Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever. För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns. För att kunna besvara frågeställningen genomfördes ett undervisningsförsök med två olika typer av uppgifter i årskurs två på gymnasiet och två olika typer av uppgifter i årskurs tre på gymnasiet. Då undersökningen utfördes upptäcktes att det förmodligen påverkar eleverna positivt att de har förmågan att kunna visualisera en fysikuppgift. Däremot var det ingen större skillnad på om eleverna fick visualisera spontant eller om det kom som en uppmaning från fysikpedagogen. Det kunde dock ses som en liten fördel då elevernas uppgifter var utökade med deluppgifter som endast handlade om att de skulle rita en figur till uppgiften. Utöver detta framkom att många gymnasieelever använder sig av visualiseringar som till stor del liknar de bilder som pedagoger ofta ritar under exempelvis lektionsgenomgångar. Dock fanns det några elever som skilde sig från mängden och gjorde figurer som var strukturerade på ett sätt som skulle kunna användas oftare i undervisningssituationer.

I mitt examensarbete samarbetade jag med Sundsvalls kommun som driver projektet Grönt boende. Det är ett pilotprojekt där kommunen driver en exploatering av ett tomtområde i Sidsjö, Böle för att uppmuntra köpare till att bygga fastigheter som ligger i framkant när det kommer till miljöanpassning. Min del i projektet bestod av en inledande enkätundersökning för att ta reda på om de närboende var oroliga för den kommande exploateringen och om de hade en tydlig bild av hur områdes ska exploateras. Därefter uppförde jag en fysisk modell som visades. Efter att de närboende sett modellen fick de svara på ytterligare en enkät. Dessa enkäter ligger till grunden resultaten som visar att: * Närboende har fått en tydligare bild av exploateringen. * 40 % tror att det minskar oro kring exploateringen. * 80 % fick en positivare bild av exploateringen. * De flesta ansåg att en karta i kombination med en fysisk modell gav den tydligaste bilden av exploateringen. * Samtliga tyckte att en fysisk modell var Ganska eller Mycket viktig när kommunen exploaterar områden.  Resultatet tyder på att man i alla fall delvis kan minska oro inför en kommande exploatering för de närboende genom en fysisk modell. Jag föreslår vidare undersökning av hur en positivare inställning till projektet (vilket uppkom av visandet av en fysisk modell) kan gynna kommunen när det gäller synpunkter och överklagningar. / When I did my thesis I cooperated with Sundsvall Municipality who runs a project called Green Living. It´s a new project where the municipality is going to exploit an area in Sidsjö, Böle. The project is about encouraging the plot buyers to build houses that are in the front line of environmental friendly constructions. My part in this project was to do a survey to investigate if the local residents were anxious about the upcoming exploit in the area and if they found it difficult to imagine how the end result of the exploit would become. After the survey I made a physical model of the area and let the local residents look at it. Then they answered a new survey and the results showed as follows: * The local residents did get a clearer vision of the exploit by looking at the physical model. * 40 % think it decreases the anxiety for the exploit. * 80 % became more positive to the exploit. * The local residents thought that both a map and a physical model gave the most clear vision of the exploit. * All of the local residents thought it was Quite or Very important to have a physical model available when the municipality exploits new areas.  The result shows that you can at least partially reduce the local residents anxiety for an upcoming exploit, if you have an physical model available before exploiting new areas.  My proposes for coming studies is to investigate if there is a connection between the local residents becoming more positive to the exploit, and a reduction of complaints and appeals to the municipality, against the exploit.

Denna kunskapsöversikt undersöker det forskningsfält som rör musikintegrerad matematikundervisning. Syftet med översikten är att få en inblick i hur musiken påverkar elevernas matematikprestationer samt hur forskningen ser ut inom denna kombination. Därför är vår frågeställning: Vad kännetecknar forskningen om integrationen mellan matematik och musik? För att besvara denna fråga har vi utfört litteratursökningar för att finna studier och artiklar som tillsammans bildar en överblick. Med hjälp av den metod som Claes Nilholm beskriver i SMART (2016) har vi skapat en struktur för hur vi arbetat. Ur det material som vi fann under sökningarna har vi funnit mönster som talar för musikens positiva inverkan på matematikundervisning.

<p>Sex differences in spatial ability, especially mental rotation, navigation and object-location memory are described in this essay. Biological differences in brain morphology, hormones and genes between men and women are presented as explanations for the sex differences. Another level of explanations offered are evolutionary, hence the most influential evolutionary psychological theories are summarized and evaluated. These theories are Gaulin’s and Fitzgerald’s male range theory, Silverman’s and Eals’s hunter-gatherer theory, and Ecuyer-Dab’s and Robert’s twofold selection theory. The hunter-gatherer theory at present seems to be of the most importance, though the twofold selection theory may in the future challenge it. Regardless, united biological and evolutionary explanations would create the best comprehensive theory.</p>

Sex differences in spatial ability, especially mental rotation, navigation and object-location memory are described in this essay. Biological differences in brain morphology, hormones and genes between men and women are presented as explanations for the sex differences. Another level of explanations offered are evolutionary, hence the most influential evolutionary psychological theories are summarized and evaluated. These theories are Gaulin’s and Fitzgerald’s male range theory, Silverman’s and Eals’s hunter-gatherer theory, and Ecuyer-Dab’s and Robert’s twofold selection theory. The hunter-gatherer theory at present seems to be of the most importance, though the twofold selection theory may in the future challenge it. Regardless, united biological and evolutionary explanations would create the best comprehensive theory.

