Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Enligt svensk skolas styrdokument ska pedagogiska utredningar syfta till att ge en helhetsbild av elevers skolsituation på skol-, grupp-och individnivå. Denna kvalitativa textstudie avser söka förståelse för hur elever beskrivs i pedagogiska utredningar med hjälp av systemteoretiska tankegångar och specialpedagogiska perspektiv. Vi menar att systemteori som paraplybegrepp bidrar till att påvisa betydelsen av att se elevers skolsituation ur flera perspektiv och kontexter för att bidra till inkluderande arbetssätt. Studien bygger på analys av tjugo pedagogiska utredningar från tre svenska kommuner. Både ett kategoriskt och ett relationellt perspektivsyns i vår analys. Dock visar resultatet att en röd tråd mellan beskrivningar av syfte, elev samt åtgärder saknas i dokumenten. Vidare saknas beskrivningar av relationer och samspel runt eleven i de pedagogiska utredningar som analyserats. Tidigare forskning som presenteras i studien pekar på värdet av att belysa elevers olika kontexter samt att pedagogers syn på elevers olikheter är avgörande vid ett inkluderande arbete. Vidare visar studier vikten av gemensamma förhållningssätt inom personalgrupper i pedagogiska verksamheter. / In accordance with the Swedish School ́s governing documents, pedagogical investigations should provide an overall picture of the pupils’ school situation at both school-, group-and individual level. This qualitative text study aims at seeking understanding of how students are described in pedagogical investigations using system theory and perspectives on special education. We argue that using system theory as an umbrella concept helps showing the importance of seeing students’ school situations from multiple perspectives and context to contribute to inclusive work methods. The study is based on analysis of twenty pedagogical investigations form three Swedish municipalities. Both a categorical and a relative perspective appear in our analysis, however, the result shows that a line of argument between descriptions of purpose, student and actionsis missing in the documents. Furthermore, descriptions of relationships and interactions around the student are lacking in the pedagogical investigations analysed.

Elever är experter över sin egen skolsituation (Skolverket, 2014) och har en lagstadgad rätt att uttrycka sina åsikter om sin egen skolgång (Unicef, 2018). Syftet med studien är att öka kunskapen om gymnasieelevers delaktighet i pedagogiska utredningar och upprättande av åtgärdsprogram genom att synliggöra elevens egna perspektiv. I denna kontext definieras delaktighet som en informell samspelsprocess där eleven upplever möjlighet att påverka sitt handlade och inflytande i aktiviteter och beslutsprocesser. Det empiriska materialet grundar sig på sju kvalitativa intervjuer som bearbetades utifrån ett fenomenologiskt och holistiskt perspektiv. Resultatet analyserades genom en tematisk analys och därefter genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Ur resultatet framträder en komplex sammanflätning av en rad olika förhållanden som på olika sätt påverkar elevens upplevda delaktighet. En slutsats är att elever påverkas av sin omgivning, både direkt av sin närmiljö och indirekt av de olika faktorer som påverkar elevens skolgång och livssituation. Ytterligare en slutsats är att eleverna upplever att delaktigheten i utredningar och processen runt de åtgärder som fattas gällande elevens skolgång är viktig och är direkt kopplad till relationen med lärare, specialpedagoger och kommunikation däremellan. Specialpedagogens roll framträder som särskilt viktig för elevens syn på delaktighet, vilket styrker studiens relevans inom det specialpedagogiska området. / Students are experts of understanding their own education (Skolverket, 2014) and are legally entitled to express their opinions concerning their own education (Unicef, 2018). The purpose of this study is to increase the knowledge about student participation for upper secondary school students in relation to pedagogical investigations and individual educational plans by making the students’ own perspective visible. In the context of this study, participation is defined as an informal process of interaction where the students experience opportunities to influence their education by taking part in decision making and participation in educational activities.  The empirical material is based on seven qualitative interviews that were processed using a phenomenological and holistic perspective. The results were initially analyzed through a thematic analysis and then through Bronfenbrenner’s ecological systems theory. The result shows a complex intertwining of a number of different factors that affected the students’ perceived participation in different ways. The conclusion shows that students are affected by their surroundings, both directly by their immediate environment and indirectly by various factors that affect the students’ education and environment. An additional conclusion is that the students experience participation as an important part of pedagogical investigations and the processes surrounding the measures taken regarding the students’ education. This is directly linked to their relationship to teachers, special educators and their shared communication. The role of the special educator appears to be particularly important for the students’ view of participation, which strengthens the relevance of this study in the field of special education.

In Swedish schools, students have a statutory right to support if the need arises. According to The Education Act, the workflow with support measures can briefly be described as: if needs are noticed, then support measures in the form of additional adjustments must be made. If the additional adjustments are insufficient, the investigation of the needs for special support must be initiated, which may result in the establishment of an action program, that regularly must be followed up and evaluated. Between an external and an internal boundary that is between the Education Act and the school culture a so called Scope for Action (frirum) can be found, according to Berg (2003). Schools’ actor-preparedness (aktörsberedskap), that is prerequisites, affect how the Education Act according to the workflow with support measures is interpreted and put into practice. The purpose of this study is therefore to identify and examine the Scope for Action when it comes to workflow regarding support measures. To do this the perspectives of SENCOs (Special Educational Needs Coordinator) in Upper Secondary Schools will be collected through interviews. Berg’s (2003) Scope for Action Model (frirumsmodell) will be applied and used as a tool for interpretation and explanation of these interviews. Additionally, in the search for and interpretation of ‘frirummet’ Wall’s (2018) study of the Education Act from an administrative law perspective is used. The inquiries are therefore what the workflow in terms of support measures looks like from a special educator’s perspective, what characteristics and consequences of ‘frirummet’ that can be identified and what characterizes the actor-preparedness. The results point to a number of ways of utilizing the scope for Action, for example when it comes to acknowledge and identify needs, define and use of concepts, documentation practice and workflow according to support measures. In the structures and routines described by the SENCOs, expressions of Berg's (2003) actor-preparedness can be discerned to varying degrees. At the same time as the SENCOs' descriptions in many ways point to an aspiration for interprofessional collaboration and collective autonomy, there are also clear traces of specialization and individual autonomy. The question is whether the variation is due to possible ambiguity with associated interpretive space in the Education Act or to the schools actor-preparedness where resources could be a part. The results however show that how The Education Act is set to practice varies not only depending on how detailed the law is but also depending on local interpretations, conditions and decisions. The question of legal certainty therefore arises.