SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.

Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.

Många skolor utgår ifrån ett läromedel i sin matematikundervisning och mycket undervisningen baseras efter just det läromedlet. Därmed blir det som står i läromedlet viktigt för elevernas möjlighet att nå skolans kunskapsmål. Inom geometri behövs terminoligin för att kunna identifiera och namnge de olika formerna genom att kommunicera. Används inte det formella språket uppstår lätt missförstånd vilket gör att eleverna går miste om viktiga kunskaper. Genom att undersöka hur elever uppfattar terminologin i läromedlet tillsammans med sin lärares syn på deras undervisning kan förståelse för hur undervisning bör utföras för att få kunniga elever. Även läraren kan få reda på vad eleverna uppfattar och vad de inte uppfattar vilket gör att de kan hjälpa eleverna att skapa förståelse för de geometriska formerna.

Syftet med denna studie är att se vilka möjligheter som två olika läromedel för årskurs 3, ett svenskt och ett i grunden finskt, erbjuder eleverna när det gäller att utveckla de matematiska förmågorna. Målen i matematik för grundskolan uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Bakgrunden till studiens frågeställningar är svenska elevers resultat i deinternationella undersökningarna PISA och TIMSS. Båda dessa undersökningar visar att svenska elevers resultat har sjunkit de senaste åren och att elever i Finland har bättre resultat i matematik. En fråga som kommit upp är om det kan bero på läromedlen som används i de båda länderna. Till undersökningsmetod i denna studie valdes en textanalys ochläroböckerna analyserades med hjälp innehållsanalysens arbetssätt. Frågeställningarna till studien är följande: - I vilken utsträckning och på vilket sätt tar de två studerade läroböckerna upp de fem förmågorna som finns i läroplanen? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur förmågorna behandlas i de två olika läroböckerna? Resultatet visar att i den svenska läroboken Mattedetektiverna, har eleverna möjlighet att träna på alla fem förmågorna. I den finska läroboken Favorit matematik saknades uppgifter där problemlösningsförmågan tränas.

Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte var att undersöka hur läromedelsböcker framställer hälsa. De frågor som ställs i denna uppsats är: Hur gestalts hälsa i läromedelsböckerna? Vilka perspektiv på hälsa lyfts fram? Metod Tre (3) stycken läromedelsböcker, skrivna utefter LGR/LGY 11, analyserades utifrån kritisk diskursanalys. De identifierade diskurserna och perspektiven sorterades in och analyserades sedan med utgångspunkt från Antonovskys teori om hälsa, men också utifrån Quennerstedts vidareutveckling av begreppen, salutogent och patogent hälsoperspektiv. Resultat Böckerna ansågs alla ha, och även förmedla, en patogen syn på hälsa vilket även var den dominerande synen. Vissa böcker hade även inslag av salutogena ansatser. De tydligaste diskurserna som framkom i böckerna var stressdiskurs samt fysisk aktivitetsdiskurs. Detta kan ge ensidig bild av böckernas innehåll. Slutsats De diskurser som framträder tydligast är stressdiskursen kopplat till psykisk hälsa samt fysisk aktivitet/motionsdiskursen. De perspektiv på hälsa som framträder i böckerna var salutogenes och patogenes, varvid det dominerande perspektivet var patogenes. För undervisande lärare så är det av relevans att denne bör granska det material som används, och lyfta fram alternativa synsätt och diskutera där möjlighet finns. / Aim This study set out to investigate how printed curriculum teaching materials depict health. The research questions are as follows: How is health described in the books? What perspectives on health do the books convey? Method Three (3) printed curriculum teaching books, based on the latest syllabus LGR/LGY11, were analysed from a critical discourse perspective. The identified discourses and perspectives were sorted, and then analysed using Antonovsky's health theory, but also Quennerstedt's elaboration on salutogenic and pathogenic health perspectives. Results All of the books were considered to retain, and convey, a pathogenic view on health. Some of the books displayed salutogenic approaches as well. The most conspicuous discourses appearing in the books were the stress-discourse and the physical activity-discourse. This may convey a one-sided picture of the books' content. Conclusions The most noticeable discourses appearing are the stress-discourse connected to psychological health and the physical activity-discourse. Regarding the perspectives on health, both salutogenic and pathogenic views appear where the dominating perspective is pathogenic. This is of relevance for practicing teachers, as they should scrutinise the materials used and provide different aspects and discussions where possible.

No description available.

Den här studien är en läromedelsanalys där syftet är att studera hur kvinnan presenteras, vilka egenskaper hon framställs ha och vilka hennes funktioner beskrivs som i kapitlen om kristendom i läromedlen för gymnasieskolan i religionskunskap 1. Detta med en utgångspunkt i den nuvarande läroplanen. Läromedelsanalysen är en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. De tre läromedlen analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, genom denna analys så besvaras frågeställningarna: Hur representeras kvinnan respektive mannen? Hur ser fördelningen i representationen ut mellan mannen och kvinnan, jämn eller ojämn? I vilka situationer nämns kvinnan specifikt? Tar läromedlen upp kvinnan utan att nämna mannen? I denna studie framgår det att fördelningen mellan mannen och kvinnan i läromedlen är ojämn och att mannen nämns flertalet gånger i olika situationer medan kvinnan nämns i snarlika situationer då de nämns. Läromedlen tar sällan upp kvinnan utan att mannen nämns i samband. Kvinnan presenteras ofta som mamma, fru och nunna. Sammanlagt i dessa tre läromedel så har kvinnan 12 representanter som nämns vid namn. Studiens syfte är också att se om läromedlen lever upp till det som beskrivs i styrdokumenten.

<p> </p><p>Att verbalt behärska ett språk är ett av målen i språkinlärning. För att detta ska bli realitet, har den gällande kursplanen inom moderna språk för grundskolan lagt stor vikt vid den muntliga kommunikativa förmågan. Denna uppsats gör en jämförelse mellan tre läroböcker i ämnet franska för årskurs sju och kursplanerna från 1996 och 2000. Den undersöker huruvida läromedlens muntliga kommunikationsövningar överensstämmer med kursplanens krav och direktiv. Vidare studerar den de kulturyttringar som återfinns i respektive läromedel och gör även där en jämförelse med kursplanens kriterier. Slutsatsen är att det finns skillnader mellan läromedlen och att de inte alltid följer kursplanernas krav och direktiv.</p>

<p>Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven. Kompetenserna framkom genom en tolkning av gymnasiets styrdokument utförd av Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet (Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström & Häggström, 2004). Grundskolans kursplan i matematik studerades för att konstatera kompetensernas aktualitet även på grundskolan. I resultatet finns en skillnad mellan de nationella ämnesproven och läromedelsproven då de nationella ämnesproven hade en jämnare fördelning av olika kompetensuppgifter medan läromedelsproven tydligt dominerades av en kompetens som är kopplad till ytlig inlärning av faktakunskaper vilket inte särskilt väl speglar alla delar av den kunskapssyn som lyfts fram i grundskolans styrdokument.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. </p><p>Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument</p>