad man ska göra om det visar sig att insatserna inte fungerar. Undersökningenvisar att specialpedagogerna är mycket positiva till de nya allmänna råden och välkomnarSkolverkets riktlinjer som uppfattas som tydliga och välkomnas varmt i skolans värld enligtrespondenternaResultatet av undersökningen har lärt mej att förstå vikten av ett gott samspel med skolledningoch lärare. Har jag goda förutsättningar i mitt specialpedagogiska uppdrag är chanserna större attjag lyckas skapa goda rutiner och att jag ska vara extra uppmärksam på rutiner för pedagogiskuppföljning. Undersökningens resultat visar att en stressad arbetssituation kan medföra attuppföljningen av pedagogisk utredning uteblir. Stressen resulterar i att elevperspektivet i denpedagogiska uppföljningen ibland glöms eller väljs bort.Resultatet visar också hur kontinuerliga samtal med lärarna kan främja min position somspecialpedagog. Genom goda relationer skapar jag respekt för det specialpedagogiska arbetet somsedan kan ge större möjlighet till förändring i det pedagogiska arbetet bland lärarna. Minaambitioner som blivande specialpedagog kommer vara att ha kontinuerliga samtal med de läraresom så önskar och vara vaken för hur detta påverkar mitt arbete. Att ständigt utvärdera mitt arbeteger mig möjlighet att kartlägga vad som fungerar bra och vad som kan förbättras i mitt arbetssätt.Sökord : Allmänna råd, Involvering , Uppföljning, Pedagogisk utredning.

Syftet med studien var att beskriva och analysera lärarens roll i och erfarenhet kring arbetet med pedagogiska utredningar, då elever i behov av särskilt stöd i grundskolan är föremål för utredning för mottagande i grundsärskolan. Studien ämnade beskriva och analysera lärarnas erfarenheter av att skriva pedagogiska utredningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå på de utvalda grundskolorna. Vi ville även beskriva hur arbetet kring utförandet av pedagogiska utredningar gjordes utifrån de specialpedagogiska perspektiven. Studien byggde på en kvalitativ studie med 14 intervjuer med verksamma lärare i grundskolan. Den pedagogiska utredningen bestod av två delar; en pedagogisk kartläggning och en pedagogisk bedömning. Resultatet visade att alla lärarna var delaktiga i den pedagogiska kartläggningen kring eleven. I de flesta fall skrev lärarna kartläggningen själva med stöd av en specialpedagog/speciallärare. Kartläggningarnas tyngdpunkt låg på individnivå och till en viss del på gruppnivå. Vår studie visade att i flera fall skrev lärarna bedömningarna med hjälp av en specialpedagog. I ett fall skrev läraren den pedagogiska bedömningen helt själv. Lärarna ansåg att specialpedagogen/specialläraren borde skriva de pedagogiska utredningarna eftersom de har specialpedagogisk kompetens. Studien visade att rektorerna inte var delaktiga, inte heller elever och föräldrar i den grad som Skolverket rekommenderar. Alla deltagare uppgav tidsbristen som ett dilemma. Tidsbristen var avgörande för att påbörja en utredning eftersom den tar lång tid i anspråk att skriva. Många av skolorna saknade tydliga rutiner för hur pedagogiska utredningar skulle genomföras.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa lärares perspektiv på pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och vad dessa leder till. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fem klasslärare och tio speciallärare som arbetar på lågstadiet. Vi utgick då från våra frågeställningar om hur arbetet med pedagogiska utredningar för elever med läs- och skrivsvårigheter beskrivs samt vad en pedagogisk utredning leder till när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. De viktigaste resultaten vi fått fram visar att informanterna anser det positivt att pedagogisk utredning ger en helhetssyn av eleven. Likaså ses tidiga insatser som positiva av våra informanter, vilket går i linje med forskning. Ansvaret för vem som skriver pedagogisk utredning beror på hur skolan är organiserad. Hinder med pedagogisk utredning är att den är tidskrävande att genomföra. Det vi också kunde se är att elever med svenska som andraspråk får vänta längre på pedagogisk utredning då man inte vet vad svårigheterna beror på. Läs- och skrivsvårigheter utreds generellt inte akut utan det är vanligare att man väntar. Vår slutsats är att det är få elever med läs- och skrivsvårigheter som når steget pedagogisk utredning i elevhälsogången. Klasslärarna får istället arbeta med extra anpassningar i klassrummet.