The aim of this thesis is to gain knowledge about how personnel at public libraries describes how they work with visual communication. That is, working with signs, posters, maps, digital information on monitors and so on, so that the users easily will find their way around the library and get aware of the libraries various services and upcoming events. To be able to communicate with the users is important for all institutions and there might be challenges involved in that. Research shows that visual communication must be evident so that the users understand it. It is also important that the visual communication is not to vague or to rich. Wayfinding is a problem solving process in three parts which includes: search, decide and move, with the objective to get from point A to point B. The Danish professor Per Mollerups nine strategies for wayfinding is used as a tool to analyze the empiric material. The strategies include track following, route following, educated seeking, inference, screening, aiming, map-reading, compassing and social navigation. This study is based on five qualitative semi-structured interviews with personnel from five different public libraries. The results shows that the informants believe that visual communication is an important part of the profession, but that they neither have the time nor the right knowledge to make a thorough job.

No description available.

Vertikala strukturer i byggnader har blivit väldigt vanligt och mer komplexa, därmed ökar vikten av wayfinding. Syftet med denna studie var att undersöka om en tredimensionell modell av en spiraltrappa ökar spatiala orienteringen när man rör sig vertikalt via den motsvarande existerande trappan. Ett experiment utfördes med 25 deltagare, 13 män and 12 kvinnor, mellan åldrarna 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). Hälften blev fördelade till testgrupp och andra hälften till kontrollgrupp. Båda grupper studerade en karta i 30 sekunder och blev instruerade att gå till ett mål på översta våningen. Testgruppen presenterades med ett visuellt hjälpmedel innan de gick in i trappan, kontrollgruppen såg inte detta hjälpmedel. När deltagarna nått översta våningen var deras uppgift att peka till tre olika platser, målet, starten och till Universum byggnaden med en kompassapplikation. Graderna av fel vid pekandet räknades ut och analyserades. Deltagarna fyllde även i Santa Barbara Sense of Direction skalan för att undersöka deras spatiala förmåga. Andra aspekter som togs i aktsamhet var huruvida de var familjära med byggnaden sedan tidigare och skillnader i utförandet mellan kvinnor och män. Resultatet visade något mindre fel vid pekuppgifterna av testgruppen än kontrollgruppen, dock visades ingen signifikant skillnad i datan. Alternativa tolkningar av resultatet och begränsningar tas upp i diskussionen. / Vertical structures in buildings have become very common and more complex, and thereby the importance of wayfinding increases. The aim of the present study was to investigate whether a three-dimensional model of a spiral staircase will improve spatial orientation when travelling in vertical motion via the corresponding real-world staircase. An experiment was conducted with 25 participants, 13 males and 12 females, between the ages of 18-29 (M= 23.12, SD= 2.93). They were divided into a test-group and a control-group. Both groups studied a map for 30 seconds and were instructed to walk to a goal on the top floor. The test-group was presented with a three-dimensional representation of the staircase as a visual aid before entering the stairs, the control-group was not presented with the aid. When the participants reached the top floor, they were instructed to point to the goal, the start and to the Universum building using a compass application. The pointing error was calculated and analyzed. The participants also filled in the Santa Barbara Sense of Direction scale to assess their spatial ability. Other aspects that was taken into consideration was to what extent the participants were familiar with the building the experiment took place in and differences in performance between men and women. Results show an indication of a smaller pointing error for the test-group than the control-group in all pointing tasks, however there were no statistically significant differences in the data. Alternative interpretations of the results and limitations of the study are discussed.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Spatial ability has been studied in relation to education and gender previously, concluding that men outperform women in any field of study in spatial tasks and test batteries. For that reason, the present study aims to confirm such differences through a spatial orientation task and the Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). The study was conducted online with 106 participants of which 58 were men and 44 women, distributed in two groups (STEM and No-STEM). An analysis of variance (ANOVA) and t-test concluded that overall men outperform women in both the task and the test, however, there is no difference between field of study. Further research should focus on the limitations of the present study, regarding the sample size and task design. / Spatial förmåga har tidigare studerats med avseende på både studieinriktning och kön, där slutsatsen har varit att män presterar bättre än kvinnor oavsett studieinriktning vid test av spatial förmåga. Av den anledningen riktar den här studien in sig på att styrka det sambandet med hjälp av en spatial orienteringsuppgift och Santa Barbara Sense of Direction Scale (SBSOD). Studien genomfördes online med 106 deltagare där 58 var män och 44 kvinnor, fördelade i två grupper baserat på studieinriktning (Naturvetenskaplig och icke- naturvetenskaplig). En variansanalys (ANOVA) och ett t-test gav resultatet att män generellt presterar bättre än kvinnor i både uppgiften och testet, men det finns däremot ingen skillnad mellan studieinriktningar. Ytterligare forskning bör fokusera på begränsningarna i denna studie, avseende antal deltagare och utformning av uppgiften.