I Lpf 94 står det att kärnämnen ska infärgas av karaktärämnen och att karaktärsämnena skall spegla näringslivets behov på orten. Idag finns inte något sådant material att tillgå. I det här examensarbetet har det därför utformats ett material som skulle kunna fungera och uppfylla dessa två krav. Materialet skulle även kunna fungera som en del i bedömningen av eleverna. En slutsats som kom fram av studien är att det går att skriva ett material som uppfyller ovanstående krav om infärgning och om att spegla näringslivet på orten. Problemen med att färga in ligger inte på kursinnehållet utan mer på strukturen i skolan. Till exempel så har matematik A ett ganska rigoröst lokal kursplan där det är svårt att genomföra förändringar i. Samma sak gäller även för svenskan som har sina öppningar för samarbete i år 1 samtidigt som eleverna är ute på APU året efter. Detta mycket beroende på litteraturhistorien som är en stor del i svenska B och som läses i år 2. Materialet är inte testat på elever på elever utan har visats upp för erfarna lärare som sedan har intervjuats. Det är en nackdel att materialet inte har prövats på elever och därför bör man genomföra en omfattande utvärdering första gången materialet används på elever för att undersöka om det fungerar även ur deras synvinkel.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap.

Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna. Diskurser som framträder är bland annat en offer diskurs. Där fokuseras människors lidande. Är det då möjligt att tala om en diskursordning? Möjligen kan urskiljas att etnisk rensning blivit ett område som alltid tas upp i de senare läroböckerna men som i de tidigare läroböckerna bara behandlas i vissa. I samtliga läroböcker omnämns folks lidande, men man ser hur det i de senare läroböckerna alltmer kan urskiljas som ett eget avgränsat område.

Musiklärarexamen. Examensarbete 15 hp.

No description available.

<p>I Lpf 94 står det att kärnämnen ska infärgas av karaktärämnen och att karaktärsämnena skall spegla näringslivets behov på orten. Idag finns inte något sådant material att tillgå. I det här examensarbetet har det därför utformats ett material som skulle kunna fungera och uppfylla dessa två krav. Materialet skulle även kunna fungera som en del i bedömningen av eleverna.</p><p>En slutsats som kom fram av studien är att det går att skriva ett material som uppfyller ovanstående krav om infärgning och om att spegla näringslivet på orten. Problemen med att färga in ligger inte på kursinnehållet utan mer på strukturen i skolan. Till exempel så har matematik A ett ganska rigoröst lokal kursplan där det är svårt att genomföra förändringar i. Samma sak gäller även för svenskan som har sina öppningar för samarbete i år 1 samtidigt som eleverna är ute på APU året efter. Detta mycket beroende på litteraturhistorien som är en stor del i svenska B och som läses i år 2.</p><p>Materialet är inte testat på elever på elever utan har visats upp för erfarna lärare som sedan har intervjuats. Det är en nackdel att materialet inte har prövats på elever och därför bör man genomföra en omfattande utvärdering första gången materialet används på elever för att undersöka om det fungerar även ur deras synvinkel.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna. Annat som framgår i resultatet är att de flesta pedagogerna ser fördelar med att ha Babblarna som temaarbete då de upplever att de kan ta in Babblarna överallt i verksamheten. Studien belyser även pedagogers reflektionsarbete och förskolan som lärande miljö.

No description available.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 – 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid. Syftet med studien har varit att undersöka ur ett historiografiskt perspektiv användningen av myter i läromedel. Huvudfrågan för studien har varit ifall det har skett en förändring över tid i användingen av myter och deras innehåll samt hur denna förändring ter sig i historiska pedagogiska texter som återfinns i läromedel för gymnasiet mellan 1980 – 2012? Analysen av materialet visar på att en förändring av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett. Under 1980-talet använde man sig av myter som berättande källor i historiska pedagogiska texter, under 1990-talet och 2000-talet använde man sig av myter som kvarleva. Resultatet visar även på ett en minskning av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett under 2000-talet. Sammanfattningsvis har det konstaterats att en förändring har skett i historiska pedagogiska texter och att förändringen av användningen av myter är ett resultat av att historieskrivningen har förändrats vilket i sin tur har påverkat vilka myter man lyfter fram och hur man lyfter fram dem

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna. I denna uppsats synliggör jag och ger exempel på olika sätt att se på och beskriva området problemlösning i matematikämnet i grundskolan. Jag synliggör också vilka spår av lärandeteorier jag kan se i beskrivningarna av problemlösning. Studien bygger på litteraturstudier. Undersökningsmaterialet är litteratur inom matematikämnets didaktik och läromedel i matematik i grundskolan.