No description available.

A comparative study focusing on Friedrich Nietzsche's view of Christianity. The study compares two of Nietzche's works: Thus Spoke Zarathustra and Antichrist in order to map out if Nietzsche was consistent in his criticism.

Studien undersöker hur kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen. Men det visar sig också att innehållet i kristendoms- och islamundervisningen präglas av likartade stoff. Det som kan skilja undervisningen åt är att kristendomens inriktningar berörs mer i undervisningen än islams.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010. Jag undersöker vilka idéer som har framförs, både för kristendomens likställning gentemot andra världsreligioner, och för dess särställning gentemot andra världsreligioner. Frågeställningarna är: ”Vilka idéer utmärker dagens debatt om hur stort inflytande kristendomen bör ha i den svenska religionsundervisningen?” samt ”Vilka likheter och skillnader i idéer går att urskilja mellan debattens olika parter?”. Åsikter som har framförts under år 2010 har analyseras.  Jag har inkluderat allt material som jag har funnit kring debatten under detta år. Debatten har framför allt förts på Svenska Dagbladets (SvD) Brännpunkt, vilken är den delen i tidningen där personer utanför tidningens redaktion kan skriva debattartiklar. Av denna anledning har jag valt att undersöka flertalet debattartiklar från Brännpunkt i denna uppsats. Jag har även undersökt artiklar från Aftonbladet, Dagen (en kristen tidning) samt Kristdemokraternas hemsida. Debattartikeln i Aftonbladet är skriven på Debatt, vilken – precis som i SvD – är delen där för tidningen utomstående debattörer kan skriva debattartiklar. Slutligen har jag även undersökt en debatt mellan Christer Sturmark (ordförande i Humanisterna) och Jan Björklund, som sändes i Sveriges Television. För att svara på frågeställningarna har jag utvecklat två dimensioner som jag analyserar materialet utifrån. Dessa dimensioner är: Argument som hävdar att kristendomen bör inneha en särställning i religionsundervisningen jämfört med andra världsreligioner, samt Argument som hävdar att kristendomen bör likställas med andra världsreligioner. Resultatet visar att idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 rör sig inom ramen för kategorierna: Kristendomens historiska inflytande i Sverige (kategori 1); Elevens rätt till kunskap (kategori 2); och Gudstro (kategori 3). Det framkommer såväl likheter som skillnader i idéer bland aktörerna. Inom kategori 1 framkommer främst idéer kring kristendomens inflytande – eller frånvaro av inflytande - inom flera olika områden, som ”kultur”, ”värderingar”,” bildning”, ”samhällsliv”, ”familjeliv”, ”livsförståelse”, ”vetenskap” och ”etik”. Inom kategori 2 är idéer kring rättigheter, allmänbildning, identitet och ansvar centrala. Inom kategori 3 berör alla argument, utom möjligtvis ett, antal kristna individer i Sverige. Inga argument, utom möjligtvis ett, berör Guds existens. Det är alltså i huvudsak inom ramen för dessa idéer som argumenten i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 har rört sig.

No description available.

Disputats, Uppsala 2003.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

This paper is based on a qualitative textbook analysis aiming to investigate what image four selected textbooks, designed for religious education course 1 in Swedish upper secondary school, gives about the Swedish citizen in relation to religion and Christianity, focused on Protestant and Orthodox orientations. And further discuss if it is recognizable and associated with the social context Swedish students live in today. This by examining how the textbooks describe religion, the contemporary religiosity in Sweden and the construction of Christian Protestants in relation to Orthodox Christians . The material was analyzed in relation to previous research, and this papers theoretical basis based on new published literature distributing with contemporary perspectives on the religious landscape - private religiosity in a globalized society and young people’s ability to create meaning, the postsecular Swedes and understanding of religion and Christianity in the postsecular classroom.   The contemporary religious understanding and production of the religious human, and in this case exactly Christian Protestants and Orthodox, do not seem to be associated with the social context that Swedish students live in today. The lack of education of contemporary religiosity perspective, and the maintaining of social power structures demands for a critical discussion about the didactic challenges in Swedish religious education.