<p>Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964,</p><p>1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram.</p><p>Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska</p><p>skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i</p><p>läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på</p><p>annat sätt var beroende av jorden.</p><p>Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska</p><p>historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när</p><p>det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som</p><p>Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad</p><p>närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken.</p><p>Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla</p><p>analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan</p><p>framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då</p><p>mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven</p><p>möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.</p>

<p>Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen. Resultatet visar en förändring i högstadiets biologiläromedel från att ha presenterat biologiska processer på ett faktaspäckat och naturvetenskapligt sätt till ett mera vardagligt och sammanhängande sätt. Gymnasiets läromedel i biologi kurs A bygger från början på en helhetssyn, och genomgår inte samma förändring mot vardag och förenkling som visat sig i högstadiets läromedel.</p>

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument

Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964, 1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram. Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på annat sätt var beroende av jorden. Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken. Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.

Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur bildlärare på gymnasiet använder sig av läroböcker för att förankra teoretiska och praktiska arbetsmoment och hur de anser att detta påverkar elevernas lärande i bildämnet. Detta har gjorts utifrån kvalitativa intervjuer utifrån en kunskapsteoretisk ståndpunkt där tyngden har legat på att få en förståelse av hur bildlärarna upplever sin sociala verklighet. Resultatet av den här undersökningen visar att bildlärarna använde sig av läroböcker men oftast efter att först ha bearbetat innehållet. Anledningen var för att läroböckerna i sin helhet inte ansågs kommunicera sitt innehåll väl samt för att läroböckerna ansågs hämma eleverna av olika anledningar. Lärarna valde själva ut vilka läromedel de skulle använda och kunskapsresultaten ansågs bli bäst om de varvade teori och praktik även under de teoretiska momenten. Vad gäller lärarnas konceptioner i relation till deras användning av läroböcker så har två tolkningar av resultaten gjorts. Antingen pekar resultatet mot att konceptionerna har en stark förankring i deras undervisning i och med att ämnets status bland lärarna sågs som kommunikativt och i ständig förändring eller  att det starka behovet av att behöva konkretisera de teoretiska inslagen snarare kan ses som en pedagogisk nödvändighet än att ha en ämneskonceptionell orsak.   Sökord: Läromedel, läroböcker, pedagogik, didaktik, ämneskonception, lärare, bildlärare

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion: Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas? Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv?  Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden. Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner. Det är dock även uppenbart att en del av hållbar utvecklings beståndsdelar inte behandlas av läromedlen till samma grad som andra, trots att styrdokumenten uppmanat till detta. Filosofiämnet uppvisar dock goda förutsättningar för att ännu bättre lämpas till att bedriva utbildning för hållbar utveckling och därmed göra denna aktivitet vanligare inom undervisning i humaniora.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen. Resultatet visar en förändring i högstadiets biologiläromedel från att ha presenterat biologiska processer på ett faktaspäckat och naturvetenskapligt sätt till ett mera vardagligt och sammanhängande sätt. Gymnasiets läromedel i biologi kurs A bygger från början på en helhetssyn, och genomgår inte samma förändring mot vardag och förenkling som visat sig i högstadiets läromedel.