The aim of this paper is to analyze how syllabus plans for the course Swedish for immigrants have changed in the past 40 years. The paper focuses mainly on how different theories on learning in general and second language acquisition in particular have influenced the syllabus. Furthermore, the paper attempts to identify changes in how the teachers’ role is described in the documents. My results indicate that syllabus plans from the 70’s were influenced by behaviorism, progressivism and the sociocultural view on learning, while syllabus plans from the 90’s and 00’s show only influences from the two latter perspectives. As far as second language acquisition is concerned, my results point towards a shift from behaviorism and cognivitism towards interactionism. Another significant change that has been identified is that syllabus plans from the past two decades do not mention what the teacher’s role is, while the older syllabus plans include detailed instructions for what the teacher is expected to do.

<p>Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant.</p><p>Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.</p>

Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.

Det här arbetet är en undersökning som baseras på en dokumentanalys. Analysen är gjord på dels Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör respektive låssmed. I uppsatsen jämförs dessa styrdokument med gesällbrevet. Finns det någon samstämmighet mellan dessa olika styrdokument? I resultatet framgår att det finns en korrelation mellan skolans styrdokument som i detta fall är Hantverksteknik F och gesällbrevsprovet för frisör och låssmed. Samtidigt syns det i resultatet att det finns en diskrepans och i och med det en möjlighet att välja för varje karaktärsämneslärare hur man vill rikta undervisningen. Antingen styr man mot gesällbrevsprovet eller inte. Generellt sett ökar önskan från kunder att det skall finas någon form av kompetensbevis och då är gesällbrevet ett sådant. Nyckelord: frisör, låssmed, gesällbrev, styrdokument och dokumentanalys.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga platsen beskrivs i plan- och styrdokument samt undersöka hur den används i verkligheten. För att ta reda på detta har Uppsala kommuns stadskärna använts som exempel, och i studien har en dokumentanalys av plan- och styrdokument som framtagits av Uppsala kommun genomförts. Utöver dokumentanalysen som metod har komplementerande fältobservationer av tre stycken gallerior i Uppsalas stadskärna utförts. Anledningen till att gallerior valts som studieobjekt är att den offentliga platsen alltmer kommit att innebära en kommersialiserad plats. Detta tillsammans med den nyliberala planeringens inflytande och teorin om en ny form av platser – pseudo-offentliga platser. Slutsatsen som dras av dokumentanalysen och de komplementerande fältobservationerna är att de teoretiska begreppen om rätten till staden och nyliberal planering kan ibland förefalla vara kontrasterande visar ändå undersökningen att begreppet om rätten till staden både finns representerat i den faktiska användningen av galleriorna då människor använder gallerior på andra sätt än för att ägna sig åt konsumtion samt går att urskilja vid analys av Uppsala kommuns plan- och styrdokument. Samma sak gäller begreppet nyliberal planering, i plan- och styrdokumenten finns det avsnitt som tydligt visar på hur planeringen influerats av nyliberalismen.

The purpose of this paper is to investigate in which aspects the public library is affected by its local community. This is re-searched by means of an exemplified case study of a Swedish public library in which we analyze governing documents and the library website with respect to environmental scanning and mar-keting of library services.The research questions are: How are the local community’s demands on the public li-brary being described in the governing document? How is the public library’s response to the demands of the local community being described in the operational plan? How are the demands of the local community, as shown in the governing document and the operational plan, re-flected in the marketing of library services on the library website?Our conclusions are that:The demands of the local community are described in a general fashion in the governing document, but there is a lack of concrete political guidelines.The public library&apos;s response to the demands of the local commu-nity is described to some length in the operational plan, but not with respect to economical factors.The demands of the local community are reflected to some length in the marketing of library services on the library website. Many of the overall themes that we identify in the governing document and the operational plan can be found in the marketing directed towards important target groups. / Program: Bibliotekarie

Boys at school are often linked to different types of problems, the so-called boy crisis. This study aims to investigate how masculinity is described in report texts and the upper secondary school's regulatory documents and analyze the material based on current research on masculinity and intersectionality. The survey method combines document analysis and an intersectional analysis. The results and analysis show stereotypes of boys and narrow conceptions of gender as well as a strong heteronorm in school. Religious education can serve as a liminal arena where boys can transcend norms and challenge one-sided masculinity conceptions.

<p><p>The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.</p></p>

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem.