<p>Matematik är ett av de viktigaste ämnena i dagens skola, men det är också ett av de ämnena som eleverna ofta tycker är tråkigast. På senare år har undersökningar visat på brister i elevernas matematikkunskaper och skolans matematik har blivit beskylld för att inte vara tillräckligt tydligt kopplad till verkligheten.</p><p>Genom att ta del av tidigare forskning kom jag fram till sex riktlinjer för att utforma ett bättre läromedel i matematik. Jag bestämde mig således för att designa ett läromedel: med öppna lösningar där eleverna själva fick formulera problemen, ett läromedel som appellerade till flera sinnen, som var konkret utan abstrakta termer, som gjorde det möjligt för eleverna att använda sin kreativitet, som inbjöd till diskussioner och kommunikation och som fångade elevernas engagemang.</p><p>Jag bestämde mig för att utforma mitt läromedel kring Felicia, hennes detektivbyrå och fallet med stölderna på hotell Citronella.</p>

Matematik är ett av de viktigaste ämnena i dagens skola, men det är också ett av de ämnena som eleverna ofta tycker är tråkigast. På senare år har undersökningar visat på brister i elevernas matematikkunskaper och skolans matematik har blivit beskylld för att inte vara tillräckligt tydligt kopplad till verkligheten. Genom att ta del av tidigare forskning kom jag fram till sex riktlinjer för att utforma ett bättre läromedel i matematik. Jag bestämde mig således för att designa ett läromedel: med öppna lösningar där eleverna själva fick formulera problemen, ett läromedel som appellerade till flera sinnen, som var konkret utan abstrakta termer, som gjorde det möjligt för eleverna att använda sin kreativitet, som inbjöd till diskussioner och kommunikation och som fångade elevernas engagemang. Jag bestämde mig för att utforma mitt läromedel kring Felicia, hennes detektivbyrå och fallet med stölderna på hotell Citronella.

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues. The essay has two questions to answers. They are: 1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam? 2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks? The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results.   The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s. The last chapter of essay will summarize conclusions that came from results of investigation.   English title: Islam in Swedish schoolbooks of History

Examensarbete (10 p.)

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: 11.5pt;"><span style="font-family: Times New Roman;">Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.</span></span>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll skönlitteraturen fyller i svenskundervisningen i årskurserna 4-6 och hur väl den uppfyller kraven beträffande skönlitteratur i den svenska kursplanen. Jag har analyserat tre läromedel och fokus på den analysen har varit skönlitteratur på de redan nämnda årskurserna. För att få ett kvalitativt resultat har jag valt fyra frågeställningar och dessa svar baserar min uppsats på. Läromedelsförfattarna har, enligt min analys, påvisat att det finns fem olika funktioner som skönlitteraturen uppfyller i deras läromedel. Dessa har jag sedan ställt mot varandra för att undersöka om de uppfyller kraven. Min studie har visat att läroböckerna väl uppfyller de kriterier som den svenska kursplanen efterfrågar.

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: 11.5pt;"><span style="font-family: Times New Roman;">Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.</span></span></p>

<p>Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.</p>

Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.

Earlier this spring I was doing my teacher traniee where my main task was to teach religion to high school students. The classes which I was reponsible for and taught religion in were; Natural Science programme, Economics programme and Business- and administration programme. The latter national program is a practical eucational programme. In my preperation of my own lessons I realised I needed teaching material. I was advised, by a teacher at the school, to choose two different textbooks so that I would be able to accomodate different needs within the three groups. The accommodate was needed since I was told that the students who were part of the practical programme don´t like to read as much as the others, they would need a less advanced book. This discussion intrigued me and made me wonder ho textbooks are chosen to accommodate the different needs of all pupils. This essay will present a few problem areas that religions teachers have to deal with. Some of theses problem areas are; how do teachers choose textsbooks depending on the type of student group that religious teaching is taught in, is the textbook selection handled differently depending on whether the teaching is done in a practical programme, or a theoretical programme, in this case how? I decided to interview four high school teachers for this essay. The result gave me a broader knowledge about teachers difficulties during the text book selection process. All four respondents has several things in common but especially one thing. They all agree to the lack of time in religous education as a tremendous issue that shoud be discussed on a political level. Equivalent education is also discussed as a problem when it comes to the definition as the syllabus and curriculum does. The main question these teachers asks themselves is: How am I supposed to put equivalent education into practice?